Upplevd kommunikation och livskvalitet hos personer med afasi: samband med svårighetsgrad av stroke och afasi samt kognitiv förmåga
(2022) LOGM81 20221Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur personer med afasi upplever sin kommunikation och livskvalitet och om upplevelsen har ett samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi samt kognitiv förmåga.
Metod: I studien ingick 30 deltagare som fått afasi till följd av en ischemisk stroke. Tre månader efter insjuknandet genomförde deltagarna Comprehensive Aphasia Test (CAT). CAT innefattar en kognitiv screening, ett språkligt testbatteri samt självskattningsformuläret Aphasia Impact Questionnaire (AIQ). Spearmans rangkorrelation gjordes för att undersöka om skattning av kommunikation och livskvalitet (AIQ) hade ett signifikant samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi och kognitiv förmåga.... (More) - Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur personer med afasi upplever sin kommunikation och livskvalitet och om upplevelsen har ett samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi samt kognitiv förmåga.
Metod: I studien ingick 30 deltagare som fått afasi till följd av en ischemisk stroke. Tre månader efter insjuknandet genomförde deltagarna Comprehensive Aphasia Test (CAT). CAT innefattar en kognitiv screening, ett språkligt testbatteri samt självskattningsformuläret Aphasia Impact Questionnaire (AIQ). Spearmans rangkorrelation gjordes för att undersöka om skattning av kommunikation och livskvalitet (AIQ) hade ett signifikant samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi och kognitiv förmåga. Medelvärde per fråga i AIQ beräknades för att se vilken aspekt av kommunikation och livskvalitet som deltagarna upplevde påverkats mest respektive minst till följd av afasi.
Resultat: Korrelationsanalyser visade på att skattning av kommunikation och livskvalitet hade signifikanta medelstarka samband med svårighetsgrad av afasi (ρ = -0,494, p = 0,006), svårighetsgrad av stroke (ρ = 0,508, p = 0,004) samt kognitiv förmåga (ρ = -0,619, p < 0,001) (lindrig svårighetsgrad av afasi och stroke, och hög kognitiv förmåga indikerade en högre skattad livskvalitet). Medelvärdet per uppgift i AIQ-formuläret var högst för ”skriva” (1,97) och lägst för ”förstå familj/vänner” (0,53).
Slutsatser: Svårighetsgrad av stroke och afasi samt kognitiv förmåga hade ett samband med upplevd kommunikation och livskvalitet hos personer med afasi. Det tycks därmed vara viktigt att ta hänsyn till dessa variabler vid undersökning av kommunikation och livskvalitet hos patientgruppen. (Less) - Popular Abstract
- Purpose: The aim of the present study was to investigate how people with aphasia experience their communication and quality of life and whether the experience is related to degree of stroke, degree of aphasia and cognitive ability.
Method: The study included 30 participants who acquired aphasia as a result of an ischemic stroke. Three months post stroke, participants completed the Comprehensive Aphasia Test (CAT). CAT includes a cognitive screening, a language test battery and the self-assessment form Aphasia Impact Questionnaire (AIQ). Spearman's rank correlation was used to investigate whether assessment of communication and quality of life (AIQ) had a significant association with degree of stroke, degree of aphasia and cognitive... (More) - Purpose: The aim of the present study was to investigate how people with aphasia experience their communication and quality of life and whether the experience is related to degree of stroke, degree of aphasia and cognitive ability.
Method: The study included 30 participants who acquired aphasia as a result of an ischemic stroke. Three months post stroke, participants completed the Comprehensive Aphasia Test (CAT). CAT includes a cognitive screening, a language test battery and the self-assessment form Aphasia Impact Questionnaire (AIQ). Spearman's rank correlation was used to investigate whether assessment of communication and quality of life (AIQ) had a significant association with degree of stroke, degree of aphasia and cognitive ability. Mean value per question in AIQ was calculated to see which aspect of communication and quality of life the participants experienced to be most or least affected as a result of aphasia.
Results: Correlation analysis showed that assessment of communication and quality of life had significant moderate correlations with degree of aphasia (ρ = -.494, p = .006), degree of stroke (ρ = .508, p = .004) and cognitive ability (ρ = -.619, p <.001) (mild severity of aphasia and stroke, and high cognitive ability are related to a highly valued quality of life). The mean value per question in the AIQ form was highest for “writing” (1.97) and lowest for “understanding one's family” (0.53).
Conclusions: Degree of stroke and aphasia as well as cognitive ability was related to perceived communication and quality of life in people with aphasia. It thus seems important to take these variables into account when examining communication and quality of life in people with aphasia. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9112074
- author
- Karlsson, Kajsa LU and Miller, Miranda LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Upplevd kommunikation och livskvalitet hos personer med afasi: samband med svårighetsgrad av stroke och afasi samt kognitiv förmåga
- course
- LOGM81 20221
- year
- 2022
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- afasi, kommunikation, självskattningsformulär, stroke, livskvalitet
- language
- Swedish
- id
- 9112074
- date added to LUP
- 2023-03-09 10:42:12
- date last changed
- 2023-03-09 10:42:12
@misc{9112074,
abstract = {{Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka hur personer med afasi upplever sin kommunikation och livskvalitet och om upplevelsen har ett samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi samt kognitiv förmåga.
Metod: I studien ingick 30 deltagare som fått afasi till följd av en ischemisk stroke. Tre månader efter insjuknandet genomförde deltagarna Comprehensive Aphasia Test (CAT). CAT innefattar en kognitiv screening, ett språkligt testbatteri samt självskattningsformuläret Aphasia Impact Questionnaire (AIQ). Spearmans rangkorrelation gjordes för att undersöka om skattning av kommunikation och livskvalitet (AIQ) hade ett signifikant samband med svårighetsgrad av stroke, svårighetsgrad av afasi och kognitiv förmåga. Medelvärde per fråga i AIQ beräknades för att se vilken aspekt av kommunikation och livskvalitet som deltagarna upplevde påverkats mest respektive minst till följd av afasi.
Resultat: Korrelationsanalyser visade på att skattning av kommunikation och livskvalitet hade signifikanta medelstarka samband med svårighetsgrad av afasi (ρ = -0,494, p = 0,006), svårighetsgrad av stroke (ρ = 0,508, p = 0,004) samt kognitiv förmåga (ρ = -0,619, p < 0,001) (lindrig svårighetsgrad av afasi och stroke, och hög kognitiv förmåga indikerade en högre skattad livskvalitet). Medelvärdet per uppgift i AIQ-formuläret var högst för ”skriva” (1,97) och lägst för ”förstå familj/vänner” (0,53).
Slutsatser: Svårighetsgrad av stroke och afasi samt kognitiv förmåga hade ett samband med upplevd kommunikation och livskvalitet hos personer med afasi. Det tycks därmed vara viktigt att ta hänsyn till dessa variabler vid undersökning av kommunikation och livskvalitet hos patientgruppen.}},
author = {{Karlsson, Kajsa and Miller, Miranda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Upplevd kommunikation och livskvalitet hos personer med afasi: samband med svårighetsgrad av stroke och afasi samt kognitiv förmåga}},
year = {{2022}},
}