Att värdera det ovärderliga – En undersökning av de nya kränkningsersättningsreglerna och dess tillämpning i underrätterna

Abstract

In 2022, a law reform was passed to strengthen the position of crime victims and reduce the harmful effects of crime. The new legislation intended, among other things, to expand the right to compensation for violations and bring about distinct increases in compensation levels.

The purpose of this essay is to examine the law relating to compensation for violations and the most recent amendments that have been made to increase compensation levels. The purpose is also to investigate what impact the amendments have had on lower court cases. The focus has been on how the lower courts determine the sizes of compensation for rape. The essay is divided into one legal dogmatic study and one empirical study. First, the current state of the law is examined. Decisions from the lower courts are then analysed in order to investigate how the courts interpret and apply the new rules.

The most recent amendments of the law have changed the way compensation for violations is to be determined. Compensation shall now be determined in a way that also gives the person violated redress for the attack. More circumstances than before are also to be given particular consideration when determining the size of compensation. However, the requirements that must be met for compensation to be paid are still the same. The injured party must have been seriously violated through a criminal offence that constitutes an attack on their person, liberty, peace, or honour (Chapter 2, Section 3 of the Tort Liability Act 1972).

The empirical study indicates that the levels of compensation for violations have been significantly increased and that the legislator’s intentions have had an impact on the application of the law. However, the courts’ reasonings are brief and it is difficult to grasp which factors were actually considered when determining the size of compensation. Regardless, the study indicates that the sizes of compensation have increased and that the law reform in this regard has fulfill its purpose of strengthening crime victim’s right to compensation. However, the law reform has not strengthened the right to compensation for everyone who is violated by a criminal offence. The violation must still have been serious in order for compensation to be paid.

The chosen legislative approach is unconventional. Among other things, the committee of inquiry presented suggestions for future compensation levels in the preparatory works. The study nevertheless indicates that the legislative approach has been effective. The examined decisions are in line with the purposed compensation levels and the lower courts refer to the reasonings in in the preparatory works concerning higher compensation levels. Although this may not be a long-term solution to the recurring problem of maintaining reasonable compensation levels. Just like before, the courts are responsible for the development of the compensation levels. No change has taken place in this regard. It is therefore not impossible that we will find ourselves in the same situation again in 20 years, i.e., that the levels have not been adapted to changes in the value of money and the development of society.

Abstract (Swedish)

År 2022 antogs en lagreform för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Den nya lagstiftningen skulle bland annat utvidga rätten till kränkningsersättning och medföra kraftigt höjda ersättningsnivåer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den rättsliga regleringen avseende kränkningsersättning och de senaste lagändringar som skett för att höja ersättningsnivåerna. Syftet är också att undersöka vilket genomslag de nya reglerna fått i efterföljande underrättspraxis. Fokus har riktats mot hur underrätterna fastställer ersättningsbeloppen för våldtäkt. Uppsatsen är uppdelad i en rättsdogmatisk studie och en empirisk studie. Arbetet undersöker först gällande rätt på området. Därefter analyseras avgöranden från underrätterna för att undersöka hur domstolarna tolkar och tillämpar de nya reglerna.

De senaste lagändringarna har ändrat principerna för bestämmandet av kränkningsersättningens storlek. Ersättningen ska nu bestämmas på ett sätt som även innebär att den skadelidande får upprättelse för det brottsliga angreppet. Flera omständigheter än tidigare ska också särskilt beaktas vid skadeståndsbestämningen. De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ersättning ska utgå är fortfarande desamma. Den skadelidande måste ha blivit utsatt för en allvarlig kränkning som innefattat ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära (2 kap. 3 § skadeståndslagen [1972:207]).

Den empiriska undersökningen indikerar att ersättningsnivåerna för kränkning påtagligt höjts och att lagstiftarens intentioner fått genomslag i rättstillämpningen. Domstolarnas resonemang är dock kortfattade och det är svårt att utläsa vilka faktorer som faktiskt beaktats vid fastställandet av skadeståndets storlek. Oavsett tyder undersökningen på att ersättningsbeloppen höjts och att lagreformen på så sätt uppfyllt sitt syfte om att stärka brottsoffers rätt till ersättning. Lagreformen har dock inte stärkt rätten till ersättning för alla som utsätts för integritetskränkande brott. För att ersättning ska utgå måste den kränkande handlingen fortfarande vara allvarlig.

Den valda lagstiftningsmetoden är okonventionell. Bland annat genom att utredningen presenterade förslag på framtida ersättningsnivåer i förarbetena. Med det sagt tyder undersökningen på att lagstiftningsmetoden varit effektiv. De undersökta avgörandena ligger i linje med de föreslagna beloppen och underrätterna hänvisar till de resonemang som förs i de nya förarbetena om höjda ersättningsnivåer. Det är däremot inte lika självklart att detta är en långsiktig lösning på det återkommande problemet med att upprätthålla skäliga ersättningsnivåer. Precis som tidigare ansvarar domstolarna för ersättningsnivåernas utveckling. Ingen förändring har skett i detta avseende. Det är därför inte omöjligt att vi kommer befinna oss i samma situation igen om 20 år, dvs. att nivåerna inte har anpassats efter penningvärdesutvecklingen och rådande samhällsvärderingar.

• author: Jönsson, Nellie
• supervisor: Eva Lindell-Frantz
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: To value the invaluable – An examination of the new legislation concerning compensation for violations and its application in the lower courts
• course: JURM02 20231
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skadeståndsrätt, kränkningsersättning
• language: Swedish
• id: 9115884
• date added to LUP: 2023-06-09 11:08:02
• date last changed: 2023-06-09 11:08:02