Sak varom förlikning är tillåten? Inslag av tvingande civilrätt i dispositiva tvistemål
(2023) LAGF03 20231Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- The relationship between the principle of disposition and the ex officio inquiry principle reflects the fundamental balance between the influence of the parties and the court in Swedish civil proceedings. The principles restrict and are lim-ited by each other to varying extent depending on the nature of the individual case.
The principle of disposition regulates the influence of the parties on the pro-cess and generally means that the court is bound by the parties’ claims and the invocation of legal facts and evidence. The ex officio inquiry principle regu-lates the court’s influence on the process and the court’s ability to intervene ex officio in the proceedings.
Freedom of contract constitutes the starting point in civil law, but... (More) - The relationship between the principle of disposition and the ex officio inquiry principle reflects the fundamental balance between the influence of the parties and the court in Swedish civil proceedings. The principles restrict and are lim-ited by each other to varying extent depending on the nature of the individual case.
The principle of disposition regulates the influence of the parties on the pro-cess and generally means that the court is bound by the parties’ claims and the invocation of legal facts and evidence. The ex officio inquiry principle regu-lates the court’s influence on the process and the court’s ability to intervene ex officio in the proceedings.
Freedom of contract constitutes the starting point in civil law, but mandatory protective legislation, primarily motivated by considerations of public interest and care for the weaker party, restricts this freedom. Mandatory protective legislation can be partially or strictly indispositive in time and scope.
The paper investigates the extent to which the ex officio inquiry principle ap-plies in disputes that involve elements of mandatory civil law. The study shows that the scope varies depending on the purpose of the regulation and whether the mandatory nature of civil law is strict or partial.
The conclusion is that in dispositive disputes, mandatory civil law established to protect third parties or public interests should be considered ex officio by the court. Mandatory substantive law that only protects one party or is preclu-sive in nature should not normally be considered. However, the requirements of EU law for the effective application of substantive EU law may expand the court’s obligation to ex officio consider mandatory civil law, primarily when it aims to protect a weaker party. Furthermore, the court should generally exer-cise substantive case management to a greater extent when the case involves civil law established for the benefit of the weaker party. (Less) - Abstract (Swedish)
- Dispositionsprincipens förhållande till officialprincipen speglar den grundläg-gande balansen mellan parternas och domstolens inflytande på civilprocessen. Principerna begränsar och begränsas av varandra i varierande utsträckning beroende på det enskilda målets beskaffenhet.
Dispositionsprincipen reglerar parternas inflytande över processen och inne-bär som utgångspunkt att domstolen är bunden av parternas yrkanden och åberopanden av rättsfakta och bevisning. Officialprincipen reglerar domsto-lens inflytande över processen och domstolens möjlighet att intervenera ex officio i processen.
Avtalsfrihet utgör utgångspunkten inom civilrätten, men tvingande skyddslag-stiftning som i huvudsak motiveras av hänsyn till allmänna intressen och... (More) - Dispositionsprincipens förhållande till officialprincipen speglar den grundläg-gande balansen mellan parternas och domstolens inflytande på civilprocessen. Principerna begränsar och begränsas av varandra i varierande utsträckning beroende på det enskilda målets beskaffenhet.
Dispositionsprincipen reglerar parternas inflytande över processen och inne-bär som utgångspunkt att domstolen är bunden av parternas yrkanden och åberopanden av rättsfakta och bevisning. Officialprincipen reglerar domsto-lens inflytande över processen och domstolens möjlighet att intervenera ex officio i processen.
Avtalsfrihet utgör utgångspunkten inom civilrätten, men tvingande skyddslag-stiftning som i huvudsak motiveras av hänsyn till allmänna intressen och om-sorg om svagare part inskränker den. Den tvingande skyddslagstiftningen kan vara partiellt eller strikt indispositiv i tid och rum.
Uppsatsen utreder hur långt officialprincipen sträcker sig i dispositiva tvister som innefattar inslag av tvingande civilrätt. Undersökningen visar att omfatt-ningen varierar beroende på i vilket skyddssyfte regleringen är uppställd och huruvida den civilrättsliga indispositiviteten är strikt eller partiell.
Slutsatsen är att i dispositiva tvistemål ska tvingande civilrätt uppställd till skydd för tredje man eller allmänna intressen beaktas ex officio av domstolen. Tvingande materiell rätt som endast skyddar en part eller är förhandstvingande ska normalt inte beaktas. Däremot kan EU-rättens krav på ett effektivt genom-slag för materiell EU-rätt utvidga rättens skyldighet att ex officio uppmärk-samma tvingande civilrätt, i huvudsak om den avser skydda en svagare part. Dessutom bör domstolen i regel utöva materiell processledning i större ut-sträckning då målet aktualiserar tvingande civilrätt uppställd till förmån för svagare part. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9116637
- author
- Huitfeldt, Hjalmar LU
- supervisor
-
- Sandra Ahrén LU
- organization
- course
- LAGF03 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Processrätt, civilrätt
- language
- Swedish
- id
- 9116637
- date added to LUP
- 2023-06-29 09:48:21
- date last changed
- 2023-06-29 09:48:21
@misc{9116637,
abstract = {{The relationship between the principle of disposition and the ex officio inquiry principle reflects the fundamental balance between the influence of the parties and the court in Swedish civil proceedings. The principles restrict and are lim-ited by each other to varying extent depending on the nature of the individual case.
The principle of disposition regulates the influence of the parties on the pro-cess and generally means that the court is bound by the parties’ claims and the invocation of legal facts and evidence. The ex officio inquiry principle regu-lates the court’s influence on the process and the court’s ability to intervene ex officio in the proceedings.
Freedom of contract constitutes the starting point in civil law, but mandatory protective legislation, primarily motivated by considerations of public interest and care for the weaker party, restricts this freedom. Mandatory protective legislation can be partially or strictly indispositive in time and scope.
The paper investigates the extent to which the ex officio inquiry principle ap-plies in disputes that involve elements of mandatory civil law. The study shows that the scope varies depending on the purpose of the regulation and whether the mandatory nature of civil law is strict or partial.
The conclusion is that in dispositive disputes, mandatory civil law established to protect third parties or public interests should be considered ex officio by the court. Mandatory substantive law that only protects one party or is preclu-sive in nature should not normally be considered. However, the requirements of EU law for the effective application of substantive EU law may expand the court’s obligation to ex officio consider mandatory civil law, primarily when it aims to protect a weaker party. Furthermore, the court should generally exer-cise substantive case management to a greater extent when the case involves civil law established for the benefit of the weaker party.}},
author = {{Huitfeldt, Hjalmar}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sak varom förlikning är tillåten? Inslag av tvingande civilrätt i dispositiva tvistemål}},
year = {{2023}},
}