Från subjektivt till objektivt

Abstract (Swedish)

Bilismen ökade explosionsartat under det svenska 1900-talets mitt. För att möta bilens utökade ytkrav och den olycksvåg som drabbade Sverige skulle samhället moderniseras och rekonstrueras, och det fort. Föråldrade kvarter revs, nya förorter anlades med bilen i åtanke och motorvägar såg dagens ljus. Samtidigt integrerades bilen med näringslivet, skapande köpcentra och industrier. Den fysiska miljön förkroppsligade således bilens behov alltmer, vilket gjorde det enkelt att bruka bilen, men också nödvändigt att äga bil. I kombination med att bilen manifesterade frihet och teknologisk framgångföranleddes en bilnorm i trafikplaneringen – bilens existens var given, annat blev sekundärt.

Med tankar om längre distanser och högre hastigheter marginaliserades aktiva färdmedel såsom cykeln i transportplaneringen. Detta utspelade sig både i gaturummet och i de prognoser och riktlinjer som tillämpades. Så småningom minskade behovet av akuta lösningar på bilismens utbredning, men bilnormen levde kvar. Bland annat kritiseras samhällsekonomiska analyser för att vara påverkade av bilnormen, metoder vars syfte är att skapa objektiva bedömningar för prioriteringar av åtgärder. Som resultat är cyklingens vinster undervärderade i dessa analyser och utbyggnaden av cykelinfrastruktur påverkas negativt.

I takt med att hälso-, miljö-, och klimatmässiga problem cementerats i transportdiskursen ropas efter ett skifte mot hållbara transporter, däribland cykeln. För att lyckas öka antalet cyklister samt understödja ett skifte från bil till cykel krävs attraktiv cykelinfrastruktur. Region Skåne har således lanserat supercykelvägar, en standardhöjd cykelväg i ett regionalt system. En betydelsefull faktor i realiserandet av denna cykelinfrastruktur är att de värderas som lönsamma. Problemet är att det idag saknas kvantitativt kalkylverktyg vilket kan antas öka subjektiviteten i samhällsekonomiska analyser. Samtidigt kan subjektiva inslag påverka utformandet av nytt kalkylverktyg, då det gamla är borttaget. Hur bilnormen återspeglas i denna subjektivitet är därmed avgörande för att undvika ytterligare marginalisering av cykeln.

Trafikverket är en ledande aktör inom transportplanering och det tillhörande samhällsekonomiska arbetet. En ökad förståelse kring Trafikverkets övergripande resonemang kan därför skönja en bild av myndighetens subjektiva preferenser gentemot samhällsekonomiska analyser. Således kan cyklandet främjas.

Därför har det i denna studie gjorts en kvalitativ innehållsanalys av Trafikverkets vägledande dokument för att synliggöra resonemanget kring de aspekter som används i samhällsekonomiska analyser för cykelåtgärder. Detta har sedan analyserats utifrån teorier om bilnormer och makt.

Studien pekar på att Trafikverket till stora delar saknar resonemang som bemöter supercykelvägars effekter och har ett resonemang som motarbetar supercykelvägar i samhällsekonomiska analyser. Det förekommer situationer som tyder på beslutsmakande och icke-beslutsmakande där bilisters intressen övervinner cyklisters intressen. Trafikverkets maktutövande kan därför innehålla hegemoniska uppfattningar om bilnormer. Transportplaneringen kan då påstås sakna ett fokus på cykeltrafik, vilket liknar processer som etablerade bilnormen. Denna subjektivitet kan i slutändan resultera i att supercykelvägars (och andra snabbcykelstråks) potential inte omfamnas i samhällsekonomiska analyser, vilket kan hindra dess implementering och skiftet från bil till cykel.

Popular Abstract

The expansion of automobile usage in the middle of the 20th century gave rise to a car-centric planning, changing the Swedish society. New considerations and ideas favoured motorised planning, creating a car dependency and marginalisation of active transport like cycling. As a result, cost-benefit analyses are disregarding the benefits of cycling, making bicycle projects such as bicycle highways seem less profitable. The modal shift from car to bicycle is therefore hindered by a car-oriented planning system, a shift that is growing in the wake of climate, environmental and health issues.

Since cost-benefit analyses are designed and exercised with subjective interpretations a subjectiveness affected by car norms can create problems for bicycle planning. Thus, in this thesis a qualitative content analysis has been made over Trafikverket’s indicative documents to demonstrate their line of thought regarding the aspects of cost-benefit analyses for cycling. The data was later analysed through theories of car dependency and power to discover barriers and opportunities for bicycle highways.

This study indicates that there is a general absence of the effects of bicycle highways within Trafikverket and that their reasoning is thwarting bicycle highways in cost-benefit analyses. Some situations imply an occurrence of decision-making and nondecision-making by Trafikverket where drivers’ interests are controlling cyclists’ interests. Trafikverket’s exercise of power can therefore be influenced by hegemonic conceptions of car norms. Ergo, the transportation planning of Trafikverket is lacking a focal point in cycling, a pattern resembling the processes that created the car dependency of today. This subjectivity can eventually result in a negligence of the potential of bicycle highways in cost-benefit analyses which may hinder their implementation and the modal shift from car to bicycle.

• author: Tannerfalk, Leo
• supervisor: Till Koglin
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• alternative title: Hur bilnormen påverkar Trafikverkets samhällsekonomiska analyser och implementeringen av supercykelvägar
• course: MVEM31 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: Bicycle highway, Car dependency, Cost-benefit analysis, Subjective, Power
• language: Swedish
• id: 9125208
• date added to LUP: 2023-06-29 09:50:57
• date last changed: 2023-06-29 09:50:57