Familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande En undersökning av hur lagändringen om begränsade möjligheter till undantag från försörjningskravet förhåller sig till rätten till privat- och familjeliv
(2023) LAGF03 20232Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- On 1 December 2023 the Aliens Act was amended. The amendment entailed that the possibilities of exemptions from the maintenance requirement regarding beneficiaries of subsidiary protection were restricted. Many consultation bodies emphasized that the amendment may lead to delay or elimination of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection and questioned whether the law was in accordance with the convention commitments of Swe-den and EU-law. With the legal dogmatic method and the legal analytical method as the methodical approach, the essay examines how the amendment affects the possibility of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection, based on how family reunification can be understood in the light... (More)
- On 1 December 2023 the Aliens Act was amended. The amendment entailed that the possibilities of exemptions from the maintenance requirement regarding beneficiaries of subsidiary protection were restricted. Many consultation bodies emphasized that the amendment may lead to delay or elimination of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection and questioned whether the law was in accordance with the convention commitments of Swe-den and EU-law. With the legal dogmatic method and the legal analytical method as the methodical approach, the essay examines how the amendment affects the possibility of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection, based on how family reunification can be understood in the light of the right to private and family life under the ECHR, the Charter and the Family Reunification Directive. Case law from the ECtHR and the CJEU is analyzed, in order to draw conclusions about to what extent the right to respect for private and family life includes a right to family reunification. Regarding the Family Reunification Directive, it is concluded that it does not guarantee family reunification for beneficiaries of subsidiary protection. I can be ascertained that there is no unconditional right to family reunification since states have a right to control the residence of non-nationals on state territory. A state’s decision to refuse family reunification can, however, constitute a violation of the right to respect for private and family life. Since the particu-lar circumstances in each case are crucial to whether the right to respect for private and family life has been violated, it is problematic to present the law as incompatible with the ECHR and the Charter. Nevertheless, the study sug-gests that the impact assessment and the motivation to legitimate the necessity of the governmental interference in the right to respect for family life is inade-quate. Furthermore, that study shows that it can take many years to meet the maintenance requirement in practice. Consequently, there is a risk that the amendment results in that family reunification becomes a theoretical and illusionary right, rather than an effective and practical right. It remains to be seen how the Swedish Supreme Court, ECtHR and CJEU will apply and assess the law. (Less)
- Abstract (Swedish)
- Den 1 december 2023 ändrades utlänningslagen vilket innebar att möjligheterna till undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande begränsades. Ett flertal remissinstanser framhöll att lagändringen riskerar att leda till att alternativt skyddsbehövandes möjligheter till familjeåterförening fördröjs eller utesluts och ifrågasatte huruvida lagen var förenlig med Sveriges konventionsåtagande och EU-rätten. Med utgångpunkt i rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod utreder uppsatsen hur lagändringen påverkar alternativt skyddsbehövandes möjlighet till familjeåterförening, på det sätt som familjeåterförening kan förstås i ljuset av rätten till privat- och familjeliv i EKMR, Stadgan och familjeåterföreningsdirektivet. Praxis från... (More)
- Den 1 december 2023 ändrades utlänningslagen vilket innebar att möjligheterna till undantag från försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande begränsades. Ett flertal remissinstanser framhöll att lagändringen riskerar att leda till att alternativt skyddsbehövandes möjligheter till familjeåterförening fördröjs eller utesluts och ifrågasatte huruvida lagen var förenlig med Sveriges konventionsåtagande och EU-rätten. Med utgångpunkt i rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod utreder uppsatsen hur lagändringen påverkar alternativt skyddsbehövandes möjlighet till familjeåterförening, på det sätt som familjeåterförening kan förstås i ljuset av rätten till privat- och familjeliv i EKMR, Stadgan och familjeåterföreningsdirektivet. Praxis från Europadomstolen och EU-domstolen analyseras för att kunna dra slutsatser kring i vilken utsträckning rätten till privat- och familjeliv innefattar en rätt till familjeåterförening. Gällande familjeåterföreningsdirektivet är slutsatsen att det inte garanterar familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande. Det går att konstatera att det saknas en ovillkorlig rätt till familjeåterförening då stater har rätt att kontrollera utlänningars vistelse på statens territorium. Däremot, kan en stats beslut att neka familjeåterförening utgöra brott mot rät-ten till privat- och familjeliv. Eftersom de särskilda omständigheterna i enskilda fall är avgörande för huruvida rätten till privat- och familjeliv har över-trätts är det problematiskt att anföra att lagändringen i sig är oförenlig med EKMR och Stadgan. Uppsatsens resultat ger dock vid handen att konsekvensanalysen och motiveringen för att rättfärdiga rättighetsbegränsningens nödvändighet är bristfällig. Undersökningen visar också att det i praktiken kan ta flera år att uppnå försörjningskravet. Följaktligen, riskerar lagändringen att resultera i att familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande snarare blir en teoretisk och illusorisk rättighet än en effektiv och praktisk rättighet. Det återstår att se hur Högsta domstolen, Europadomstolen och EU-domstolen kommer att tillämpa och bedöma lagen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9142911
- author
- Pålsson, Hilda LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20232
- year
- 2023
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, migrationsrätt, familjeåterförening
- language
- Swedish
- id
- 9142911
- date added to LUP
- 2024-02-02 12:26:28
- date last changed
- 2024-02-02 12:26:28
@misc{9142911,
abstract = {{On 1 December 2023 the Aliens Act was amended. The amendment entailed that the possibilities of exemptions from the maintenance requirement regarding beneficiaries of subsidiary protection were restricted. Many consultation bodies emphasized that the amendment may lead to delay or elimination of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection and questioned whether the law was in accordance with the convention commitments of Swe-den and EU-law. With the legal dogmatic method and the legal analytical method as the methodical approach, the essay examines how the amendment affects the possibility of family reunification for beneficiaries of subsidiary protection, based on how family reunification can be understood in the light of the right to private and family life under the ECHR, the Charter and the Family Reunification Directive. Case law from the ECtHR and the CJEU is analyzed, in order to draw conclusions about to what extent the right to respect for private and family life includes a right to family reunification. Regarding the Family Reunification Directive, it is concluded that it does not guarantee family reunification for beneficiaries of subsidiary protection. I can be ascertained that there is no unconditional right to family reunification since states have a right to control the residence of non-nationals on state territory. A state’s decision to refuse family reunification can, however, constitute a violation of the right to respect for private and family life. Since the particu-lar circumstances in each case are crucial to whether the right to respect for private and family life has been violated, it is problematic to present the law as incompatible with the ECHR and the Charter. Nevertheless, the study sug-gests that the impact assessment and the motivation to legitimate the necessity of the governmental interference in the right to respect for family life is inade-quate. Furthermore, that study shows that it can take many years to meet the maintenance requirement in practice. Consequently, there is a risk that the amendment results in that family reunification becomes a theoretical and illusionary right, rather than an effective and practical right. It remains to be seen how the Swedish Supreme Court, ECtHR and CJEU will apply and assess the law.}},
author = {{Pålsson, Hilda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande En undersökning av hur lagändringen om begränsade möjligheter till undantag från försörjningskravet förhåller sig till rätten till privat- och familjeliv}},
year = {{2023}},
}