Miljö- och företagsskada vid ledningsrätt

Abstract

Environmental- and enterprise damage are two freehold compensations related to land acquisition. They are regulated in The Environmental Code and Expropriation Act. Enterprise damage implicates damages created by the activity that occurs on the expropriated property, such as noise, view disturbance, psychic immissions etc. Environmental damage implicates the same damage however in question of properties that have not been expropriated.
The purpose of this master thesis is to investigate both practical and theoretical differences between environmental- and enterprise damage at utility easement. This is among others to determine if estate freehold can be further strengthened. The method used is a combination of literature, legal cases, interviews and a GIS-analysis of the utility easement Sydvästlänken (Hallsberg, Sweden - Barkeryd, Sweden).
The result of the investigation showed that environmental damage is excluded in utility easement procedure which leads to estate owners having to initiate
a civil-court procedure where the articles of legal costs are not favorable. Furthermore, the GIS-analysis and legal cases showed that the requirements for enterprise- and environmental damage are dependent on surroundings and distance along with the code and act.

The conclusion of this master thesis is that a few measures can be taken to strengthen estate freehold: include environmental damage in utility easement procedure, overhaul articles of legal costs regarding environmental damage-court procedures. And lastly, a guidance concerning market value influence linked to utility easement would create more certainty for the authorities, estate owners and other professionals.

Abstract (Swedish)

Att mark tas i anspråk för allmänna ändamål såsom kraftledningar är nödvändigt för att samhället ska fungera. Företags- och miljöskada, två skador som uppkommer för fastighetsägare i samband med markåtkomst. För att bibehålla ett äganderättsligt skydd innebär båda skadorna att fastighetsägaren har rätt till kompensation för intrånget om vissa kriterier uppfylls. Företagsskada regleras
i Expropriationslagen (1972:719 och miljöskada regleras i Miljöbalken (1998:808) vilket leder till att miljöskada generellt inte har en plats
i lantmäteriförrättningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka praktiska och teoretiska skillnader mellan miljö- och företagsskada vid ledningsrätt. Detta för att kunna avgöra om det finns några möjligheter att stärka äganderätten till sin mark. För att kunna besvara detta ställdes fem frågeställningar upp.
Hur skiljer sig företagsskada och miljöskada vid ledningsrättsförrättningar?
När utgår ersättning för miljöskada?
Hur bedöms miljöskada i civilrättslig prövning?
Hur frekvent väljer enskilda fastighetsägare att starta en civilrättslig prövning?
Går det att stärka skyddet för fastighetsägare?

I detta examensarbete har dels berörda lagrum, litteratur och rättsfall med anknytning till företags- och miljöskada vid ledningsrätt legat till grund för resultaten, dels kraftledningen Sydvästlänken (Hallsberg-Barkeryd) som ingått
i en GIS-analys där man studerat avstånd mellan ledningsrätten och inom angivna avstånd, mindre än 200 meter och 200 meter till 250 meter. Yrkesverksamma har även tillfrågats vid olika tillfällen. Tillsammans har detta lett till följande slutsatser.
Företagsskada motsvarar skador på den exproprierade fastigheten till följd av verksamheten som inte är själva markavståendet, det vill säga buller, utsiktsstörning, psykiska immissioner mfl. Miljöskada motsvarar samma skada men för fastigheter som inte omfattas av expropriationen.
Vid lantmäteriförrättningar hanteras endast direkt berörda och vid hantering av miljöskada krävs medgivande från båda parter. I praktiken används vanligen ett avstånd om 200 meter i kombination med lagstiftning för att avgöra om ersättning för miljöskada skall utgå. GIS-analysen har funnit att flera faktorer som bland annat vegetation och närliggande byggnader kan vara avgörande för ersättning. Vidare har ytterligare bedömningskriterier framkommit av studerade rättsfall: berörd del, som anger att området för var skadan kan påverka fastigheten utvidgas till tomtplats eller brukningscentrum, och ostörd miljö, som syftar till eventuella tidigare störningars inverkan. Fastighetsägare väljer sällan eller aldrig att starta en civilrättslig process vilket tillsammans med föregående slutsatser mynnar ut i att åtgärder för att stärka äganderätten bör genomföras.
Åtgärder för att stärka äganderätten föreslås vara att inkludera miljöskada
i lantmäteriförrättningar. Förändra lagstiftningen kring rättegångskostnader vid miljöskadeståndsfall kopplade till en fastighetsrättsåtgärd så att den inte avskräckande för fastighetsägaren som stämmer ledningsföretagen. Slutligen kan med fördel ett underlag för vägledning för marknadsvärdepåverkan tas fram, dels för att befintlig rättspraxis är diffus men också för att konflikter mellan LM, ledningsföretag och fastighetsägare ska minska.

• author: Olsson, Mi
• supervisor: Fredrik Warnquist
• organization: Real Estate Science
• alternative title: Environmental- and enterprise damage at utility easements
• course: VFTM01 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Ledningsrätt, företagsskada, miljöskada, lantmäteriförrättning, ledningsrättslagen, expropriationslagen, miljöbalken, Sydvästlänken
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 23/5528SE
• language: Swedish
• id: 9124300
• date added to LUP: 2023-06-15 11:10:51
• date last changed: 2023-06-15 11:10:51