Landet lagom åberopar landet lagför
(2023) SOCK10 20231Sociology
- Abstract (Swedish)
- Problem/Bakgrund:
Det svenska högerregeringsskiftet 2022 och medföljande Tidöavtal stadgade förslag på kriminalpolitiska åtgärder innefattande bland annat stora straffskärpningar och utökade polisiära befogenheter. Dessa motioner tycktes mottas med en viss oro vid Frivården i Göteborg, då många anställda utifrån sin behandlingsinriktade arbetspraxis verkade tveksamma till dessa skärpningars effektivitet och straffokus.
Syfte:
Studien utgår från att skapa en övergripande bild över hur skärpta
kriminalpolitiska reformer uppfattas av Frivårdsanställda i Göteborg med bakgrund i dessas arbetslivserfarenheter och uppfattningar kring befintlig brottsproblematik.
Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg:
Uppsatsen... (More) - Problem/Bakgrund:
Det svenska högerregeringsskiftet 2022 och medföljande Tidöavtal stadgade förslag på kriminalpolitiska åtgärder innefattande bland annat stora straffskärpningar och utökade polisiära befogenheter. Dessa motioner tycktes mottas med en viss oro vid Frivården i Göteborg, då många anställda utifrån sin behandlingsinriktade arbetspraxis verkade tveksamma till dessa skärpningars effektivitet och straffokus.
Syfte:
Studien utgår från att skapa en övergripande bild över hur skärpta
kriminalpolitiska reformer uppfattas av Frivårdsanställda i Göteborg med bakgrund i dessas arbetslivserfarenheter och uppfattningar kring befintlig brottsproblematik.
Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg:
Uppsatsen undersökte via 23 semistrukturerade intervjuer 3 huvudsakliga frågeställningar gällande hur Frivårdsanställda i Göteborg beskriver: 1) den huvudsakliga brottsproblematiken i dagens samhälle, 2) skälen bakom dagens skärpta kriminalpolitiska diskurs, och 3) hur man inställer sig till denna striktare form av kriminalpolitik.
Slutsatser/Resultat:
Brottsproblematiken i dagens samhälle kopplas till varierande former av individuell utsatthet i vad som blir en känsla av otillräcklighet. De bakomliggande skälen till skärpningar inom Kriminalpolitiken beskrivs som ett allmänt missnöje över 2000-talets brottsutveckling i dagens säkerhetsbesatta risksamhälle, vilket skapar förutsättningar för inskränkande narrativ om förövares förutsättningar och specifika etnicitet. Intervjuade Frivårdsanställda förhåller sig tveksamma till skärpta straffreformers brottspreventiva effekt, men medger att längre straff kan vara användbara om man lyckas kombinera dessa med behandlingsarbete – särskilt i fall av sexualbrott. Samtidigt är det oklart huruvida en skärpt kriminalpolitik kommer att få ett särskilt stort genomslag, då politiken av mer arbetserfarna respondenter beskrivs pendla utefter behov och temporära uppfattningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9125428
- author
- Iustin, Nicoleta LU and Patriksson, Johanna LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- En intervjustudie om Frivårdsanställdas upplevelser av 2020- talets kriminalpolitik och tillhörande paradigmskifte
- course
- SOCK10 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Val 2022, Tidöavtalet, kriminalpolitik, Frivårdsanställda i Göteborg, brottsproblematik, straffskärpningar
- language
- Swedish
- id
- 9125428
- date added to LUP
- 2023-06-15 15:11:40
- date last changed
- 2023-06-15 15:11:40
@misc{9125428, abstract = {{Problem/Bakgrund: Det svenska högerregeringsskiftet 2022 och medföljande Tidöavtal stadgade förslag på kriminalpolitiska åtgärder innefattande bland annat stora straffskärpningar och utökade polisiära befogenheter. Dessa motioner tycktes mottas med en viss oro vid Frivården i Göteborg, då många anställda utifrån sin behandlingsinriktade arbetspraxis verkade tveksamma till dessa skärpningars effektivitet och straffokus. Syfte: Studien utgår från att skapa en övergripande bild över hur skärpta kriminalpolitiska reformer uppfattas av Frivårdsanställda i Göteborg med bakgrund i dessas arbetslivserfarenheter och uppfattningar kring befintlig brottsproblematik. Uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Uppsatsen undersökte via 23 semistrukturerade intervjuer 3 huvudsakliga frågeställningar gällande hur Frivårdsanställda i Göteborg beskriver: 1) den huvudsakliga brottsproblematiken i dagens samhälle, 2) skälen bakom dagens skärpta kriminalpolitiska diskurs, och 3) hur man inställer sig till denna striktare form av kriminalpolitik. Slutsatser/Resultat: Brottsproblematiken i dagens samhälle kopplas till varierande former av individuell utsatthet i vad som blir en känsla av otillräcklighet. De bakomliggande skälen till skärpningar inom Kriminalpolitiken beskrivs som ett allmänt missnöje över 2000-talets brottsutveckling i dagens säkerhetsbesatta risksamhälle, vilket skapar förutsättningar för inskränkande narrativ om förövares förutsättningar och specifika etnicitet. Intervjuade Frivårdsanställda förhåller sig tveksamma till skärpta straffreformers brottspreventiva effekt, men medger att längre straff kan vara användbara om man lyckas kombinera dessa med behandlingsarbete – särskilt i fall av sexualbrott. Samtidigt är det oklart huruvida en skärpt kriminalpolitik kommer att få ett särskilt stort genomslag, då politiken av mer arbetserfarna respondenter beskrivs pendla utefter behov och temporära uppfattningar.}}, author = {{Iustin, Nicoleta and Patriksson, Johanna}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Landet lagom åberopar landet lagför}}, year = {{2023}}, }