Krishantering, beredskap och lärdomar av tsunamifallen vid Indiska Oceanen 2004 & Japan 2011 Förebyggande åtgärder för människor och bebyggelse
(2023) ABAL02 20231Department of Architecture and Built Environment
- Abstract (Swedish)
- Krishantering och förebyggande arbete inför naturkatastrofer, som i detta examensarbete avgränsas till tsunamis, har identifierats som bristande genom tiderna. Här studeras tsunamikatastroferna i Indiska Oceanen 2004 och Japan 2011 för att identifiera brister hos varningssystemen som används för att skydda samhällena som befinner sig i dessa riskzoner och dess befolkning. Först visade det sig att Indiska Oceanen inte var utrustad med mätsystem för att visa att en tsunami hade inducerats, därefter klarlades att allmänheten, varken lokalbefolkningen eller turister, var bekanta med fenomenet och slutligen att det inte fanns någon beredskapsplan till hands för att hantera en sådan krissituation som uppstod i Thailand, Indonesien, Sri Lanka och... (More)
- Krishantering och förebyggande arbete inför naturkatastrofer, som i detta examensarbete avgränsas till tsunamis, har identifierats som bristande genom tiderna. Här studeras tsunamikatastroferna i Indiska Oceanen 2004 och Japan 2011 för att identifiera brister hos varningssystemen som används för att skydda samhällena som befinner sig i dessa riskzoner och dess befolkning. Först visade det sig att Indiska Oceanen inte var utrustad med mätsystem för att visa att en tsunami hade inducerats, därefter klarlades att allmänheten, varken lokalbefolkningen eller turister, var bekanta med fenomenet och slutligen att det inte fanns någon beredskapsplan till hands för att hantera en sådan krissituation som uppstod i Thailand, Indonesien, Sri Lanka och många fler länder. I Japan hade förebyggande åtgärder implementerats och befolkningen visste var de behövde evakueras och hur det skulle ske. De övningar och förebyggande arbete staten hade prioriterat kom till väl användning, men i samband med tsunamikatastrofen uppstod även konsekvenser med kärnkraftverken i Fukushima vilket satte all beredskap och krishantering på ytterligare ett prov som slutade i en katastrof. Genom att studera dessa fall och vidare efteranalyser ges en klarare bild hur förebyggande arbete kan ske och om den håller sig tillräcklig eller otillräcklig när tsunamin väl inträffar. Slutligen diskuteras behov och möjligheter till vidareutveckling. Baserat på kunskap från tidigare erfarenheter ges exempel på råd och anvisningar gällande vad som bör prioriteras, exempelvis markanvändning och stadsplanering gällande vågbrytare, infrastruktur kring byggnader och vägförbindelser, samt byggregler och tekniker. Det är viktigt att myndigheter och andra inblandade aktörer tar kloka beslut för en bättre framtid i form av mildare utfall vid naturkatastrofers utbrytande.
Nyckelord: Tsunami, Plattektonik, Krishantering, Beredskap, Förebyggande arbete, Mätteknik, Varningssystem, Stadsplanering, Byggteknik, Katastrof. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9140690
- author
- Manoh, Nasrin LU and Stijovic, Lydia LU
- supervisor
- organization
- course
- ABAL02 20231
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Tsunami, Plattektonik, Krishantering, Beredskap, Förebyggande arbete, Mätteknik, Varningssystem, Stadsplanering, Byggteknik, Katastrof.
- language
- Swedish
- id
- 9140690
- date added to LUP
- 2023-11-01 08:44:53
- date last changed
- 2023-11-01 08:44:53
@misc{9140690,
abstract = {{Krishantering och förebyggande arbete inför naturkatastrofer, som i detta examensarbete avgränsas till tsunamis, har identifierats som bristande genom tiderna. Här studeras tsunamikatastroferna i Indiska Oceanen 2004 och Japan 2011 för att identifiera brister hos varningssystemen som används för att skydda samhällena som befinner sig i dessa riskzoner och dess befolkning. Först visade det sig att Indiska Oceanen inte var utrustad med mätsystem för att visa att en tsunami hade inducerats, därefter klarlades att allmänheten, varken lokalbefolkningen eller turister, var bekanta med fenomenet och slutligen att det inte fanns någon beredskapsplan till hands för att hantera en sådan krissituation som uppstod i Thailand, Indonesien, Sri Lanka och många fler länder. I Japan hade förebyggande åtgärder implementerats och befolkningen visste var de behövde evakueras och hur det skulle ske. De övningar och förebyggande arbete staten hade prioriterat kom till väl användning, men i samband med tsunamikatastrofen uppstod även konsekvenser med kärnkraftverken i Fukushima vilket satte all beredskap och krishantering på ytterligare ett prov som slutade i en katastrof. Genom att studera dessa fall och vidare efteranalyser ges en klarare bild hur förebyggande arbete kan ske och om den håller sig tillräcklig eller otillräcklig när tsunamin väl inträffar. Slutligen diskuteras behov och möjligheter till vidareutveckling. Baserat på kunskap från tidigare erfarenheter ges exempel på råd och anvisningar gällande vad som bör prioriteras, exempelvis markanvändning och stadsplanering gällande vågbrytare, infrastruktur kring byggnader och vägförbindelser, samt byggregler och tekniker. Det är viktigt att myndigheter och andra inblandade aktörer tar kloka beslut för en bättre framtid i form av mildare utfall vid naturkatastrofers utbrytande.
Nyckelord: Tsunami, Plattektonik, Krishantering, Beredskap, Förebyggande arbete, Mätteknik, Varningssystem, Stadsplanering, Byggteknik, Katastrof.}},
author = {{Manoh, Nasrin and Stijovic, Lydia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Krishantering, beredskap och lärdomar av tsunamifallen vid Indiska Oceanen 2004 & Japan 2011 Förebyggande åtgärder för människor och bebyggelse}},
year = {{2023}},
}