Det är svårt att ta hand om någon som man inte tycker om. En kvalitativ studie om självomhändertagande hos personer med självskadebeteende
(2023) PSPR14 20231Department of Psychology
- Abstract
- Research has found that psychiatric patients with deliberate self-harm are less able to self-care. Self-care in a clinical context is a relatively new and under-researched topic. Previous studies have not explored how people who self-injure experience self-care. In order to investigate how people who self-injure and receive specialist psychiatric care experience self-care, and what it means for them, an explorative qualitative study with a critical realistic epistemology was used. Two research questions were formulated: (1) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of self-care? (2) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of... (More)
- Research has found that psychiatric patients with deliberate self-harm are less able to self-care. Self-care in a clinical context is a relatively new and under-researched topic. Previous studies have not explored how people who self-injure experience self-care. In order to investigate how people who self-injure and receive specialist psychiatric care experience self-care, and what it means for them, an explorative qualitative study with a critical realistic epistemology was used. Two research questions were formulated: (1) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of self-care? (2) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of self-care in relation to self-harm? Fourteen participants, who all had deliberately self-injured in the past year, were recruited from a specialized psychiatric hospital. The participants were interviewed using a semi-structured interview. The material was transcribed and analyzed using reflective thematic analysis. Three main themes and ten sub-themes were identified. The results show that self-care includes many aspects: basic activities in everyday life, attitude towards self and help-seeking behaviors. Further, the results suggest a complex relationship between self-care and deliberate self-harm. Future research could further explore the relationship between attitude towards self, self-care, and self-harm and investigate what an intervention for self-care for this population could entail. Based on our findings, we recommend that clinicians include a broader view of self-care than what is included in current standard assessments. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Forskning har funnit att psykiatripatienter med självskadebeteende har en lägre förmåga att ta hand om sig själva. Självomhändertagande i en klinisk kontext är ett relativt nytt och obeforskat ämne. Tidigare studier har inte undersökt hur personer som självskadar upplever självomhändertagande. Med syftet att undersöka hur personer med självskadebeteende som får specialistpsykiatrisk vård upplever självomhändertagande och vad det innebär för dem användes en explorativ kvalitativ studie med en kritisk realistisk ansats. Två frågeställningar formulerades: (1) Hur beskriver personer med självskadebeteende som får specialistpsykiatrisk vård sina upplevelser av självomhändertagande? (2) Hur beskriver personer med självskadebeteende som får... (More)
- Forskning har funnit att psykiatripatienter med självskadebeteende har en lägre förmåga att ta hand om sig själva. Självomhändertagande i en klinisk kontext är ett relativt nytt och obeforskat ämne. Tidigare studier har inte undersökt hur personer som självskadar upplever självomhändertagande. Med syftet att undersöka hur personer med självskadebeteende som får specialistpsykiatrisk vård upplever självomhändertagande och vad det innebär för dem användes en explorativ kvalitativ studie med en kritisk realistisk ansats. Två frågeställningar formulerades: (1) Hur beskriver personer med självskadebeteende som får specialistpsykiatrisk vård sina upplevelser av självomhändertagande? (2) Hur beskriver personer med självskadebeteende som får specialistpsykiatrisk vård sina upplevelser av självomhändertagande i relation till självskadebeteende? Fjorton deltagare, som alla avsiktligt hade skadat sig själva under det senaste året, rekryterades inom specialistpsykiatrin. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervju. Materialet transkriberades och analyserades med reflexiv tematisk analys. Tre huvudteman och tio underteman identifierades. Resultatet visar att självomhändertagande rymmer många aspekter: basala aktiviteter i vardagen, attityd till sig själv och hjälpsökande beteenden. Vidare föreslår resultaten en komplicerad relation mellan självomhändertagande och avsiktligt självskadebeteende. Framtida forskning kan undersöka relationen mellan attityd till sig själv, självomhändertagande och självskadebeteende samt vad en intervention avseende självomhändertagande kan innehålla för den här populationen. Utifrån våra resultat rekommenderar vi vårdpersonal att inkludera en bredare syn på självomhändertagande än vad som ingår i aktuella mätinstrument. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9123454
- author
- Hansen, Johanna LU and Stålmark, Anna LU
- supervisor
-
- Jonas Bjärehed LU
- Magnus Nilsson LU
- organization
- course
- PSPR14 20231
- year
- 2023
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- självskadebeteende, självomhändertagande, daglig funktionsnivå, funktionsnivå, självmedkänsla, self-harm, self-care, daily functioning, functional disability, self-compassion
- language
- Swedish
- id
- 9123454
- date added to LUP
- 2023-06-12 11:10:21
- date last changed
- 2023-06-12 11:10:21
@misc{9123454, abstract = {{Research has found that psychiatric patients with deliberate self-harm are less able to self-care. Self-care in a clinical context is a relatively new and under-researched topic. Previous studies have not explored how people who self-injure experience self-care. In order to investigate how people who self-injure and receive specialist psychiatric care experience self-care, and what it means for them, an explorative qualitative study with a critical realistic epistemology was used. Two research questions were formulated: (1) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of self-care? (2) How do people who self-harm and receive specialized psychiatric care describe their experiences of self-care in relation to self-harm? Fourteen participants, who all had deliberately self-injured in the past year, were recruited from a specialized psychiatric hospital. The participants were interviewed using a semi-structured interview. The material was transcribed and analyzed using reflective thematic analysis. Three main themes and ten sub-themes were identified. The results show that self-care includes many aspects: basic activities in everyday life, attitude towards self and help-seeking behaviors. Further, the results suggest a complex relationship between self-care and deliberate self-harm. Future research could further explore the relationship between attitude towards self, self-care, and self-harm and investigate what an intervention for self-care for this population could entail. Based on our findings, we recommend that clinicians include a broader view of self-care than what is included in current standard assessments.}}, author = {{Hansen, Johanna and Stålmark, Anna}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Det är svårt att ta hand om någon som man inte tycker om. En kvalitativ studie om självomhändertagande hos personer med självskadebeteende}}, year = {{2023}}, }