Framtidens handlingsplan för värme

Abstract

The summer of 2018 was a reality check for many when several heat waves made the temperature rise above normal in Sweden. Especially in urban areas, where heat can be stored more easily in the building materials, the temperature was extreme due to the creation of urban heat islands. Today these areas can be detected with a tool for mapping urban heat islands.
The aim of this study is to examine how future climate adaptation, focusing on heat in the outdoor environment, will look like for Swedish municipalities. To fulfill the purpose of this study, interviews were made with municipalities, which are using a tool for identifying urban heat islands. In addition, an observation was made at a webinar where the Swedish Civil Contingencies Agency presented their urban heat island detection tool.
It became clear that the municipalities had difficulties, in how to use the detection tool and how to take actions to mitigate urban heat islands. As a help for the municipalities, an action plan for heat has been developed. To be able to develop an action plan for urban heat, four categories of cooling actions, from the Public Health Agency of Sweden were used. The action plan goes systematically through different priorities, step by step. This will enable municipalities to confidently make strategic actions to mitigate urban heat islands at a local level, which mostly involves an increase of the tree canopy cover.
An urban heat island detection tool can be a help to determine where mitigation actions is needed the most. Actions to mitigate urban heat islands can also lower the heat-related mortality in the future. This study also shows that there is a need for a platform where the municipalities can discuss and share their work experience from using their mapping tool for urban heat islands.

Popular Abstract (Swedish)

Den globala uppvärmningen medför att sannolikheten för extrema värmeböljor ökar i ett framtida klimat. Sommaren 2018 var en ögonöppnare för många i Sverige då den långvariga värmen medförde extrem torka och ett flertal skogsbränder. De mest sårbara i samhället drabbad av värmen, så som äldre, vuxna med kroniska sjukdomar och små barn, och ca 750 fler människor dog än vad som normalt förväntas under en svensk sommar. Framförallt i städer och tätbefolkade områden är dödligheten högre än ute på landsbygden och detta beror på att den bebyggda miljön har en förmåga att lagra värme, vilket skapar urbana värmeöar under natten. Kroppen får svårare att återhämta sig efter dagens värme och kan leda till en ökad värmestress hos människor. Men det finns åtgärder som kan bidra till svalka i hårdgjorda miljöer och som därigenom kan sänka värmestressen hos människor.
I Sverige har kommunen ansvar för den fysiska planeringen och i takt mer att klimatet förändras blir anpassning av samhället ännu viktigare. När det kommer till värme finns det numera verktyg som kommuner kan använda sig av för att kartlägga värmen, vilket kan följas upp med strategier och åtgärder. För att uppnå syftet med denna studie har nio stycken kommuner intervjuats, där alla har en värmekartering gjord för sin kommun, och en observation har gjorts på MSBs webbinarium för deras värmekartering. Detta gav en djupare insikt om vilka svårigheter och utmaningar det finns med att använda värmekarteringen i praktiken.
Studien visar att kommuner har svårt för hur en värmekartering kan användas och därmed hur ett fortsatt arbete med värme kan se ut inom kommunen. Utifrån resultaten har en handlingsplan för värme utvecklats, som på ett strukturerat sätt går igenom steg för steg hur värmekarteringen kan användas i planering och implementering i kommunen för att slutligen göra strategiska åtgärder på detaljnivå.
För att skapa konkreta åtgärder utifrån handlingsplanen har Folkhälsomyndighetens fyra åtgärdskategorier för att skapa svalka används, vilket belyser att den främsta strategin för att få ner värmen i ett område träd. Framförallt bör man värna om de befintliga träden eftersom träd med störst krontäckning ger bäst skugga. Ett träd är bättre än inget träd och man ska inte vänta med att plantera för den globala uppvärmningen tar inte en paus. Men vart ska trädet planteras? Facit finns i kommunens värmekarteringen.

• author: Granlund, Madeleine
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Centre for Environmental and Climate Science (CEC)
• course: MVEM31 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: värmekartering, urbana värmeöar, klimatanpassning, krontäckning, blågröna lösningar
• language: Swedish
• id: 9133229
• date added to LUP: 2023-07-27 18:49:24
• date last changed: 2023-07-27 18:49:24