Stödbevisning i våldtäktsmål – ett indirekt krav?

Abstract

According to current Swedish law, the court shall be free to examine the evidence adduced. It must therefore be possible for the court to consider a course of events established beyond reasonable doubt based solely on the injured party’s testimony. Nonetheless, it is possible to conclude from case law that this is rarely sufficient and that, to fulfil the evidentiary requirement, it is required, to present other evidence that in various ways confirms the information provided by the injured party.

The purpose of this essay has been to determine the definition and function of supporting evidence under the law of evidence. The research question has been: What are the legal consequences, for the assessment of the crime of rape, arising from the adoption of the definition and function of supporting evidence in relation to the threshold of evidence in criminal proceedings? To answer the question, an evaluation has been conducted based on doctrine as well as an analysis of the assessment presented by the Supreme Court in rape cases where words stand against words. Based on the study conducted, it can be concluded that the Supreme Court has used differing formulations regarding what is required for the evidence threshold to be fulfilled. Based on this, it has been found that there is an inconsistency regarding the function and definition of supporting evidence in such a manner that the evidence is not consistently placed in relation to the evidence theme.

As a result, I have reached the conclusion that the function of the evidence referred to as supporting evidence is to be considered as an indirect condition for the threshold of evidence to be met. Furthermore, the essay has described how such a requirement is to be regarded as contrary to the principle of free assessment of evidence and what legal consequences of such a demand results in. This includes the identification that the implementation creates formal obstacles regarding the assessment of the main evidence, that a problem arises regarding the requirement of objectivity imposed on the court, as well as creates a schematic assessment of how a crime victim should act.

Abstract (Swedish)

Enligt gällande svensk rätt är domstolen fri i sin prövning av åberopad bevisning. Det ska därav vara teoretiskt möjligt för domstolen att beakta ett händelseförlopp som ställt bortom rimligt tvivel baserat enbart på målsägandens berättelse. Utifrån rättspraxis kan trots det konstateras att det sällan är tillräckligt. För att uppnå beviskravet krävs istället att det utöver målsägandens egen berättelse föreligger ytterligare bevisning som på olika sätt stödjer den information som målsäganden berättar.

Syftet med framställningen har varit att utreda vilken definition och bevisrättslig funktion som stödbevisning innehar. Frågeställningen för uppsatsen har varit: Vilka rättsliga konsekvenser, för bedömning av våldtäktsbrottet, följer av tillämpningen av stödbevisnings definition och funktion i förhållande till beviskravet i brottmål? För att besvara frågeställningen har en bedömning genomförts med grund i doktrin och i den bevisvärdering som Högsta domstolen, HD, gett uttryck för i våldtäktsfall där ord står mot ord. Med utgångspunkt i den genomförda utredning kan konstateras att HD i sina domskäl använt skilda formuleringar avseende vad som krävs för att beviskravet ska anses styrkt. Utifrån det har utröntas att det föreligger en inkonsekvent funktion och definitionen av begreppet stödbevisning på ett sådant sätt att bevisningen som avses inte på ett konsekvent sätt ställs i relation till bevistemat vid bevisvärderingen.

Genom utredningen har jag nått slutsatsen att stödbevisning har funktionen av ett indirekt krav för att ett händelseförlopp ska beaktas som ställt bortom rimligt tvivel. Utifrån det har vidare redogjorts för hur ett sådant krav är att beakta som stridande mot principen om den fria bevisföringen samt vilka rättliga konsekvenser tillämpningen av ett krav på stödbevisning leder till. Däribland har identifierats att tillämpningen skapar formella hinder för prövningen av det huvudsakliga beviset. Att det uppstår en problematik gällande, det på domstolen, uppställda kravet på objektivitet samt skapar en schablonmässig bedömning av hur ett brottsoffer bör agera.

• author: Ermanno Fäldner, Vera
• supervisor: Ellika Sevelin
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: allmän rättslära, straffrätt, bevisvärdering, stödbevisning, våldtäkt
• language: Swedish
• id: 9115869
• date added to LUP: 2023-06-29 09:40:04
• date last changed: 2023-06-29 09:40:04