Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Förekomst av språkångest hos yrkesverksamma logopeder

El-Balmouni, Hoda LU (2023) LOGM82 20231
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Syfte. Studien syftade till att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever mer språkångest jämfört med dem som har svenska som förstaspråk när de använder sin expressiva språkliga förmåga på svenska. Ett ytterligare syfte var att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever ett allmänt sämre välbefinnande jämfört med de som har svenska som förstaspråk samt om det fanns ett samband mellan allmänt välmående och språkångest vid språkanvändning.
Metod. En webbenkät avseende språkångest (FLA-FS), välmående (WHO-5) och språkbakgrund (LEAP-Q) besvarades av 59 yrkesverksamma logopeder varav 40 logopeder hade svenska som förstaspråk och 7 logopeder hade svenska som andraspråk. Deltagarna var... (More)
Syfte. Studien syftade till att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever mer språkångest jämfört med dem som har svenska som förstaspråk när de använder sin expressiva språkliga förmåga på svenska. Ett ytterligare syfte var att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever ett allmänt sämre välbefinnande jämfört med de som har svenska som förstaspråk samt om det fanns ett samband mellan allmänt välmående och språkångest vid språkanvändning.
Metod. En webbenkät avseende språkångest (FLA-FS), välmående (WHO-5) och språkbakgrund (LEAP-Q) besvarades av 59 yrkesverksamma logopeder varav 40 logopeder hade svenska som förstaspråk och 7 logopeder hade svenska som andraspråk. Deltagarna var mellan 23 och 65 år. Statistisk analys gjordes med hjälp av Mann-Whitney U test och Spearmans korrelationstest.
Resultat. Det fanns en skillnad i språkångest vid jämförelse av de olika grupperna men det var inte riktigt signifikant. Det fanns signifikanta skillnader i välmående mellan grupperna, vilket visade att logopeder som inte har svenska som förstaspråk har lägre välmående än de som har svenska som förstaspråk. Korrelationsberäkningen mellan språkångest och välmående uppvisade inget samband.
Slutsatser. Studien kunde visa att logopeder som inte har svenska som förstaspråk mår allmänt sämre än de som har svenska som förstaspråk. På grund av en ojämn fördelning av antal deltagare i grupperna antyder resultaten att ytterligare forskning behövs. Forskningen bör undersöka sambandet mellan främmande språkångest och svenska som andraspråk hos yrkesverksamma logopeder när de använder sin expressiva språkliga förmåga samt sambandet mellan språkångest och allmänt välmående. (Less)
Popular Abstract
Purpose. The purpose of the study was to investigate whether speech-language pathologists (SLP) who are not native speakers of Swedish experience more language anxiety compared to native speakers of Swedish when using their expressive language skills in Swedish. Furthermore, a secondary aim was to investigate whether non-native Swedish speakers experience a generally poorer well-being compared to native Swedish speakers.
Method. An online survey measuring language anxiety (FLA-FS), well-being (WHO-5) and language background (LEAP-Q) was completed by 59 professional SLPs, of which 40 had Swedish as their first language and seven had Swedish as their second language. The participants were between 23 and 65 years of age. Statistical analysis... (More)
Purpose. The purpose of the study was to investigate whether speech-language pathologists (SLP) who are not native speakers of Swedish experience more language anxiety compared to native speakers of Swedish when using their expressive language skills in Swedish. Furthermore, a secondary aim was to investigate whether non-native Swedish speakers experience a generally poorer well-being compared to native Swedish speakers.
Method. An online survey measuring language anxiety (FLA-FS), well-being (WHO-5) and language background (LEAP-Q) was completed by 59 professional SLPs, of which 40 had Swedish as their first language and seven had Swedish as their second language. The participants were between 23 and 65 years of age. Statistical analysis was done using Mann-Whitney U test and Spearman's correlation test.
Results. The groups did not differ significantly in language anxiety. There were differences in well-being between the groups, showing that SLPs who do not have Swedish as their first language have lower well-being than those who have Swedish as their first language.
Conclusions. The difference in anxiety between the groups approached significance. Due to an uneven distribution of native speakers among the participants, the preliminary results of this study suggest that further research is needed. The research should investigate the relationship between foreign language anxiety and Swedish as a second language among professional SLPs when using their expressive language skills and the relationship between language anxiety and general well-being. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
El-Balmouni, Hoda LU
supervisor
organization
course
LOGM82 20231
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Expressiv språklig förmåga, språkångest, andraspråk, språkanvändning, logoped
language
Swedish
id
9126884
date added to LUP
2023-06-19 09:33:59
date last changed
2023-06-19 09:33:59
@misc{9126884,
  abstract     = {{Syfte. Studien syftade till att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever mer språkångest jämfört med dem som har svenska som förstaspråk när de använder sin expressiva språkliga förmåga på svenska. Ett ytterligare syfte var att undersöka om logopeder som inte har svenska som förstaspråk upplever ett allmänt sämre välbefinnande jämfört med de som har svenska som förstaspråk samt om det fanns ett samband mellan allmänt välmående och språkångest vid språkanvändning.
	Metod. En webbenkät avseende språkångest (FLA-FS), välmående (WHO-5) och språkbakgrund (LEAP-Q) besvarades av 59 yrkesverksamma logopeder varav 40 logopeder hade svenska som förstaspråk och 7 logopeder hade svenska som andraspråk. Deltagarna var mellan 23 och 65 år. Statistisk analys gjordes med hjälp av Mann-Whitney U test och Spearmans korrelationstest.
	Resultat. Det fanns en skillnad i språkångest vid jämförelse av de olika grupperna men det var inte riktigt signifikant. Det fanns signifikanta skillnader i välmående mellan grupperna, vilket visade att logopeder som inte har svenska som förstaspråk har lägre välmående än de som har svenska som förstaspråk. Korrelationsberäkningen mellan språkångest och välmående uppvisade inget samband.
	Slutsatser. Studien kunde visa att logopeder som inte har svenska som förstaspråk mår allmänt sämre än de som har svenska som förstaspråk. På grund av en ojämn fördelning av antal deltagare i grupperna antyder resultaten att ytterligare forskning behövs. Forskningen bör undersöka sambandet mellan främmande språkångest och svenska som andraspråk hos yrkesverksamma logopeder när de använder sin expressiva språkliga förmåga samt sambandet mellan språkångest och allmänt välmående.}},
  author       = {{El-Balmouni, Hoda}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Förekomst av språkångest hos yrkesverksamma logopeder}},
  year         = {{2023}},
}