“Jag erkänner ett brott som jag i själ och hjärta anser mig vara oskyldig till.” - En kvalitativ innehållsanalys av politikers framställningar av egen brottslighet
(2023) SOCK10 20231Sociology
- Abstract (Swedish)
- De senaste åren har tre högt sittande svenska politiker gjort sig skyldiga till, eller blivit anklagade för, brott, vilket fått stor mediebevakning. Vidare är brottslighet i Sverige bland de mer framträdande politiska ämnena. Politikens inställning har under en längre period präglats av ett tufft förhållningssätt med hård retorik och känslostyrda förslag för att lösa ‘brottsproblemet’, som beskrivs som allt mer utmanande och allvarligt. Dessa sammantagna omständigheter visar på ett intresse i att undersöka hur politikers framställningar av deras egen brottslighet kan se ut och söka förklaringar på vad detta kan bero på. Genom en kvalitativ innehållsanalys på framställningar i media kring de tre aktuella fallen, syftar denna uppsats till... (More)
- De senaste åren har tre högt sittande svenska politiker gjort sig skyldiga till, eller blivit anklagade för, brott, vilket fått stor mediebevakning. Vidare är brottslighet i Sverige bland de mer framträdande politiska ämnena. Politikens inställning har under en längre period präglats av ett tufft förhållningssätt med hård retorik och känslostyrda förslag för att lösa ‘brottsproblemet’, som beskrivs som allt mer utmanande och allvarligt. Dessa sammantagna omständigheter visar på ett intresse i att undersöka hur politikers framställningar av deras egen brottslighet kan se ut och söka förklaringar på vad detta kan bero på. Genom en kvalitativ innehållsanalys på framställningar i media kring de tre aktuella fallen, syftar denna uppsats till att undersöka hur politikers framställningar av egen brottslighet eller brottsanklagelser ser ut med utgångspunkt i de tre fallen ovan nämnt. Det målstyrda urvalet till uppsatsen består av sju mediakällor där politikerna uttrycker sig om deras respektive fall. Dessa analyseras därefter med Matza och Sykes (1957) teori om neutraliseringstekniker, Benoits (2014) teori “image repair theory”, och genom att diskutera politisk diskussion som maktmedel (Foucault 1975/2003; Newman 2004). Därmed sätts framställningarna också i sin politiska kontext. Analysen visar på flera användningar av olika neutraliseringstekniker i framställningarna och både likheter och skillnader fallen emellan. Noterbart är de framställningar som är gemensamma för de tre fallen; förnekande av skada eller offer, åberopande av högre lojaliteter, samt vissa narrativ som är präglade av den politiska kontexten och positionen. Studien landar i att det finns ett värde i att fortsätta studera ämnet, inte minst med tanke på dess stora allmänintresse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9127404
- author
- Svedberg, Julia LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- framställningar, brott, politiker, neutraliseringstekniker, image repair, makt, kvalitativ innehållsanalys
- language
- Swedish
- id
- 9127404
- date added to LUP
- 2023-06-19 22:31:32
- date last changed
- 2023-06-19 22:31:32
@misc{9127404,
abstract = {{De senaste åren har tre högt sittande svenska politiker gjort sig skyldiga till, eller blivit anklagade för, brott, vilket fått stor mediebevakning. Vidare är brottslighet i Sverige bland de mer framträdande politiska ämnena. Politikens inställning har under en längre period präglats av ett tufft förhållningssätt med hård retorik och känslostyrda förslag för att lösa ‘brottsproblemet’, som beskrivs som allt mer utmanande och allvarligt. Dessa sammantagna omständigheter visar på ett intresse i att undersöka hur politikers framställningar av deras egen brottslighet kan se ut och söka förklaringar på vad detta kan bero på. Genom en kvalitativ innehållsanalys på framställningar i media kring de tre aktuella fallen, syftar denna uppsats till att undersöka hur politikers framställningar av egen brottslighet eller brottsanklagelser ser ut med utgångspunkt i de tre fallen ovan nämnt. Det målstyrda urvalet till uppsatsen består av sju mediakällor där politikerna uttrycker sig om deras respektive fall. Dessa analyseras därefter med Matza och Sykes (1957) teori om neutraliseringstekniker, Benoits (2014) teori “image repair theory”, och genom att diskutera politisk diskussion som maktmedel (Foucault 1975/2003; Newman 2004). Därmed sätts framställningarna också i sin politiska kontext. Analysen visar på flera användningar av olika neutraliseringstekniker i framställningarna och både likheter och skillnader fallen emellan. Noterbart är de framställningar som är gemensamma för de tre fallen; förnekande av skada eller offer, åberopande av högre lojaliteter, samt vissa narrativ som är präglade av den politiska kontexten och positionen. Studien landar i att det finns ett värde i att fortsätta studera ämnet, inte minst med tanke på dess stora allmänintresse.}},
author = {{Svedberg, Julia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{“Jag erkänner ett brott som jag i själ och hjärta anser mig vara oskyldig till.” - En kvalitativ innehållsanalys av politikers framställningar av egen brottslighet}},
year = {{2023}},
}