Principen om att förorenaren betalar - En studie av principens genomslagskraft i reglerna om efterbehandling och företagsförvärv

Abstract (Swedish)

Reglerna som avser efterbehandling av förorenade områden finns i 10 kap miljöbalken (1998:808). Principen om att förorenaren betalar är en central princip som ligger bakom utformningen av dessa regler. Ett av principens syften är att säkerställa efterbehandling av förorenade områden utan att statsbudgeten belastas. Av 10 kap MB framgår att den som är primärt ansvarig för att avhjälpande sker är verksamhetsutövaren. Begreppet ”verksamhetsutövare” definieras inte närmare i den svenska miljörättslagstiftningen. Uppdraget att utarbeta en definition av begreppet har överlämnats åt rättstillämpningen. Av MÖD har begreppet definierats som ”den som har faktisk och rättslig möjlighet att ingripa”. Dock är detta så centrala begrepp inte särskilt enkelt att definiera. Omständigheterna i det enskilda fallet spelar stor roll för bedömningen, och även om ovanstående definition är en utgångspunkt, har den en begränsad räckvidd. Begreppet har i praxis givits en bred tolkning och kan inte begränsas till den som har faktisk och rättslig möjlighet att ingripa.
Även den som inte är att anse som verksamhetsutövare kan bli ansvarig för efterbehandling. Detta är ovanligt men kan ske till följd av ansvarsgenombrott. Den svenska miljörätten innehåller ingen generell bestämmelse om ansvarsgenombrott. Vägledning får istället hämtas från MÖD 2013:28 där MÖD kom fram till att förutsättningar för ansvarsgenombrott förelåg. Fallet rörde ett dotterbolag som hade orsakat föroreningar, och ett moderbolag som ansågs skyldigt att vidta efterbehandlingsåtgärder för detta. Detta är det enda rättsfallet som behandlar ansvarsgenombrott på miljörättens område och ställer upp förutsättningar för moderbolags ansvar för dess dotterbolag. Huruvida ansvarsgenombrott kan förekomma i andra situationer får än så länge anses oklart.
Uppsatsen tar upp olika typer av företagsförvärv, aktieförvärv, inkråmsför-
värv samt fusion. Hur ansvaret påverkas av aktieförvärv och fusion är simpelt, ansvaret är kopplat till den juridiska personen och påverkas inte av ändrade ägarförhållanden för den juridiska personen. Vid inkråmsförvärv är det svårare att avgöra vad som gäller för efterbehandlingsansvar. Den som övertar inkråm från en verksamhet kan under vissa förutsättningar ta över efterbehandlingsansvaret. Vid denna prövning undersöks om det föreligger en form av identitet mellan verksamheterna, om verksamheten är så lik den tidigare verksamheten att den kan anses som samma verksamhet. Vidare görs även en prövning av samband mellan verksamhetsutövarna. Omständigheterna i det enskilda fallet är av stor betydelse för huruvida förvärvaren anses ansvarig för efterbehandling.
Det finns ingen bestämmelse i 10 kap MB som utesluter att två eller fler är ansvariga för samma förorening. Tvärtom finns det bestämmelser som tar sikte på just en sådan situation. Det kan antingen vara så att flera verksam-
hetsutövare bedrivit verksamhet på en fastighet under olika perioder, eller så
kan olika verksamheter bedrivits samtidigt som bidragit till samma förorening. I dessa fall är det ett solidariskt ansvar som gäller mellan verksamhetsutövarna, vilket framgår av 10 kap 6 § MB. Det solidariska ansvaret gäller i den mån 10 kap 4 § MB inte begränsar ansvaret. Förhållandet mellan dessa två bestämmelser har visat sig vara svårtolkat. Det finns gällande detta förhållande två framstående tolkningar. En av dessa tolkningar är av förvaltningsrättslig karaktär och enligt den tas ingen hänsyn till att en verksamhetsutövares ansvar kan vara begränsat. Verksamhetsutövaren kan då föreläggas att avhjälpa hela föroreningsskadan. Den andra tolkningen av förhållandet mellan bestämmelserna är av mer skadeståndsrättslig karaktär. Enligt denna tolkning kan en verksamhetsutövare inte utkrävas på mer än sin del av ansvaret för föroreningsskadan. Den förvaltningsrättsliga tolkningen har förespråkats i doktrin på området. I MÖD 2014:2 tillämpades däremot den skade-
ståndsrättsliga tolkningen, vilket ger stöd åt att det är den skadeståndsrättsliga tolkningen som ska gälla.
I det fall en verksamhetsutövare stått för avhjälpande av en förorening som flera verksamhetsutövare bidragit till kan denne via regresstalan söka ersättning från övriga verksamhetsutövare. Fördelningen av ansvaret sker utifrån vad som är skäligt med hänsyn till vilken omfattning varje verksamhetsutövare medverkat till miljöskadan, samt omständigheterna i övrigt, vilket fram-
går av 10 kap 6 § 2 st MB. Till omständigheterna i övrigt hör sedan MÖD 2012:59 även civilrättsliga avtal mellan parterna. Just i det fallet fick avtalet inte betydelse, men MÖD uteslöt inte heller att civilrättsliga avtal kan påverka fördelningen. Kraven för att ta hänsyn till civilrättsliga avtal vid denna bedömning är att klausulen tydligt måste ta sikte på fördelning av avhjälpandeansvaret. Det räcker inte med en generell ansvarsbegränsande klausul. MÖD 2019:3 är ett rättsfall där förekomsten av en ansvarsbegränsande klausul be-aktades vid ansvarsfördelningen. Det är således möjligt att påverka den offentligrättsliga ansvarsfördelningen med hjälp av ett civilrättsligt avtal.
Principen om att förorenaren betalar kommer till uttryck i reglerna om efter-behandling i 10 kap MB. Tillämpningen av dessa regler underminerar inte syftet med dessa regler, vilket är att efterbehandling ska ske utan belastning på statsbudgeten. Hanteringen av efterbehandlingsansvaret vid olika typer av företagsförvärv skiljer sig mellan inkråmsförvärv och de andra förvärvstyperna. Principen om att förorenaren betalar kommer dock till uttryck oberoende av vilken typ av förvärv som används. Med tanke på principens syfte undermineras principen inte heller av att civilrättsliga avtal kan påverka ansvarsfördelningen enligt 10 kap 6 § MB.

Abstract

The regulations regarding remediation of polluted areas are found in the 10 chapter of the Swedish environmental code (Miljöbalk (1998:808)). The polluter pays principle is a central principle on which these regulations are based. One of the primary purposes with this principle is to ensure remediation of polluted areas without strain on the national budget. The primary liability lies with the so-called operator. The term “operator” is not defined by law, it has instead been up to the courts to develop a definition of this term. As a ground rule, the operator is the one that has an actual and legal possibility to intervene. This is a ground rule, but the concept of operator has not been so easily defined. The circumstances in each case is of great importance. The concept of operator has been given a broad interpretation by the courts and cannot be limited to the one with actual and legal possibility to intervene.
Even one who can´t be regarded as operator may be liable for remediation of a polluted area. This is not common but can happen through what is called piercing the corporate veil. The Swedish environmental code does not have a regulation about this. Guidance for this phenomenon can be gathered from the case MÖD 2013:28. This case consisted of a parent company that was seen as responsible for pollution caused by a subsidiary company. This is the only case regarding piercing the corporate veil within the Swedish environmental law and gives guidance regarding parent companies and their subsidiaries. Regarding if piercing the corporate veil is available in other situations is unclear at this moment.
This essay takes regard to different types of business acquisitions, these are the following: Share acquisition, asset acquisitions and mergers. The way share acquisitions and mergers affect the liability regarding remediation is quite clear. The liability is connected to the legal entity and is not affected by changes in the ownership. Regarding asset acquisitions the situation is not as clear. The one who makes an asset acquisition is liable for remediation based on certain conditions. One of these conditions consists of whether the operation is alike the former operation to a certain degree. The other condition is whether there is a connection regarding the operators. The circumstances in each case are of great importance for this assessment.
There is no regulation in the 10 chapter of the Swedish environmental code that excludes the possibility of two or more operators being responsible for the same pollution. There are instead regulations for this exact situation. The case can either be that multiple operators conducted an operation during different time periods, or different operations may have been conducted at the same time and contributed to the same pollution. If either of these situations is the case, there is a joint and several liability among the liable operators, according to 10 chapter 6 § of the Swedish environmental code. The joint and
several liability applies to the extent the operator’s responsibility is not limited by 10 chapter 4 § of the Swedish environmental code. The relationship between these two regulations is complicated and has been shown to be different to interpret. There are two main interpretations of the relationship between these regulations. One of these has more characteristics of administrative law and does not take an operator’s limited liability into consideration. According to this interpretation, one of the liable operators can be imposed to pay for the remediation of the entire polluted area. The other interpretation has the character of tort law. According to this interpretation the operator can only be imposed to pay for their own share of the pollution. The interpretation characterised by administrative law has been favoured by the literature on the area. However, the tort law interpretation has been applied by the court in MÖD 2014:2. This gives reason to believe that this is the correct interpretation.
In the event that one operator has paid for remediation of a pollution caused by two or more operators, the operator that paid can claim compensation from the other operator´s through right of recourse. The distribution of liability is done based on what is reasonable in regard to the extent each operator contributed to the pollution, and the circumstances in general. Since MÖD 2012:59, the circumstances in general includes civil law agreements. In this way, the civil law agreements may affect the public law assessment in the 10 chapter of the Swedish environmental code. For this to be taken into account, the clause regarding liability distribution must specifically target remediation liability. If the clause is too general, the court will not take it into account. In MÖD 2012:59, the clause was not specifically targeting remediation responsibility and was not taken into account by the court. In a later case, MÖD 2019:3, there was a clause in a civil law contract that specifically targeted responsibility regarding remediation. This clause was taken into account by the court and decided the outcome of the case. From this can be seen that it is possible for a civil law contract to affect the distribution of liability according to public law.
The Polluter Pays Principle is expressed through the regulations regarding remediation in the 10 chapter of the Swedish environmental code. The applications of these rules do not undermine the purpose with these regulations, that remediation shall take place without strain on the national budget. The method of acquisition does not affect the application of PPP. The rules are different between asset acquisitions/mergers and asset acquisitions, but PPP is expressed for all the types of acquisitions. With regards to the purpose of the principle, the fact that civil law contracts may affect the liability distribution according to public law does not undermine the principle.

• author: Sernulf Lindeberg, Philip
• supervisor: Niklas Selberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Polluter pays principle - A study of the principle´s impact on the rules regarding remediation and business aquisitions
• course: JURM02 20231
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Förmögenhetsrätt, Avtalsrätt, Miljörätt, PPP, företagsförvärv
• language: Swedish
• id: 9115976
• date added to LUP: 2023-06-13 15:48:58
• date last changed: 2023-06-13 15:48:58