Tillsammans för barnets bästa? Om relationen mellan samhälle, familj och barn enligt svensk lagstiftning angående barn och ungdom
(2023) SOCK10 20231Sociology
- Abstract (Swedish)
- Svensk lagstiftning angående barn och ungdom har under de senaste decennierna varit föremål för ett omfattande reformarbete (Singer 2019: 21). Barn och unga saknar emellertid ofta kunskap om sina rättigheter, samt om hur dessa kan utkrävas. Att samhället har en god kännedom om den lagstiftning som angår barn och ungdom är därför av avgörande betydelse för att barnets rättigheter ska tillgodoses och att för att barn ska respekteras som fullvärdiga medborgare (Singer 2019: 21). Uppsatsen ämnade att med utgångspunkt i barnavårdslag 1960, samt 1980- och 2001 års socialtjänstlagar analysera relationen mellan samhälle och familj, samt hur denna organiserats enligt respektive lag. Vidare analyserades utifrån nämnda lagstiftning barnets roll i... (More)
- Svensk lagstiftning angående barn och ungdom har under de senaste decennierna varit föremål för ett omfattande reformarbete (Singer 2019: 21). Barn och unga saknar emellertid ofta kunskap om sina rättigheter, samt om hur dessa kan utkrävas. Att samhället har en god kännedom om den lagstiftning som angår barn och ungdom är därför av avgörande betydelse för att barnets rättigheter ska tillgodoses och att för att barn ska respekteras som fullvärdiga medborgare (Singer 2019: 21). Uppsatsen ämnade att med utgångspunkt i barnavårdslag 1960, samt 1980- och 2001 års socialtjänstlagar analysera relationen mellan samhälle och familj, samt hur denna organiserats enligt respektive lag. Vidare analyserades utifrån nämnda lagstiftning barnets roll i rättsligt hänseende, samt relationen mellan samhälle och barn. Lagtexterna analyserades dels utifrån analysens frågeställningar, dels utifrån Bacchis ”What´s the problem represented to be?” (WPR). Teoretisk utgångspunkt för analysen var Foucaults maktteori, särskilt governmentality. Av analysen framkom att samhället, genom de kommunala barnavårds- eller socialnämnderna, har haft omfattande och varierande uppgifter i fråga om barns välfärd och utveckling. Däribland uppgifter till skydd för barnet, samt rådgivande och stödjande uppgifter gentemot familjen. 1980- och 2001 års socialtjänstlagar betonar vidare nämndens samarbete med hemmen. Vidare presenterades en analys av lagtexterna utifrån vilken barnets roll i rättsligt hänseende kommit att bli allt mer självständig från föräldrarna. Av socialtjänstlagarna, särskilt 2001 års socialtjänstlag, framgick vidare barnets bästa som rättslig målsättning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9127591
- author
- Olsson, Louise LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 9127591
- date added to LUP
- 2023-06-27 17:54:08
- date last changed
- 2023-06-27 17:54:08
@misc{9127591, abstract = {{Svensk lagstiftning angående barn och ungdom har under de senaste decennierna varit föremål för ett omfattande reformarbete (Singer 2019: 21). Barn och unga saknar emellertid ofta kunskap om sina rättigheter, samt om hur dessa kan utkrävas. Att samhället har en god kännedom om den lagstiftning som angår barn och ungdom är därför av avgörande betydelse för att barnets rättigheter ska tillgodoses och att för att barn ska respekteras som fullvärdiga medborgare (Singer 2019: 21). Uppsatsen ämnade att med utgångspunkt i barnavårdslag 1960, samt 1980- och 2001 års socialtjänstlagar analysera relationen mellan samhälle och familj, samt hur denna organiserats enligt respektive lag. Vidare analyserades utifrån nämnda lagstiftning barnets roll i rättsligt hänseende, samt relationen mellan samhälle och barn. Lagtexterna analyserades dels utifrån analysens frågeställningar, dels utifrån Bacchis ”What´s the problem represented to be?” (WPR). Teoretisk utgångspunkt för analysen var Foucaults maktteori, särskilt governmentality. Av analysen framkom att samhället, genom de kommunala barnavårds- eller socialnämnderna, har haft omfattande och varierande uppgifter i fråga om barns välfärd och utveckling. Däribland uppgifter till skydd för barnet, samt rådgivande och stödjande uppgifter gentemot familjen. 1980- och 2001 års socialtjänstlagar betonar vidare nämndens samarbete med hemmen. Vidare presenterades en analys av lagtexterna utifrån vilken barnets roll i rättsligt hänseende kommit att bli allt mer självständig från föräldrarna. Av socialtjänstlagarna, särskilt 2001 års socialtjänstlag, framgick vidare barnets bästa som rättslig målsättning.}}, author = {{Olsson, Louise}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Tillsammans för barnets bästa? Om relationen mellan samhälle, familj och barn enligt svensk lagstiftning angående barn och ungdom}}, year = {{2023}}, }