Drivkrafter och barriärer för implementering av blågröna lösningar i urban miljö - - En fallstudie över bostadsrättsföreningars syn på kommunens arbete för en mer hållbar dagvattenhantering i Malmö
(2023) ASBM05 20231Department of Architecture and Built Environment
- Abstract (Swedish)
- I takt med förändringar i klimatet ställs högre krav på hur motståndskraftiga våra städer behöver vara, i en framtid med fler extrema väderhändelser. Vi bor allt tätare och i alltmer komplicerade städer, där flertalet samhällsfunktioner behöver fungera samtidigt. En del i arbetet är att skapa vattenhanteringssystem som klarar av plötsliga stora mängder nederbörd och kan skydda stadens invånare från översvämning och skador. Att arbeta med blågröna lösningar kan skapa förutsättningar för ett mer resistent system, samtidigt som det kan ge fördelar för stadens stadsrum genom att bidra till ökad andel gröna ytor, fler ekosystemtjänster och förbättrad luftkvalitet.
Malmö drabbades 2014 av ett skyfall som påverkade en stor del av stadens... (More) - I takt med förändringar i klimatet ställs högre krav på hur motståndskraftiga våra städer behöver vara, i en framtid med fler extrema väderhändelser. Vi bor allt tätare och i alltmer komplicerade städer, där flertalet samhällsfunktioner behöver fungera samtidigt. En del i arbetet är att skapa vattenhanteringssystem som klarar av plötsliga stora mängder nederbörd och kan skydda stadens invånare från översvämning och skador. Att arbeta med blågröna lösningar kan skapa förutsättningar för ett mer resistent system, samtidigt som det kan ge fördelar för stadens stadsrum genom att bidra till ökad andel gröna ytor, fler ekosystemtjänster och förbättrad luftkvalitet.
Malmö drabbades 2014 av ett skyfall som påverkade en stor del av stadens invånare och som slog ut delar av infrastrukturen. Sedan händelsen har kommunen försökt arbeta för en ökad förberedelse ifall ett liknande regn faller igen. Det har lagts fram att alla aktörer aktivt behöver jobba för att göra staden mer säker framöver. Rapportens syfte är att undersöka hur en av dessa aktörer, bostadsrättsföreningar, upplever dels implementeringar av blågröna lösningar, dels hur kommunen arbetar för att driva på införandet av dessa. Undersökningen genomförs i form av en litteraturstudie av relevanta dokument, samt som en fallstudie där styrelserepresentanter från bostadsrättsföreningar intervjuas.
Rapportens resultat grundas i svar från intervjupersonerna, och dessa diskuteras vidare för att ge en slutsats. Studien visar på svårigheterna att få bostadsrättsföreningar att vilja satsa på blågröna lösningar. Även ifall argument som att skydda för framtida översvämningar, ökad biologisk mångfald och förbättrad utemiljö förekommer är det ofta det ekonomiska motargumentet som väger tyngst. Utan att tydligt förbättra situationen för föreningen blir det svårt att motivera införandet, eftersom det inte ses som ekonomiskt fördelaktigt. Ur bostadsrättsföreningarnas syn bör kommunen vara mer tydligt i sin kommunaktion kring hur de vill att stadens aktörer ska jobba med dagvattenfrågor. De tror att en mer aktiv dialog hade ökat sannolikheten att de som förening hade implementerat blågröna lösningar på sin fastighet.
Ur en bostadsrättsförenings synpunkt är det av vikt att skydda sina egna intressen, medan det för kommunen handlar om hela stadens bästa. Kommunen vill utveckla hela stadens vattenhanteringssystem, och de vill att alla aktörer ska bidra till att göra det mer motståndskraftigt. Med begränsade resurser blir det svårt för kommunen att nå ut till alla aktörer inom staden, och de behöver därför välja ut sina fokusområden.
Det är inte möjligt för vare sig bostadsrättsföreningar eller kommunen att enskilt stå för en övergång till fler blågröna lösningar i Malmös dagvattensystem, utan ansträngningar krävs från båda sidor. Det krävs att miljöaspekter får en högre prioritering, eller att blågröna lösningar blir mer ekonomiskt fördelaktigt att satsa på. Ett sätt att påtvinga arbetet hade varit med lagändringar eller certifieringar som normaliserat införandet av blågröna lösningar. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Vi står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Det förändrade klimatet ger mer extremt väder som kommer sätta våra städer på prov. Ett exempel på vilka konsekvenser detta kan ge gavs 2014 i Malmö, när ett enormt regn drog in över staden. Stora delar av centrum översvämmades med stora skador som följd, på fastigheter men även emotionellt. För att minska påverkan nästa gång staden drabbas av ett skyfall har kommunen satt upp planer för hur man själva, samt hur andra aktörer behöver agera.
Som en del i att göra staden mer motståndskraftig föreslås en ökad mängd blågröna lösningar i koppling till dagvattenhanteringen. Blågröna lösningar innebär att grön infrastruktur kopplas samman med vattenhanteringen, några exempel är dammar,... (More) - Vi står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Det förändrade klimatet ger mer extremt väder som kommer sätta våra städer på prov. Ett exempel på vilka konsekvenser detta kan ge gavs 2014 i Malmö, när ett enormt regn drog in över staden. Stora delar av centrum översvämmades med stora skador som följd, på fastigheter men även emotionellt. För att minska påverkan nästa gång staden drabbas av ett skyfall har kommunen satt upp planer för hur man själva, samt hur andra aktörer behöver agera.
Som en del i att göra staden mer motståndskraftig föreslås en ökad mängd blågröna lösningar i koppling till dagvattenhanteringen. Blågröna lösningar innebär att grön infrastruktur kopplas samman med vattenhanteringen, några exempel är dammar, diken, planteringar och gröna tak. Kommunen satsar på denna typ av lösningar på sin egen mark, men vill även att privata aktörer också ska göra det. För att undersöka hur stor kunskap som finns kring detta bland de privata aktörerna genomfördes intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar. Det som diskuterades var hur mycket det arbetas med blågröna lösningar, men även hur man upplever att kommunen kommunicerat kring dagvattenfrågan mer generellt.
Utifrån intervjuerna med bostadsrättsföreningar från olika delar av Malmö blev det tydligt att kommunen inte nått ut med sin vision. Föreningarna har generellt en uppfattning kring dagvattenfrågan, mycket till följd av skyfallet 2014, men ingen av dem arbetar aktivt med blågröna lösningar. För att öka sannolikheten att börja implementera blågröna lösningar hade det krävts ökad kommunikation från kommunen, samt att det sågs som ett mer ekonomiskt fördelaktigt alternativ.
Ur en bostadsrättsförenings synpunkt är det av vikt att skydda sina egna intressen, medan det för kommunen handlar om hela stadens bästa. Kommunen vill utveckla hela stadens vattenhanteringssystem, och de vill att alla aktörer ska bidra till att göra det mer motståndskraftigt. Med begränsade resurser blir det svårt för kommunen att nå ut till alla aktörer inom staden, och de behöver därför välja ut sina fokusområden. Det är inte möjligt för vare sig bostadsrättsföreningar eller kommunen att enskilt stå för en övergång till fler blågröna lösningar i Malmös dagvattensystem, utan ansträngningar krävs från båda sidor. Det krävs att miljöaspekter får en högre prioritering, eller att blågröna lösningar blir mer ekonomiskt fördelaktigt att satsa på. Ett sätt att påtvinga arbetet hade varit med lagändringar eller certifieringar som normaliserat införandet av blågröna lösningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9130290
- author
- Ekman, Hugo LU
- supervisor
- organization
- course
- ASBM05 20231
- year
- 2023
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Blågröna lösningar, hållbar utveckling, bostadsrättsföreningar, skyfallshantering
- language
- Swedish
- additional info
- Handledare: Misagh Mottaghi
Examinator: Erik Johansson - id
- 9130290
- date added to LUP
- 2023-06-26 14:23:03
- date last changed
- 2023-06-26 14:23:03
@misc{9130290,
abstract = {{I takt med förändringar i klimatet ställs högre krav på hur motståndskraftiga våra städer behöver vara, i en framtid med fler extrema väderhändelser. Vi bor allt tätare och i alltmer komplicerade städer, där flertalet samhällsfunktioner behöver fungera samtidigt. En del i arbetet är att skapa vattenhanteringssystem som klarar av plötsliga stora mängder nederbörd och kan skydda stadens invånare från översvämning och skador. Att arbeta med blågröna lösningar kan skapa förutsättningar för ett mer resistent system, samtidigt som det kan ge fördelar för stadens stadsrum genom att bidra till ökad andel gröna ytor, fler ekosystemtjänster och förbättrad luftkvalitet.
Malmö drabbades 2014 av ett skyfall som påverkade en stor del av stadens invånare och som slog ut delar av infrastrukturen. Sedan händelsen har kommunen försökt arbeta för en ökad förberedelse ifall ett liknande regn faller igen. Det har lagts fram att alla aktörer aktivt behöver jobba för att göra staden mer säker framöver. Rapportens syfte är att undersöka hur en av dessa aktörer, bostadsrättsföreningar, upplever dels implementeringar av blågröna lösningar, dels hur kommunen arbetar för att driva på införandet av dessa. Undersökningen genomförs i form av en litteraturstudie av relevanta dokument, samt som en fallstudie där styrelserepresentanter från bostadsrättsföreningar intervjuas.
Rapportens resultat grundas i svar från intervjupersonerna, och dessa diskuteras vidare för att ge en slutsats. Studien visar på svårigheterna att få bostadsrättsföreningar att vilja satsa på blågröna lösningar. Även ifall argument som att skydda för framtida översvämningar, ökad biologisk mångfald och förbättrad utemiljö förekommer är det ofta det ekonomiska motargumentet som väger tyngst. Utan att tydligt förbättra situationen för föreningen blir det svårt att motivera införandet, eftersom det inte ses som ekonomiskt fördelaktigt. Ur bostadsrättsföreningarnas syn bör kommunen vara mer tydligt i sin kommunaktion kring hur de vill att stadens aktörer ska jobba med dagvattenfrågor. De tror att en mer aktiv dialog hade ökat sannolikheten att de som förening hade implementerat blågröna lösningar på sin fastighet.
Ur en bostadsrättsförenings synpunkt är det av vikt att skydda sina egna intressen, medan det för kommunen handlar om hela stadens bästa. Kommunen vill utveckla hela stadens vattenhanteringssystem, och de vill att alla aktörer ska bidra till att göra det mer motståndskraftigt. Med begränsade resurser blir det svårt för kommunen att nå ut till alla aktörer inom staden, och de behöver därför välja ut sina fokusområden.
Det är inte möjligt för vare sig bostadsrättsföreningar eller kommunen att enskilt stå för en övergång till fler blågröna lösningar i Malmös dagvattensystem, utan ansträngningar krävs från båda sidor. Det krävs att miljöaspekter får en högre prioritering, eller att blågröna lösningar blir mer ekonomiskt fördelaktigt att satsa på. Ett sätt att påtvinga arbetet hade varit med lagändringar eller certifieringar som normaliserat införandet av blågröna lösningar.}},
author = {{Ekman, Hugo}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Drivkrafter och barriärer för implementering av blågröna lösningar i urban miljö - - En fallstudie över bostadsrättsföreningars syn på kommunens arbete för en mer hållbar dagvattenhantering i Malmö}},
year = {{2023}},
}