Vägransgrund vid prövning av underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad – En komparativ studie mellan svensk och fransk rätt

Abstract (Swedish)

Uppsatsen är en komparativ studie mellan den svenska regleringen av underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad och den franska regleringen av prestation compensatoire. Regleringarna skiljer sig åt bland annat för att den franska rätten innehåller en vägransgrund kopplad till skuldfrågan i äktenskapsskillnaden. Uppsatsens fokus ligger här. För att förklara varför skillnaden finns har skuldfrågans betydelse i båda äktenskapslagstiftningarna jämförts. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det skulle vara förenligt med den svenska synen på äktenskapsskillnad att införa en sådan vägransgrund som finns i den franska regleringen.

Undersökningen, som är skriven med en rättsdogmatisk och en komparativ metod, visar att regleringarna både liknar och skiljer sig från varandra. Utgångspunkten i båda regleringarna är att äktenskapsskillnad markerar slutet på den ekonomiska relationen mellan makarna. Dessutom finns det krav på att äktenskapet har varit orsaken till att det finns, för svensk del, ett behov hos ena maken, och för franskt vidkommande, skillnader i levnadsvillkor dem emellan. En rad olika omständigheter beaktas i båda regleringarna: makarnas ålder och hälsa, deras arbetsfördelning under äktenskapet samt äktenskapets varaktighet. Skuldfrågan saknar betydelse i Sverige och har således inget inflytande på rättsverkningarna. I Frankrike finns däremot en äktenskapsskillnadsform som meddelas på grund av den ena makens skuld. Skuldfrågan har även inverkan på äktenskapsskillnadens verkningar då domstolen kan vägra beviljande av underhåll på grund av skälighet. I praktiken rör det sig om fall där äktenskapet har upphört för att den skuldbärande maken har varit våldsam mot eller allvarligt kränkt den andra.

Resultatet av undersökningen visar att införandet av en vägransgrund i den svenska lagstiftningen, under vissa villkor, kan vara koherent med svensk syn på äktenskapsskillnad. Skuldfrågan måste fortsatt lämnas utanför bedömningen. I stället får vissa omständigheter under äktenskapet som är hänförliga till den ena maken anges i bestämmelsen som sådana som domstolen får grunda sin vägran på. Det måste dessutom vara uteslutet att dessa omständigheter innefattar privata eller moraliska normer makarna emellan. Dessa måste, i likhet med hur det ser ut i praktiken i Frankrike, röra våld eller allvarlig kränkning av den andra maken.

Abstract (Swedish)

The essay is a comparative study between the Swedish regulation of spousal maintenance after divorce and the corresponding French regulation of prestation compensatoire which directly translates to provision of compensation. The regulations differ, particularly, because French law includes a ground for refusal related to the issue of fault in the divorce. To explain the difference, the significance of the issue of fault in both legislations has been compared. The purpose of the essay is to assess whether it would be compatible with the Swedish divorce legislation to introduce such a ground for refusal as exists in France.

The thesis is written using both a legal dogmatic method and a comparative method. The results show that the regulations both resemble and differ from each other. Both regulations are based on the fact that the spouses' financial ties are broken when the marriage ends. In both regulations, there are requirements for a causal link between the marriage and, for the Swedish part, a need on the part of one spouse, and for the French part, differences in living conditions between the spouses after the divorce. Various circumstances are taken into account in both regulations: the age and health of the spouses, their division of labor during the marriage, and the duration of the marriage. The issue of fault is irrelevant in Sweden and consequently has no influence on the legal consequences of the divorce. In France, however, there is a form of divorce granted based on the fault of one spouse. The issue of fault also affects the consequences of divorce, as the court can refuse to grant maintenance based on equity. The assessments made by French courts show that this applies to cases where the marriage was dissolved because of violence or serious mistreatment.

The outcome of the essay shows that the insertion of a ground for refusal in Swedish legislation, under certain conditions, can be coherent with the Swedish divorce legislation. The issue of fault must remain excluded from the assessment. Instead, certain circumstances during the marriage that are attributable to one spouse should be listed as grounds for refusal. Furthermore, these circumstances must exclude moral norms between the spouses. It is also essential that the circumstances relate to violence or serious mistreatment of the other spouse, just like the outcomes of the assessments made by the French courts.

• author: Bertin, Cécile
• supervisor: Ellika Sevelin
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: familjerätt, komparativ rätt, äktenskapsskillnad, underhåll mellan makar efter äktenskapsskillnad, prestation compensatoire
• language: Swedish
• id: 9115962
• date added to LUP: 2023-06-29 09:21:45
• date last changed: 2023-06-29 09:21:45