Klimatanpassning av förskole- och skolmiljöer
(2023) MVEM31 20231Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
- Abstract
- Increased average temperatures, rising sea levels and heat waves are some examples of the consequences of climate change. Cities are particularly vulnerable to climate-related events due to their structure and lack of green and blue spaces causing negative impacts on both the environment and public health. Children are one of the most sensitive groups to heat waves and they spend plenty of time in their school environment, it is therefore important to adapt the space to climate change. This study aims to investigate how Swedish municipalities adapt preschool and school environments (indoors and outdoors) to a changing climate. Nine municipalities were included in the study and semi-structured interviews were used as a method.
This... (More) - Increased average temperatures, rising sea levels and heat waves are some examples of the consequences of climate change. Cities are particularly vulnerable to climate-related events due to their structure and lack of green and blue spaces causing negative impacts on both the environment and public health. Children are one of the most sensitive groups to heat waves and they spend plenty of time in their school environment, it is therefore important to adapt the space to climate change. This study aims to investigate how Swedish municipalities adapt preschool and school environments (indoors and outdoors) to a changing climate. Nine municipalities were included in the study and semi-structured interviews were used as a method.
This study shows that the municipalities progress their climate adaptation work differently. A limitation in staff and economic resources were two barriers when it came to climate adaptation work. Further, lack of knowledge regarding climate adaptation work was also targeted as a barrier, which makes it more difficult to get work started within the field. Climate adaptation measures are mainly implemented when preschools or schools are renovated or newly built. Regarding existing buildings, the adaptation was context-based and performed in case of urgent needs. The size of the outdoor space was a crucial factor influencing the design and function of the courtyard of the preschool or school. Often climate adaptation was not the focus when planning the outdoor space but rather a co-benefit when planning the space for recreation or physical activity. In conclusion, involving employees within the municipalities to structure the work and increase knowledge about climate adaptation is important. Also, inserting a climate adaptation work perspective in all planning from the beginning could improve the climate adaptation and support the other functions (e.g. recreation). (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Det är i början av sommaren och solen steker, asfalten ångar av värmen. Med snabba steg springer barnen in under den stora eken och i skuggan är det svalt och skönt. Träd och buskar hjälper till att hålla temperaturen nere på gården samtidigt som det ger skugga över både gården och huset. Barnen fortsätter in bakom trädet, här finns små stigar och buskar där de brukar leka. Gården är stor, det går att springa upp och ner för kullarna och gömma sig bland växtligheten.
Förskole- och skolmiljöer är en plats där barn spenderar en stor del av sin tid. I takt med att klimatet förändras blir det både varmare och blötare vilket gårdarna inte är anpassade efter. Olika åtgärder kan användas för att anpassa städer för att bättre kunna hantera... (More) - Det är i början av sommaren och solen steker, asfalten ångar av värmen. Med snabba steg springer barnen in under den stora eken och i skuggan är det svalt och skönt. Träd och buskar hjälper till att hålla temperaturen nere på gården samtidigt som det ger skugga över både gården och huset. Barnen fortsätter in bakom trädet, här finns små stigar och buskar där de brukar leka. Gården är stor, det går att springa upp och ner för kullarna och gömma sig bland växtligheten.
Förskole- och skolmiljöer är en plats där barn spenderar en stor del av sin tid. I takt med att klimatet förändras blir det både varmare och blötare vilket gårdarna inte är anpassade efter. Olika åtgärder kan användas för att anpassa städer för att bättre kunna hantera effekterna från klimatförändringar. Åtgärderna kan delas in i två olika grupper: fysiska åtgärder och sociala åtgärder. Fysiska åtgärder innebär att man antingen tar hjälp av byggd infrastruktur eller drar nytta av naturens egenskaper. Exempelvis för att undvika att vägar och bostadsområden översvämmas kan sportplaner och parker designas så att allt vatten samlas där istället. När det inte regnar kan ytorna användas till annat, så som träning och avkoppling. Sociala åtgärder kan vara att höja kunskapen bland politiker och tjänstepersoner om klimatanpassning så att de lättare kan ta beslut hur kommunen ska prioritera i olika frågor.
I denna studie intervjuades nio kommuner om deras klimatanpassningsarbete och hur de anpassar förskolor- och skolors inom- och utomhusmiljöer. Resultatet visar att kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Vissa kommuner har särskilda strategier för hur deras klimatanpassningsarbete ska se ut medan andra kommuner än så länge inte har haft möjlighet att ta fram en plan. Anledningen till detta kan vara att det inte har tillräckligt med personal eller ekonomi till att arbeta med frågan. Dessutom är kunskapen om varför klimatanpassning behövs låg vilket gör att det blir svårare att få igång arbetet med åtgärderna.
Kommunerna har som mål att förskole- och skolgårdarna ska vara så pass stora att det kan finnas olika lekmiljöer, träd och buskar. Barnen mår bäst av att ha kontakt med naturen, röra på sig och låta fantasin ta över i leken. Klimatanpassningen hamnar lite i skymundan för de andra funktionerna och ses bara som en bi-nytta till det andra funktionerna. Det är dock en utmaning att få en tillräckligt stor yta när städerna blir tätare. Om gårdarna blir för små är stora delar asfalterade eller gjorda av andra hårda ytor för att det inte ska bli för slitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9125331
- author
- Wimer Bergman, Clara LU
- supervisor
- organization
- course
- MVEM31 20231
- year
- 2023
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- climate adaptation, preschool environment, school environment, green and blue solutions, outdoor space, klimatanpassning, förskolemiljö, skolmiljö, blå och grönalösningar, friyta
- language
- Swedish
- id
- 9125331
- date added to LUP
- 2023-06-15 15:32:53
- date last changed
- 2023-06-15 15:32:53
@misc{9125331,
abstract = {{Increased average temperatures, rising sea levels and heat waves are some examples of the consequences of climate change. Cities are particularly vulnerable to climate-related events due to their structure and lack of green and blue spaces causing negative impacts on both the environment and public health. Children are one of the most sensitive groups to heat waves and they spend plenty of time in their school environment, it is therefore important to adapt the space to climate change. This study aims to investigate how Swedish municipalities adapt preschool and school environments (indoors and outdoors) to a changing climate. Nine municipalities were included in the study and semi-structured interviews were used as a method.
This study shows that the municipalities progress their climate adaptation work differently. A limitation in staff and economic resources were two barriers when it came to climate adaptation work. Further, lack of knowledge regarding climate adaptation work was also targeted as a barrier, which makes it more difficult to get work started within the field. Climate adaptation measures are mainly implemented when preschools or schools are renovated or newly built. Regarding existing buildings, the adaptation was context-based and performed in case of urgent needs. The size of the outdoor space was a crucial factor influencing the design and function of the courtyard of the preschool or school. Often climate adaptation was not the focus when planning the outdoor space but rather a co-benefit when planning the space for recreation or physical activity. In conclusion, involving employees within the municipalities to structure the work and increase knowledge about climate adaptation is important. Also, inserting a climate adaptation work perspective in all planning from the beginning could improve the climate adaptation and support the other functions (e.g. recreation).}},
author = {{Wimer Bergman, Clara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Klimatanpassning av förskole- och skolmiljöer}},
year = {{2023}},
}