Visselblåsning och företagshemligheter - En studie av gällande rätt och rättsregler som kompromissverktyg

Abstract (Swedish)

I denna uppsats har jag undersökt hur regleringen kring visselblåsning och företagshemligheter har inneburit en kompromiss mellan två olika intressen. Utifrån detta har följande frågor besvarats. Hur skyddas visselblås-ning/visselblåsare i gällande rätt? Vilka intressen ligger bakom skyddet för visselblåsning och hur återges dessa i förarbeten och EU-direktiv? Hur regleras skyddet för företagshemligheter i förhållande till arbetstagare i gällande rätt? Vilka intressen ligger bakom skyddet för företagshemligheter och hur återges dessa i förarbeten och EU-direktiv? Hur ser intressekonflikten ut mellan skyddet för visselblåsning och skyddet för företagshemligheter? Hur ser kompromissen ut mellan visselblåsarlagens och lagen om företagshemligheters bakomliggande intressen?
Med hjälp av rättsdogmatisk metod, EU-rättslig metod, Europarättslig metod och en rättssociologisk teori om lagstiftning som kompromissverktyg har jag fastställt gällande rätt och analyserat intressekonflikten och kompromissen mellan visselblåsarlagens och lagen om företagshemligheters bakomliggande intressen.
Materialet i denna uppsats har i huvudsak utgjorts av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin. Både EU-rätt och Europarätt har ett stort inflytande när det kommer till arbetstagares kritikrätt, därför utgörs en betydande del av materialet av lagtext och praxis från dessa.
För att besvara frågan om gällande rätt avseende skyddet för visselblåsning och företagshemligheter har jag återgett skyddet i visselblåsarlagen och lagen om företagshemligheter och det skydd som ges i annan lagstiftning, praxis och genom allmänna principer.
Utifrån en genomgång av intressena för skyddet av visselblåsning och företagshemligheter i förarbeten och EU-direktiv har jag visat att det finns en intressekonflikt och att skyddet för företagshemligheter får stå tillbaka för skyddet för visselblåsning i kompromissen mellan dem.

Abstract

In this essay, I have examined how legislation on whistle blowing and trade secrets and the ways in which it has resulted in a compromise between two different interests. Based on this purpose, the following questions have been answered. How are whistleblowing and whistleblowers protected by current law? What are the fundamental interests that motivates the protection of whistleblowing and how are these reflected in preparatory work and EU directives? How is the protection of trade secrets regulated in current law? What are the fundamental interests that motivates the protection of trade secrets and how are these reflected in legislative history and EU directives? What is the conflict of interest that arise between the protection of whistle blowing and the protection of trade secrets, and what does it look like? What compromises are made between the interests protected by the Swedish Whistleblower Act (Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) and the Swedish Trade secrets Act (Lag (2018:558) om företagshemligheter)?
Using legal doctrinial method, EU legal method, European legal method, and a sociological theory of law, I have firstly determined the applicable law, and secondly I have analysed the conflict of interest and the compromise between the underlying interests of the Whistleblower Act and the Trade Secrets Act.
As material this essay mainly relies on sources such as legislation, legislative history, precedents, and doctrine. Both EU law and European law have greatly influenced legislation regarding the employees’ right to criticize their employers. Therefore a significant part of the material used in this thesis consists of legal text and precedents the EU and Council of Europe.
Based on the review conducted of the conflicting interests that underlie legislation protecting whistleblowing and trade secrets respectively, as they appear in legislative history and EU directive, I have demonstrated the existence of a conflict between the two interests. As a final conclusion I have argued that when a compromise is made between the two, the protection of trade secrets must be restricted in favour to the protection of whistleblowing.

• author: Koppe Flodin, Emma
• supervisor: Mia Rönnmar
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Whistleblowing and Trade Secrets - A Study of Current Law and Legal Rules as a Compromise Tool
• course: JURM02 20232
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Arbetsrätt, visselblåsning, företagshemligheter, kompromiss, visselblåsarlagen, lagen om företagshemligheter
• language: Swedish
• id: 9143111
• date added to LUP: 2024-01-18 12:11:22
• date last changed: 2024-01-18 12:11:22