Main Motivations and Barriers to Wildlife-Friendly Gardening in Sweden

Abstract

Biodiversity is declining all over the world due to human activities. This is alarming since human survival is dependent on biodiversity and the ecosystem services nature provides. In urban areas, private gardens have been pointed out as important agents for nature conservation, at the same time as they function as expressions of the owner’s identity and personal values. This study investigates what wildlife-friendly gardening (WFG) practices are carried out in Sweden today and the main motivations behind these behaviours. Additionally, barriers to WFG and implications for interventions to increase WFG-behaviour are identified. An online survey was created and structured around seven specific WFG-practices to assess these aspects.
The results show that respondents carrying out the practices were mainly motivated by environmental reasons, while the motivations for not carrying out the practices were mainly aesthetics, health and safety reasons, and practicality. Self-perceived knowledge had a small effect on predicting WFG-behaviour, while additional information of the environmental benefits of the practices may have an impact on increasing WFG-behaviour. Additional factors of age, gender, the number of gardens, and the time spent in the garden did not have a substantial impact on gardening behaviour. This suggests that WFG-behaviour in Sweden is better explained by other factors.
A higher sense of nature-connectedness might explain the environmental motivations of current practicians, while a cultural norm of tidiness may explain the main barriers to WFG. Moreover, interventions for increasing WFG in Sweden should focus on providing inspiration and increasing engagement in nature conservation, e.g., through two-way communication and the managing of public green spaces. Further studies investigating the impact of socio-psychological factors on gardening behaviour in Sweden are needed to better understand how to design interventions for increasing biodiversity in urban areas.

Popular Abstract (Swedish)

Den biologiska mångfalden minskar över hela världen till följd av människans påverkan på naturen. Klimatförändringar, användning av bekämpningsmedel och mark för växande städer fragmenterar landskap och förstör livsmiljöer för tusentals arter. Detta är allvarligt, inte minst eftersom människans välmående och överlevnad är helt beroende av naturen och de tjänster den ger oss, till exempel rent vatten och pollinering för odling. Grönområden i bebyggda miljöer, så som privata trädgårdar, har potential att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer. Men trädgården är inte bara en plats för naturen i staden, den fungerar också som uttryck för identitet och personliga värderingar. Få studier har hittills fokuserat på relationen mellan ekologiska och sociala aspekter av trädgårdsskötsel i Sverige. Detta tvärvetenskapliga perspektiv är centralt inom miljövetenskap och viktigt för att förstå hur insatser kan utformas för att inspirera till främjande av biologisk mångfald i trädgården.
Denna studie undersöker vilka motiv och hinder som ligger bakom trädgårdsskötsel för biologisk mångfald i Sverige idag, med specifikt fokus på sociala och psykologiska aspekter och betydelsen av ökad kunskap för beteendeförändring. För att undersöka detta utformades en enkät kring sju specifika trädgårdsåtgärder som är positiva för biologisk mångfald.
Resultaten av studien visar att personer som utför dessa åtgärder främst är motiverade av miljöhänsyn, medan motiven för att inte genomföra åtgärderna främst handlade om estetik, hälsa- och säkerhet och praktiska skäl. Självskattad kunskap hade en liten inverkan på huruvida personer genomför trädgårdsåtgärder som är bra för biologisk mångfald, medan mer information om de specifika åtgärdernas miljönytta kan ha en inverkan på att öka genomförandet av dessa åtgärder. Ytterligare faktorer som ålder, kön, antal trädgårdar och hur mycket tid som personer lägger på trädgårdsarbete hade inte heller någon betydande inverkan på utförandet av dessa sju trädgårdsåtgärder. Sammantaget tyder detta på att trädgårdsbeteende i Sverige bättre kan förklaras av andra faktorer.
Sambandet mellan att personer som genomför trädgårdsåtgärder som är bra för biologisk mångfald också är motiverade av miljöaspekter, kan ha att göra med att dessa personer känner en större närhet och samhörighet med naturen. Motiven för att inte genomföra dessa åtgärder skulle kunna kopplas till en kulturell norm i Sverige kring välskötta och prydliga trädgårdar. Insatser för att öka trädgårdsskötsel för biologisk mångfald i Sverige bör fokusera på att inspirera och öka engagemanget för naturvård, snarare än att tillhandahålla information. Det behövs fler tvärvetenskapliga studier kring trädgårdsskötsel i Sverige som undersöker sambanden mellan ekologi och sociala- och psykologiska aspekter, för att få en bättre förståelse för hur insatser kan utformas för att främja biologisk mångfald i städer.

• author: Ekblom, Klara
• supervisor: Richard Walters
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: biodiversity, urban green space, wildlife-friendly gardening
• language: English
• id: 9126994
• date added to LUP: 2023-06-21 13:58:51
• date last changed: 2023-06-21 13:58:51