Borde vi förlåta Margaux Dietz? En kvalitativ analys av Margaux Dietz kriskommunikation efter den kritiserade videon
(2023) SKDK11 20231Department of Strategic Communication
- Abstract (Swedish)
- Befintlig forskning om kriskommunikation utgår vanligtvis från ett organisatoriskt perspektiv, denna studie fokuserar istället på personliga varumärken. Tack vare influencer marketings framväxt har personliga varumärken fått en allt större betydelse inom marknadsföring idag. Det innebär också att personliga varumärken som hamnar i en kris inte enbart utgör en risk för deras egna varumärke, utan också för de organisationer de samarbetar med. Genom att studera hur ett personligt varumärke kommunicerar i kris syftar studien till att ge fördjupad kunskap kring personliga varumärkens kriskommunikation och därigenom bidra till ökad förståelse för användandet av olika försvarsstrategier. Studien är en kvalitativ studie där det empiriska... (More)
- Befintlig forskning om kriskommunikation utgår vanligtvis från ett organisatoriskt perspektiv, denna studie fokuserar istället på personliga varumärken. Tack vare influencer marketings framväxt har personliga varumärken fått en allt större betydelse inom marknadsföring idag. Det innebär också att personliga varumärken som hamnar i en kris inte enbart utgör en risk för deras egna varumärke, utan också för de organisationer de samarbetar med. Genom att studera hur ett personligt varumärke kommunicerar i kris syftar studien till att ge fördjupad kunskap kring personliga varumärkens kriskommunikation och därigenom bidra till ökad förståelse för användandet av olika försvarsstrategier. Studien är en kvalitativ studie där det empiriska materialet består av ett Instagram-inlägg, en dokumentär och en radiointervju. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram som inkluderar Image Repair Theory, retorik och semiotik. Resultatet visar att de primära försvarsstrategierna förändrades under krisens olika faser och att det huvudsakliga fokuset var att stärka ethos. I studien identifierades dessutom användandet av två strategier, anpassande och skapa medlidande, som inte är etablerade inom det teoretiska ramverket. (Less)
- Abstract
- Prior research in the field of crisis communication has primarily adopted an organizational perspective. However, this study diverges from this trend and instead concentrates on crisis communication among personal brands. With the rise of influencer marketing, personal brands have gained increasing importance in today's marketing landscape. This also means that personal brands facing a crisis pose not only a risk to their own brand but also to the organizations they collaborate with. By studying how a personal brand communicates during a crisis, the study aims to provide in-depth knowledge about a personal brand’s crisis communication and thereby contribute to a better understanding of the use of various defense strategies. The study is a... (More)
- Prior research in the field of crisis communication has primarily adopted an organizational perspective. However, this study diverges from this trend and instead concentrates on crisis communication among personal brands. With the rise of influencer marketing, personal brands have gained increasing importance in today's marketing landscape. This also means that personal brands facing a crisis pose not only a risk to their own brand but also to the organizations they collaborate with. By studying how a personal brand communicates during a crisis, the study aims to provide in-depth knowledge about a personal brand’s crisis communication and thereby contribute to a better understanding of the use of various defense strategies. The study is a qualitative study, where the empirical material consists of an Instagram post, a documentary, and a radio interview. The empirical material has been analyzed based on a theoretical framework that includes Image Repair Theory, rhetoric, and semiotics. The results show that the primary defense strategies changed during different phases of the crisis, with the main focus being on strengthening ethos. Additionally, the study identified the use of two defense strategies, conforming and creating compassion, that are not established within the theoretical framework. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9118517
- author
- Gersér, Julia LU and Söderberg, Elvira LU
- supervisor
- organization
- course
- SKDK11 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- strategisk kommunikation, personliga varumärken, kriskommunikation, image repair theory, retorisk analys, strategic communication, personal brand, crisis communication, rhetorical analysis
- language
- Swedish
- id
- 9118517
- date added to LUP
- 2023-08-29 11:34:30
- date last changed
- 2023-08-29 11:34:30
@misc{9118517,
abstract = {{Prior research in the field of crisis communication has primarily adopted an organizational perspective. However, this study diverges from this trend and instead concentrates on crisis communication among personal brands. With the rise of influencer marketing, personal brands have gained increasing importance in today's marketing landscape. This also means that personal brands facing a crisis pose not only a risk to their own brand but also to the organizations they collaborate with. By studying how a personal brand communicates during a crisis, the study aims to provide in-depth knowledge about a personal brand’s crisis communication and thereby contribute to a better understanding of the use of various defense strategies. The study is a qualitative study, where the empirical material consists of an Instagram post, a documentary, and a radio interview. The empirical material has been analyzed based on a theoretical framework that includes Image Repair Theory, rhetoric, and semiotics. The results show that the primary defense strategies changed during different phases of the crisis, with the main focus being on strengthening ethos. Additionally, the study identified the use of two defense strategies, conforming and creating compassion, that are not established within the theoretical framework.}},
author = {{Gersér, Julia and Söderberg, Elvira}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Borde vi förlåta Margaux Dietz? En kvalitativ analys av Margaux Dietz kriskommunikation efter den kritiserade videon}},
year = {{2023}},
}