Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Skadeförekomst i nedre extremiteten och oro för skada hos en grupp kvinnliga elit- och subelithandbollsspelare i södra Sverige

Johansson, Lucas and Steen, Elin (2023)
Human Movement: health and rehabilitation
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Handboll är en skadedrabbad idrott där majoriteten av alla skador kan lokaliseras till nedre extremiteten. Knän och anklar är de mest skadedrabbade områdena, vilka främst drabbas av skador på ligamentära strukturer. Riskfaktorer för skada är till exempel tidigare skador, oro/ångest och en hög träningsbelastning.
Syfte: Syftet var att kartlägga och jämföra förekomsten av skador i nedre extremiteten hos en grupp bestående av kvinnliga handbollsspelare på elit- respektive subelitnivå. Ett ytterligare syfte var att undersöka förekomst och skillnader i oro för skada mellan handbollsspelare på elit- och subelitnivå samt mellan handbollsspelare med respektive utan en historik av skador i den undersökta gruppen.
Studiedesign:... (More)
Bakgrund: Handboll är en skadedrabbad idrott där majoriteten av alla skador kan lokaliseras till nedre extremiteten. Knän och anklar är de mest skadedrabbade områdena, vilka främst drabbas av skador på ligamentära strukturer. Riskfaktorer för skada är till exempel tidigare skador, oro/ångest och en hög träningsbelastning.
Syfte: Syftet var att kartlägga och jämföra förekomsten av skador i nedre extremiteten hos en grupp bestående av kvinnliga handbollsspelare på elit- respektive subelitnivå. Ett ytterligare syfte var att undersöka förekomst och skillnader i oro för skada mellan handbollsspelare på elit- och subelitnivå samt mellan handbollsspelare med respektive utan en historik av skador i den undersökta gruppen.
Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätstudie.
Metod: Sex kvinnliga handbollslag, varav tre på elitnivå och tre på subelitnivå, tilldelades en för studien utformad digital/web-baserad enkät. Enkäten bestod av frågor kring bakgrundsvariabler och skadeförekomst i nedre extremiteten, samt en översatt version av mätinstrumentet Sport injury anxiety scale (SIAS). Deskriptiv statistik användes vid sammanställning och presentation av resultatet.
Resultat: Enkäten besvarades av 61 spelare, varav 56% kategoriserades som
elithandbollsspelare och 44% som subelithandbollsspelare. Totalt hade 89% av
undersökningsgruppen haft minst en handbollsrelaterad time-loss-/non-time-loss-skada i nedre extremiteten. Andelen var större i subelitgruppen jämfört med elitgruppen. Medelvärdet av SIAS total-score skiljde sig inte åt mellan elit- och subelitgruppen. Gruppen som haft en skada någonstans i kroppen som inneburit mer än fyra veckors frånvaro, hade ett aningen högre medelvärde på SIAS total-score, i jämförelse med gruppen som inte haft en sådan skada.
Konklusion: Skador i nedre extremiteten var vanligt förekommande i undersökningsgruppen. Förekomsten av skador i nedre extremiteten var högre i subelitgruppen jämfört med elitgruppen. Ingen skillnad i oro för skada observerades mellan dessa grupper, men oron för skada tenderade att vara högre bland spelare som tidigare drabbats av en skada som orsakat en längre frånvaro (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Lucas and Steen, Elin
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Handboll, Time-loss-skada, Non-time-loss-skada, Fot, Knä, SIAS
language
Swedish
id
9136193
date added to LUP
2023-09-03 14:23:35
date last changed
2023-09-03 14:23:35
@misc{9136193,
  abstract     = {{Bakgrund: Handboll är en skadedrabbad idrott där majoriteten av alla skador kan lokaliseras till nedre extremiteten. Knän och anklar är de mest skadedrabbade områdena, vilka främst drabbas av skador på ligamentära strukturer. Riskfaktorer för skada är till exempel tidigare skador, oro/ångest och en hög träningsbelastning. 
Syfte: Syftet var att kartlägga och jämföra förekomsten av skador i nedre extremiteten hos en grupp bestående av kvinnliga handbollsspelare på elit- respektive subelitnivå. Ett ytterligare syfte var att undersöka förekomst och skillnader i oro för skada mellan handbollsspelare på elit- och subelitnivå samt mellan handbollsspelare med respektive utan en historik av skador i den undersökta gruppen. 
Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätstudie.
Metod: Sex kvinnliga handbollslag, varav tre på elitnivå och tre på subelitnivå, tilldelades en för studien utformad digital/web-baserad enkät. Enkäten bestod av frågor kring bakgrundsvariabler och skadeförekomst i nedre extremiteten, samt en översatt version av mätinstrumentet Sport injury anxiety scale (SIAS). Deskriptiv statistik användes vid sammanställning och presentation av resultatet.
Resultat: Enkäten besvarades av 61 spelare, varav 56% kategoriserades som
elithandbollsspelare och 44% som subelithandbollsspelare. Totalt hade 89% av
undersökningsgruppen haft minst en handbollsrelaterad time-loss-/non-time-loss-skada i nedre extremiteten. Andelen var större i subelitgruppen jämfört med elitgruppen. Medelvärdet av SIAS total-score skiljde sig inte åt mellan elit- och subelitgruppen. Gruppen som haft en skada någonstans i kroppen som inneburit mer än fyra veckors frånvaro, hade ett aningen högre medelvärde på SIAS total-score, i jämförelse med gruppen som inte haft en sådan skada.
Konklusion: Skador i nedre extremiteten var vanligt förekommande i undersökningsgruppen. Förekomsten av skador i nedre extremiteten var högre i subelitgruppen jämfört med elitgruppen. Ingen skillnad i oro för skada observerades mellan dessa grupper, men oron för skada tenderade att vara högre bland spelare som tidigare drabbats av en skada som orsakat en längre frånvaro}},
  author       = {{Johansson, Lucas and Steen, Elin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Skadeförekomst i nedre extremiteten och oro för skada hos en grupp kvinnliga elit- och subelithandbollsspelare i södra Sverige}},
  year         = {{2023}},
}