Drönarövervakningens legala gränser i den brottförebyggande verksamheten – En studie om svensk lagstiftnings hantering av ny kamerabevakningsteknik i ljuset av skyddet för privatliv och personlig integritet
(2023) LAGF03 20231Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Kameraövervakning av offentliga platser är en ständigt debatterad fråga, där förespråkarna framhåller de trygghetsskapande och brottsförebyggande effekterna medan kritikerna beskriver övervakningen som ett hot mot den personliga integriteten. Teknikutvecklingen har inneburit en framväxt av nya övervakningsmetoder, som förutom att utgöra billigare, lättillgängligare och mer effektiva alternativ till tidigare etablerad teknik, även riskerar att medföra betydligt mer omfattande intrång i den enskildes rätt till personlig integritet.
I Sverige har Polismyndigheten under de senaste fem åren börjat använda drönare i brottsförebyggande syfte. I uppsatsen utreds den rättsliga grund som ger Polismyndigheten denna befogenhet, mot bakgrund av... (More) - Kameraövervakning av offentliga platser är en ständigt debatterad fråga, där förespråkarna framhåller de trygghetsskapande och brottsförebyggande effekterna medan kritikerna beskriver övervakningen som ett hot mot den personliga integriteten. Teknikutvecklingen har inneburit en framväxt av nya övervakningsmetoder, som förutom att utgöra billigare, lättillgängligare och mer effektiva alternativ till tidigare etablerad teknik, även riskerar att medföra betydligt mer omfattande intrång i den enskildes rätt till personlig integritet.
I Sverige har Polismyndigheten under de senaste fem åren börjat använda drönare i brottsförebyggande syfte. I uppsatsen utreds den rättsliga grund som ger Polismyndigheten denna befogenhet, mot bakgrund av skyddet för personlig integritet som återfinns i regeringsformen (RF) och Europakonvention-en om grundläggande skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna (EKMR). I detta sammanhang undersöks innehållet i kamerabevakningslagen samt lagstiftarens resonemang kring intresseavvägningar och betydelsen av potentiella rättighetsinskränkningar. I uppsatsen lyfts särskilt frågan om svensk lagstiftning tillgodoser de krav som legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen uppställer. Principerna är införlivade i både RF och EKMR.
Slutsatsen blir att lagstiftningen på vissa områden tillhandahåller ett otillfredsställande skydd för den personliga integriteten enligt art. 8 Europakonventionen, utifrån de krav som legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen uppställer. Däremot konstateras att det är osannolikt att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna skulle bedöma den svenska lagstiftningen som oproportionerlig, både med hänsyn till doktrinen om margin of appreciation och lagstiftningens syfte att förebygga brott. Slutligen kritiseras proportionalitetsmetodens tanke om att individens rättigheter och samhällets olika behov ska balanseras mot varandra. Detta görs utifrån Ronald Dworkins rättighetsteori. (Less) - Abstract
- Surveillance of public spaces through camera monitoring is a highly debated issue. While the those advocating the practice highlight the sense of security it provides and its positive effects on crime prevention, critics view such sur-veillance as a threat to the right to respect for their private life. Technological advancements have led to the emergence of new surveillance practices, which on one side provide a cheaper, more accessible, and efficient alternatives to previously established technologies, but on the other side carry the risk of significantly greater infringements on individual's right to personal privacy.
In Sweden, the Police Authority has begun employing drones for crime prevention purposes in the past five years. This... (More) - Surveillance of public spaces through camera monitoring is a highly debated issue. While the those advocating the practice highlight the sense of security it provides and its positive effects on crime prevention, critics view such sur-veillance as a threat to the right to respect for their private life. Technological advancements have led to the emergence of new surveillance practices, which on one side provide a cheaper, more accessible, and efficient alternatives to previously established technologies, but on the other side carry the risk of significantly greater infringements on individual's right to personal privacy.
In Sweden, the Police Authority has begun employing drones for crime prevention purposes in the past five years. This essay examines the legal basis that grants the Police Authority this power, in light of the protection of personal privacy enshrined in the Swedish legal act regeringsformen (RF) and the European Convention on Human Rights (ECHR). In this context, the content of kamerabevakningslagen – the Camera Surveillance Act – is scrutinized, along with the legislator's considerations regarding the balancing of interests and the significance of potential infringements on rights. The essay particularly addresses whether Swedish legislation satisfies the requirements set forth by the principles of legality and proportionality, which are incorporated in both RF and the ECHR.
The conclusion reached is that legislation in certain areas provide unsatisfactory protection for personal privacy under Article 8 of the European Convention, considering the demands imposed by the principles of legality and proportionality. However, it is noted that it is unlikely for the European Court of Human Rights to deem Swedish legislation as disproportionate, taking into account the Margin of Appreciation Doctrine and the purpose of the legislation, which is crime prevention. Finally, the essay criticizes the proportionalist approach's notion of balancing individual rights against society's various needs, drawing upon Ronald Dworkin's Theory of Rights. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9116188
- author
- Dyrefors, Filippa LU
- supervisor
-
- Karol Nowak LU
- organization
- course
- LAGF03 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, Polisrätt, Konstitutionell rätt
- language
- Swedish
- id
- 9116188
- date added to LUP
- 2023-06-29 09:33:29
- date last changed
- 2023-06-29 09:33:29
@misc{9116188,
abstract = {{Surveillance of public spaces through camera monitoring is a highly debated issue. While the those advocating the practice highlight the sense of security it provides and its positive effects on crime prevention, critics view such sur-veillance as a threat to the right to respect for their private life. Technological advancements have led to the emergence of new surveillance practices, which on one side provide a cheaper, more accessible, and efficient alternatives to previously established technologies, but on the other side carry the risk of significantly greater infringements on individual's right to personal privacy.
In Sweden, the Police Authority has begun employing drones for crime prevention purposes in the past five years. This essay examines the legal basis that grants the Police Authority this power, in light of the protection of personal privacy enshrined in the Swedish legal act regeringsformen (RF) and the European Convention on Human Rights (ECHR). In this context, the content of kamerabevakningslagen – the Camera Surveillance Act – is scrutinized, along with the legislator's considerations regarding the balancing of interests and the significance of potential infringements on rights. The essay particularly addresses whether Swedish legislation satisfies the requirements set forth by the principles of legality and proportionality, which are incorporated in both RF and the ECHR.
The conclusion reached is that legislation in certain areas provide unsatisfactory protection for personal privacy under Article 8 of the European Convention, considering the demands imposed by the principles of legality and proportionality. However, it is noted that it is unlikely for the European Court of Human Rights to deem Swedish legislation as disproportionate, taking into account the Margin of Appreciation Doctrine and the purpose of the legislation, which is crime prevention. Finally, the essay criticizes the proportionalist approach's notion of balancing individual rights against society's various needs, drawing upon Ronald Dworkin's Theory of Rights.}},
author = {{Dyrefors, Filippa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Drönarövervakningens legala gränser i den brottförebyggande verksamheten – En studie om svensk lagstiftnings hantering av ny kamerabevakningsteknik i ljuset av skyddet för privatliv och personlig integritet}},
year = {{2023}},
}