To clear-cut or not to clear-cut; Cost-benefit analyses of post-fire management approaches in the Ljusdal fire-complex

Abstract

Wildfires causes natural disturbances to ecosystems which can have potentially damaging results for ecosystem services and economic income from timber production. The post-fire management approach can be essential for the environmental work regarding the recovery of ecosystems and maintaining ecosystem services. The aim of this study was therefore to evaluate different post-fire management approaches of conventional forestry with clear-cutting, continuous cover forestry, and nature reserves with no management practice allowed, from an ecological, economic, and societal perspective. The focus area of this report was the Ljusdal fire sites, containing one of the worst wildfires in Sweden the summer of 2018. To comprehensively address the outcomes of different post-fire management approaches, conducting extensive cost-benefit analyses was the method of this report looking at the core-values; potential for carbon sequestration, economic income, and management costs, as well as societal stated preferences in willingness to pay for terrestrial recreation. The results show that continuous cover forestry provided the highest net present value in the cost-benefit analysis followed by converting to nature reserves and lastly the most common conventional forestry. Continuous cover forestry provided the highest carbon sequestration potential long-term while the highest economic profit was obtained in the conventional forestry. Converting to nature reserve would provide the highest willingness to pay when the nature had adapted to nature-based forest characteristics. The findings in this study suggest that a change in management regimes could be crucial for targeting climate change mitigation work related to wildfires. However, this study concluded that further research is required to obtain more accurate estimates regarding economic aspects and stated preferences to support the outcome of the results.

Popular Abstract (Swedish)

Skogsbränder hotar bevarandet av skogens ekosystemtjänster såsom ekologiska funktioner för biologisk mångfald, mildring av effekter från klimatförändringar och rekreation såsom skogspromenader och bärplockning. Hur kan vi ingripa för att återhämta och bibehålla sådana funktioner i naturen efter bränder? I den här studien undersöktes potentialen för återhämtningen av skogar utifrån skogsåtgärder efter brand baserat på kolinlagring, socioekonomiska preferenser och ekonomiska värden relaterade till aktivt skogsbruk och naturreservat.
Moderna världen idag genomsyras av tekniska lösningar. Vi söker ofta stöd i tekniken för att effektivisera ekonomisk vinningen från olika branscher och spara tid i våra vardagliga liv. Efter skogsbrand är det vanligast att med tekniska redskap kalhugga alla träd och sedan återplantera i stället för att lämna skogen för naturlig återhämtning. Men vad har det för konsekvenser? Den här studien har undersökt ekologiska aspekten av kolinlagring, kostnader och inkomster från skogsbruk och socioekonomiska preferenser för att utvärdera effekterna av alternativa skogsåtgärder efter brand. Studien som använde kostnyttoanalyser visade att kontinuitetsskogsbruk efter brand med naturlig återväxt och småskaliga skogsuttag gav det högsta värdet, följt av konvertering till naturreservat utan tillåtna skogsuttag och sist rangordnades den vanliga kalhyggemetoden. Kostnyttoanalysen sammanställer nyttor och kostnader över en tidsperiod vilket ger möjlighet att jämföra olika effekter i ekonomiska termer. Kostnader för skogsbruk och naturreservat kunde jämföras med ekosystemtjänster och värdesättning av olika naturmiljöer från ett socioekonomiskt perspektiv som annars kan förbises i utvärderingen av olika åtgärder som tas i anspråk. Främst var det att träden fick stå kvar efter branden som bidrog till hög kolinlagring och högre socioekonomiska preferenser för kontinuitetskogsbruk och naturreservat. Däremot fanns det andra fördelar med kalhygge, såsom ökad timmerproduktion, men ur ett övergripande perspektiv var den fördelen mindre gynnsam än de ekologiska och socioekonomiska värderingarna. Naturreservat har fler fördelar som inte inkluderades i analysen såsom bevarandet av biologisk mångfald men det förhindrade skogsbruket i framtiden begränsade inkomsterna som annars hade tillkommit vid avverkning. Slutsatsen som drogs var att det kan finnas ett behov av att förändra det nuvarande systemet av skogsåtgärder efter brand för att mildra effekterna från klimatförändringar samt för att uppnå högre rekreationsvärden. Utvärderingar av resurshantering kan bidra med värdefull information för beslutsfattare och skogsägare kring vilka åtgärder efter brand som ger mest fördelar och vilka skogsåtgärder som kan vidtas för att främja hållbart skogsbruk med avseende på klimatförändringar.

• author: Blomqvist, Bella
• supervisor: Nils Droste; Natascha Kljun; Julia Kelly
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEK12 20231
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Clear-cut forestry, Continous cover forestry, Nature reserve, Cost-benefit analysis, Wildfires, Sweden, Ljusdal, Post-fire management
• language: English
• id: 9128968
• date added to LUP: 2023-06-26 17:28:02
• date last changed: 2023-06-26 17:28:02