Att bränna en bok och hota rikets säkerhet - en kritisk analys av polismyndighetens extensiva tolkning av ordningslagen

Abstract (Swedish)

I februari 2023 avslog Stockholms polismyndighet två ansökningar om allmän sammankomst för koranbränning utanför två ambassader. Besluten kom sedan att rivas upp i förvaltningsrätten men polismyndigheten har överklagat domarna. Myndigheten argumenterar i besluten att det inte vore möjligt att garantera ordning och säkerhet vid sammankomsterna eller i omgivningen på grund rikets hotbild presenterad av SÄPO. Uppsatsen syftar därför till att utreda huruvida polismyndighetens argumentation är i linje med svensk för-samlingsfrihet.

Genom rättsdogmatisk metod presenteras relevant lagstiftning och initialt redogörs för den svenska församlingsfriheten som stadgas i både regeringsformen och EKMR. Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad både mötes- och demonstrationsfrihet enligt 2 kap. 1 § första stycket 4–5 RF. Inskränkningsmöjligheterna föreskrivna i regeringsformen stadgas genom lag vilket i förevarande fall är ordningslagen som konkretiserar och sätter ramarna för församlingsfrihetens utformning i praktiken. Därför redogör uppsatsen även för relevanta bestämmelser i ordningslagen som 2 kap. 10 § OL där vägransgrunderna föreskrivs och enligt lagrummet får Polismyndigheten vägra en allmän sammankomst med hänvisning till ordning och säkerhet vid sammankomsten, trafik och farsot.

För att kontextualisera församlingsfriheten kopplat till de två vägrade ansökningarna om tillstånd för allmän sammankomst redogör uppsatsen för bakgrunden i målen, polismyndighetens beslut samt domstolens bedömning. Förvaltningsrätten menar att polismyndigheten inte kunnat bevisa att den hotbild som hänvisas till är tillräckligt konkret för att kunna vägra sammankomsterna på grund av ordning och säkerhet.

Slutligen förs en analys där församlingsfrihetens skydd samt ordningslagens vägransgrunder diskuteras kopplat till polismyndighetens argumentation. Ordningslagens vägransgrunder är delvis svårtolkade eftersom doktrin föreskriver olika tolkningsmodeller av lagen. Slutsatsen landar i att polismyndighetens argumentationslinje inte verkar överensstämma med dagens utformning av gällande rätt, men att det kan finnas anledning att se över rättsläget för att eventuellt utvidga vägransgrunderna. Två förslag på möjliga ändringar i ordningslagen är att antingen lägga till allmän ordning eller rikets säkerhet som vägransgrund för allmän sammankomst.

Abstract

In February 2023 the Swedish Police Authority in Stockholm refused two applications for public assembly containing intentions to burn the Quran. In April, the refusals were dissolved by the Court of administration and subsequently the Police Authority appealed. In the two initial decisions the Police Authority argued that order and security could not be guaranteed during the requested assemblies due to national security concerns given the level of at-tack threats perceived by the Swedish Security Service. This essay aims to investigate whether the refusals of the Police Authority are in conformity with the Swedish constitution and the right to freedom of assembly.

Applying the legal-dogmatic method, the essay presents relevant legislation commencing with the right to freedom of assembly coded in the Instrument of Government (regeringsformen) and the European Convention on Human Rights. Every person shall be guaranteed her democratic right to freedom of assembly in relation to public institutions, according to Chapter 2 Article 1 in the Instrument of Government. The legal restrictions permitted by the constitution which can be imposed on the right to freedom of assembly must be stated through ordinary law. In this case the applicable legislation is the Public Order Act (ordningslag) which constructs the boundaries of public assembly. According to its Chapter 2 Article 10, the Police Authority may refuse an application of public assembly in three circumstances: order and safety at the assembly, traffic and risk of widespread disease.

To contextualise the right to freedom of assembly in relation to the two refusals the essay also presents the background of the refused applications, the Police Authority’s reasons for the rejections and the court’s judgments. The essay weights this against the Administrative Court’s proclamation that in neither case did the Police Authority present clear enough evidence to refuse the applications based on order and safety at the assembly.

Finally, the essay analyses how the right to freedom of assembly was applied in the two refusals and finds that the Police Authority presumably has acted against the Public Order Act. The essay concludes by arguing for a revision of the current legal definition of the Public Order Act to widen the margin of assessment for the Police Authority. Two possible changes that can be made to the Public Order Act is to allow the Police Authority to refuse an application of general assembly due to general safety or national security.

• author: Sund, Alice
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: konstitutionell rätt, statsrätt, demonstrationsfrihet, mötesfrihet, församlingsfrihet, ordningslag
• language: Swedish
• id: 9115723
• date added to LUP: 2023-06-29 13:37:45
• date last changed: 2023-06-29 13:37:45