Vad kan, vill och törs de? Kroppslig inverkan av ett tryggt rum i feministisk organisering
(2023) SOCK10 20231Sociology
- Abstract (Swedish)
- Utifrån individers behov av att skapa ett utrymme av säkerhet från det övriga samhället uppstår separatistiska, trygga rum. Utifrån en fenomenologisk grund, att vi är våra kroppar och genom dessa percipierar och förhåller oss till vår omgivning, har denna kvalitativa undersökning velat belysa feministisk organisering och mer specifikt tjej- /tjej- och transjoursrörelsen. Detta utifrån deras arbete med att skapa trygga rum, vilken betydelse separatismen har för detta, hur och på vilket sätt denna plats kan påverka individens kropp samt vilken roll empowerment, det trygga rummet och separatismen har i organiseringens politiska funktion. Resultatet från analysen av de semistrukturerade intervjuerna och dokumentanalysen tyder på att ett tryggt... (More)
- Utifrån individers behov av att skapa ett utrymme av säkerhet från det övriga samhället uppstår separatistiska, trygga rum. Utifrån en fenomenologisk grund, att vi är våra kroppar och genom dessa percipierar och förhåller oss till vår omgivning, har denna kvalitativa undersökning velat belysa feministisk organisering och mer specifikt tjej- /tjej- och transjoursrörelsen. Detta utifrån deras arbete med att skapa trygga rum, vilken betydelse separatismen har för detta, hur och på vilket sätt denna plats kan påverka individens kropp samt vilken roll empowerment, det trygga rummet och separatismen har i organiseringens politiska funktion. Resultatet från analysen av de semistrukturerade intervjuerna och dokumentanalysen tyder på att ett tryggt rum kan uppstå genom den laddning rummet ges. Detta i form av performativa handlingar som ord, gester eller kroppsspråk, vilka tycks formas utifrån gemensamma värderingar som i sig formats i relation till omgivningen. Att befinna sig i ett feministiskt, separatistiskt tryggt rum tycks även kunna skapa empowerment, inte minst genom den medvetandegörande process som kan uppstå genom den kunskap som förmedlas och som gör att kropparna kan utveckla strategier att bemöta och förhålla sig annorlunda till sin omgivning, samt att det är en plats där individen kan få utlopp för sina känslor. Separatismen framstår som viktig för att de som söker sig till, eller är verksamma i det trygga rummet ska känna sig bekväma. Detta samtidigt som den är komplex och svårhanterlig och något individerna måste förhålla sig till. Undersökningen tyder även på att stödarbetet, som är en central del för denna form av feministisk, separatistisk organisering skapar en stolthet, men att den fördjupade kunskap det medför om förtryckande strukturers konsekvenser kan innebära en emotionell påverkan och förändra individens sätt att percipiera sin omgivning. Den stärkande kunskapsgenereringen utgör slutligen en central del av jourernas politiska funktion, då individerna i sitt separatistiska, trygga rum, i frånvaron av de förtryckande strukturer de sökt sig bort från, kan medvetandegöra sin situation och uttrycka och röra sig mer fritt. Detta eftersom deras kroppar kan känna sig trygga i förhållande till sin omgivning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9134585
- author
- Hilton, Cornelia LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK10 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Trygga rum, separatism, feministisk organisering, serialitet, fenomenologi
- language
- Swedish
- id
- 9134585
- date added to LUP
- 2023-08-18 09:24:58
- date last changed
- 2023-08-18 09:24:58
@misc{9134585,
abstract = {{Utifrån individers behov av att skapa ett utrymme av säkerhet från det övriga samhället uppstår separatistiska, trygga rum. Utifrån en fenomenologisk grund, att vi är våra kroppar och genom dessa percipierar och förhåller oss till vår omgivning, har denna kvalitativa undersökning velat belysa feministisk organisering och mer specifikt tjej- /tjej- och transjoursrörelsen. Detta utifrån deras arbete med att skapa trygga rum, vilken betydelse separatismen har för detta, hur och på vilket sätt denna plats kan påverka individens kropp samt vilken roll empowerment, det trygga rummet och separatismen har i organiseringens politiska funktion. Resultatet från analysen av de semistrukturerade intervjuerna och dokumentanalysen tyder på att ett tryggt rum kan uppstå genom den laddning rummet ges. Detta i form av performativa handlingar som ord, gester eller kroppsspråk, vilka tycks formas utifrån gemensamma värderingar som i sig formats i relation till omgivningen. Att befinna sig i ett feministiskt, separatistiskt tryggt rum tycks även kunna skapa empowerment, inte minst genom den medvetandegörande process som kan uppstå genom den kunskap som förmedlas och som gör att kropparna kan utveckla strategier att bemöta och förhålla sig annorlunda till sin omgivning, samt att det är en plats där individen kan få utlopp för sina känslor. Separatismen framstår som viktig för att de som söker sig till, eller är verksamma i det trygga rummet ska känna sig bekväma. Detta samtidigt som den är komplex och svårhanterlig och något individerna måste förhålla sig till. Undersökningen tyder även på att stödarbetet, som är en central del för denna form av feministisk, separatistisk organisering skapar en stolthet, men att den fördjupade kunskap det medför om förtryckande strukturers konsekvenser kan innebära en emotionell påverkan och förändra individens sätt att percipiera sin omgivning. Den stärkande kunskapsgenereringen utgör slutligen en central del av jourernas politiska funktion, då individerna i sitt separatistiska, trygga rum, i frånvaron av de förtryckande strukturer de sökt sig bort från, kan medvetandegöra sin situation och uttrycka och röra sig mer fritt. Detta eftersom deras kroppar kan känna sig trygga i förhållande till sin omgivning.}},
author = {{Hilton, Cornelia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vad kan, vill och törs de? Kroppslig inverkan av ett tryggt rum i feministisk organisering}},
year = {{2023}},
}