Effektivare och kvalitativt bättre ställföreträdarskap för personer i behov av god man eller förvaltare - En analys av föreslagen lagstiftning i SOU 2021:36

Abstract

In Sweden, there are currently over 100,000 trustees and legal guardians, who can be appointed to handle a person’s financial, legal, and/or personal matters.
The relationship between the individual and the trustee is considered a form of power of attorney for performing tasks for the person against some minor payment.
Within swedish politics, there have been a lot of discussions about issues in this area. Each municipal decides how to structure the organization. The role of a trustee can consist of three different parts: managing property, protect-ing rights, and providing for the person’s personal matters. The terms for these parts have been perceived as unclear and have caused misunderstand-ings, especially the term personal matter which has been mistaken for includ-ing health care.
Another problem that has arisen in some cases is that legal representation has been appointed even when less intrusive measures could have been taken to help the individual. This is due to the current legislation being unclear on this point.
The system of legal representatives and trustees is largely based on volunteer work where a trustee in Sweden is being payed approximately 8000-12 000 Swedish kronor per assignment and year. The volunteer aspect results in some people with a great need for help having to wait a long time before a trustee is appointed.
Recruitment is particularly difficult in complex cases where the individual has severe psychiatric problems, is violent, has a severe addiction or serious disabilities.
In 2014, the UN Committee on the Rights of Persons with Disabilities criti-cized the swedish system of legal representation, as it allows for a restriction of the decision-making rights of people with disabilities.
Criticism was also raised in 2017 by the Swedish National Audit Office, which pointed out that there were major shortcomings regarding the supervi-sion of trustees and urged the Government to take greater responsibility to ensure increased legal security.
Problems have also been recognized by the Ministry of Justice, which in 2019 decided to appoint a commission of inquiry with the task of specifical-ly reviewing the problems with the rules on the area.
The overall goal of the investigation was to ensure that people who are una-ble to manage their own affairs are given appropriate support and protection, while also ensuring that their rights are respected.
The investigation was reported in the report SOU 2021:36. Where several proposals for changes were presented. The report suggests that a new agency with overall responsibility should be established, that the process for obtain-ing a legal guardian should be simplified by moving decision-making to oversight committees, which should be the mandatory organizational form, and that the possibility of hiring professional trustees should be introduced.
The investigation also proposes a mandatory national education and a secure state e-identification.
It is also suggested that an amendment to the legislation should be made where representatives should take more account of the person’s own will and well-being. The problem lies in balancing the trustees’ powers against the person’s will or assumed will. Some of the criticism in the responses has been that it can be difficult to interpret the principal's assumed will in some cases and that the principal does not always understand what is best for themselves. The concepts of well-being and assumed will should be devel-oped further to ensure a consistent interpretation. The expansion of legisla-tion and clarification can mean increased predictability, which would strengthen legal security.
 
Against this background, the purpose of this thesis has been to analyze how the proposed legal changes in the investigation relate to its purpose, if there has been any shift in any direction regarding the view of the individual per-son's rights and if the proposed legal changes in the report have been influ-enced by any of the other Nordic countries.
To answer these questions, a legal-dogmatic method is used through an analysis of primary legal sources such as laws, preparatory law, case-law, and doctrine, as well as a legal analytical method through an analysis of the report's critique of current law, the proposal and critic for the changes ac-cording to the investigation’s proposal and the motives behind the proposal.
The proposals put forward in the investigation show a political will to strengthen the rights of the individuals. The aim of ensuring that people who need a representative get the help and support they need is in line with the current legislation's purpose and the proposal of the investigation.
However, more resources and time should be put into further investigation of the SOU 2021:36 to increase individual adaptation and legal security. For example, the investigation concludes that it is difficult to recruit trustees, but the purpose of the investigation has been to maintain the voluntary as-pect. I believe that the investigation has not fully fulfilled the task of taking a position on how to facilitate the recruitment of competent trustees.
Compared to the other Nordic countries regulations described in this thesis, there is no representative register and an agency with main responsibility for representative issues in Sweden. The proposal of the report, including the establishment of a national representative register and the establishment of a new state agency, seems to have been strongly influenced by the other Nor-dic countries.

Abstract (Swedish)

Idag finns det över 100 000 gode män eller förvaltare, sk ställföreträdare, i Sverige. En ställföreträdare kan utses för att sköta huvudmannens ekono-miska, rättsliga eller personliga angelägenheter. Förhållandet mellan huvud-mannen och ställföreträdrädaren betraktas som ett slags fullmaktsförhål-lande där ställföreträdaren utför ärenden åt huvudmannen mot viss betal-ning.
Inom svensk politik har en hel del diskussioner förts kring problematik på området.
Uppdraget som god man består av tre olika delar: förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Begreppen har uppfattats som oklara och har orsa-kat missförstånd, särskilt begreppet sörja för person som har missuppfattas att inkludera vårdinsatser.
I vissa fall har en god man förordnats även när mindre ingripande åtgärder kunde ha skett för att hjälpa huvudmannen. Detta är på grund av att den nuvarande lagstiftningen är otydlig på denna punkt.
Systemet med ställföreträdare bygger till stor del på ideellt engagemang då ställföreträdaren endast får betalt ca 8000-12000 kr årligen för ett uppdrag som kräver mycket kontakt och administration. Det ideella inslaget resulterar i att en del personer med ett stort hjälpbehov kan få vänta länge innan en god man eller förvaltare utses.
Rekryteringen är särskilt svår i komplexa ärenden där huvudmannen lider av kraftiga psykiatriska problem, är våldsam, har svårt missbruk eller grava funktionsnedsättningar.
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har även år 2014 kritiserat det svenska systemet för ställföreträdarskap då det svenska systemet tillåter en inskränkning av beslutsrätten för personer med funktionsnedsättning.
Kritik har även framförts år 2017 av Riksrevisionen i Sverige som påpekade att det fanns stora brister gällande tillsynen av ställföreträdare och uppma-nade Regeringen att ta ett större ansvar för att åstadkomma ökad rättssäker-het.
Problem har även uppmärksammats av Justitiedepartementet som år 2019 beslutade att tillsätta en utredningskommitté med uppdrag att specifikt se över problematiken med reglerna kring ställföreträdarskap. Utredningens övergripande mål var att säkerställa att de människor som är i behov av en ställföreträdare skulle kunna få erforderlig hjälp och stöd samt att reglerna skulle vara moderna och rättssäkra. Utredningen redovisades i betänkandet 2021:36 den s.k. ställföreträdarutredningen.
I SOU 2021:36 presenteras ett flertal förslag till förändringar. Betänkandet föreslår att en ny myndighet med ett övergripande ansvar ska inrättas, att processen för att få en god man ska förenklas genom att beslutsfattandet flyttas till överförmyndarnämnder som ska vara den obligatoriska organisat-ionsformen samt att det ska införas en möjlighet att anställa professionella ställföreträdare. Utredningen föreslår även att en obligatorisk nationell ut-bildning ska tas fram samt att en statlig e-legitimation ska införas.
Det föreslås även att ett tillägg i lagstiftningen ska göras där ställföreträdar-na ska ta utökad hänsyn till huvudmannens egen vilja och välbefinnande. Problemet med detta ligger i att balansera ställföreträdarnas befogenhet gentemot huvudmannens vilja eller förmodade vilja.
En del av kritiken i remissvaren har gällt att det kan vara svårt att tolka hu-vudmannens förmodade inställning i vissa fall samt att huvudmannen inte alltid har uppfattningen om vad som är för dennes eget bästa. Begreppen välbefinnande och förmodade vilja bör utvecklas och specificeras för att säkerställa en enhetlig tolkning. Utvidgandet av lagstiftningen samt ett för-tydligande kan komma att innebära en ökad förutsägbarhet, vilket skulle stärka rättssäkerheten.

Mot denna bakgrund har denna uppsats syfte varit att analysera hur de före-slagna lagändringarna i SOU 2021:36 förhåller sig till sitt syfte. Om det har skett någon förskjutning i någon riktning gällande synen på den enskildes rättigheter samt om betänkandets föreslagna lagändringar har inspirerats av de andra nordiska länderna.
För att besvara frågeställningarna används en rättsdogmatisk metod genom en analys av de primära rättskällorna lagtext, förarbeten, praxis och doktrin, samt en rättsanalytisk metod genom en analys av betänkandets kritik mot gällande rätt, förslaget till lagändringarna och motiven bakom förslagen. Det bör understrykas att utredningen och dess remissvar inte är gällande rätt enligt rättskälleläran.
Förslagen som är framtagna i SOU 2021:36 visar en politisk vilja att stärka huvudmannens rättigheter. Syftet med att säkerställa att de människor som behöver en ställföreträdare får den hjälp och det stöd de behöver ligger i linje med den nuvarande lagstiftningens syfte och utredningens förslag.
Ytterligare resurser och tid bör dock läggas på en vidareutredning av SOU 2021:36 för att öka individanpassningen och rättssäkerheten. Exempelvis kommer utredningen fram till att det är svårt att rekrytera ställföreträdare men utredningens syfte har varit att behålla det ideella inslaget. Jag anser att utredningen inte helt har uppfyllt uppdraget att ta ställning i frågor om hur rekryteringen av kompetenta ställföreträdare kan underlättas.
I jämförelse med de andra nordiska ländernas regelverk som beskrivs i denna uppsats, saknas ett ställföreträdarregister och en myndighet med hu-vudansvar för ställföreträdarfrågor i Sverige. Betänkandets förslag om bl.a. införandet av ett nationellt ställföreträdarregister och inrättandet av en ny statlig myndighet verkar ha tagit inspiration från de andra nordiska länderna.

• author: Modén, Linnea
• supervisor: My Bergius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20222
• year: 2022
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, socialrätt
• language: Swedish
• id: 9109555
• date added to LUP: 2023-10-16 08:41:38
• date last changed: 2023-10-16 08:41:38