Fördröjda skador och preskription - En kritisk analys av de svenska preskriptionsreglerna i förhållande till fördröjda skador

Abstract (Swedish)

Denna uppsats behandlar de svenska preskriptionsreglerna i förhållande till fördröjda skador, alltså skador som visar sig först en tid efter den skadegörande händelsen. Problemet med sådana skador är att preskription riskerar att inträda redan innan den skadelidande blivit medveten om sin skada. Genom en rättsdogmatisk metod gör jag en kritisk undersökning av gällande rätt, vilka problem preskriptionsreglerna uppställer för den skadelidande samt huruvida de svenska reglerna är förenliga med Europakonventionen. Undersökningen görs utifrån preskriptionsreglerna i preskriptionslagen och produktansvarslagen.

Resultatet visar att lagstiftaren systematiskt har prioriterat skadevållarens intresse av förutsägbarhet framför den skadelidandes rätt att bli ersatt för den lidna skadan. Trots att lagstiftaren gång på gång diskuterar problematiken med fördröjda skador anpassas inte regelverket efter detta. Lagstiftaren skriver till exempel att det är angeläget att den som drabbas av en fördröjd skada får ersättning trots att det gått lång tid från skadetillfället, men underlåter att vidta åtgärder mot detta i både preskriptionslagen och produktansvarslagen. Detta trots att produktansvaret har pekats ut av lagstiftaren som ett område där risken för fördröjda skador är förhöjd. Sammantaget uppställer preskriptionsreglerna stora hinder för den som drabbas av en fördröjd skada att erhålla skadestånd, vilket motverkar skadeståndets reparativa funktion.

Slutligen visar resultatet att nationella preskriptionsregler kan strida mot Europakonventionen, om inte reglerna ges en mer flexibel tolkning eller undantag införs. Svenska domstolar är skyldiga att ta hänsyn till omständigheten att en skadelidande inte haft möjlighet att bedöma sin skada innan anspråket preskriberas för att tillgodose rätten till en rättvis rättegång. I de aktuella målen var det inte själva preskriptionsreglerna som stred mot artikel 6.1, utan domstolarnas restriktiva tolkning av bestämmelsen.

Abstract

This essay addresses the legislation of Swedish limitation periods in relation to delayed damages, i.e., damages that become apparent some time after the harmful event. The problem with such damages is that the statute of limitation may occur before the injured party becomes aware of their injury. Through a legal dogmatic method, I critically examine the current law, the problems posed by limitation rules for the injured party, and whether the Swedish rules are compatible with the European Convention. The examination is based on the limitation rules in the Act on Limitation and the Product Liability Act.

The results indicate that the legislator systematically prioritizes the tortfeasor’s interest in predictability over the injured party’s right to be compensated for the suffered damage. Despite repeated discussions by the legislator on the issues with delayed damages, the regulations are not adapted accordingly. For instance, the legislator writes that it is crucial for those suffering from delayed damages to receive compensation even if a long time has passed since the damaging event. However, no measures are taken in the Prescription Act or the Product Liability Act. This is despite the legislator identifying product liability as an area where the risk of delayed damages is heightened. In summary, the prescription rules create significant obstacles for those affected by delayed damages to obtain compensation, undermining the reparative function of the Tort Liability Act.

Finally, the results show that national prescription rules may conflict with the European Convention unless the rules are given a more flexible interpretation or exceptions are introduced. Swedish courts are obligated to consider the circumstances that an injured party had no opportunity to assess their damage before the claim expires to ensure the right to fair trial. In the specific cases, it was not the limitation legislation itself that violated Article 6.1, but rather the courts’ restrictive interpretation of the provision.

• author: Silander, Nell
• supervisor: Marcus Utterström
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20232
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, preskription, fördröjda skador, PFAS, skadestånd
• language: Swedish
• id: 9142840
• date added to LUP: 2024-02-02 12:29:48
• date last changed: 2024-02-02 12:29:48