Vårdskada eller patientskada? Begreppsskillnader som försvårar patienters och vårdgivares uppfattning om när en vårdskada ger rätt till patientskadeersättning.

Abstract (Swedish)

I uppsatsen utreds innebörden och tillämpningsområdena av begreppen vårdskada enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) (PSL) och patientskada enligt patientskadelagen (1996:799) (PSkL). Syftet är att belysa problematiken och eventuella konsekvenser av skillnaderna mellan begreppen samt att utreda hur systemen bättre kan samordnas. En vårdskada är en fysisk eller psykisk skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är skyldig att informera patienten när en vårdskada har inträffat och om möjligheten att begära ersättning enligt PSkL. Alla vårdgivare är skyldiga att teckna en patientförsäkring. Patientskadeersättning lämnas för personskada om skadan varit undvikbar eller omfattas av övriga kriterier som anges i 6 § PSkL.

Vårdskador enligt PSL innebär inte automatiskt rätt till patientskadeersättning enligt PSkL. Det finns flera situationer där en vårdskada men inte patientskada föreligger, och vice versa. Patientskadenämnden har utvecklat en tydlig och enhetlig praxis gällande tolkningen av PSkL. Det finns ingen vägledning hur begreppet vårdskada ska tolkas bortsett från lagtexten. I huvudsak avgör vårdpersonalen om en vårdskada har uppstått, vilket riskerar godtyckliga bedömningar eller att oönskade resultat och komplikationer anses vara vårdskador. Det innebär fler vårdskador som inte ger patientskadeersättning. Patienten informeras om möjligheten att begära ersättning ur patientförsäkringen, men om skadan inte är ersättningsgill kan det leda till besvikelse, minskat förtroende för vården och ökat lidande för patienten.

Jämförelsen av begreppen är inte helt rättvisande eftersom lagarna har olika syften. Samtidigt är lagarna sammankopplade på ett viktigt sätt. I uppsatsen föreslås, som förslag till förbättring, att vårdpersonalen närmare utbildas om skillnaden mellan begreppen för att kunna ge bättre och mer verklighetsförankrad information till patienterna om rätten till ersättning vid vårdskada. Vidare bör Socialstyrelsen och IVO föra en dialog med patientförsäkringsbolagen för att skapa en mer enhetlig praxis och minska mängden godtyckliga bedömningar i vården. Hur lagtexten kan förbättras för att begreppen bättre ska överensstämma lämnas till lagstiftaren.

Abstract

The purpose of the essay is to investigate the meaning of and differences between a healthcare injury according to the Patient Security Act (2010:659) (PSL) and a patient injury according to the Patient Injury Act (1996:799) (PSkL). The essay pertains to illustrate the problems and possible consequences of the differences as well as to review how the systems could be better coordinated. A healthcare injury is a physical or psychological injury which could have been avoided if adequate measures were taken during the patient’s contact with the healthcare. The healthcare providers are obligated to provide information to the patient when a healthcare injury has occured and also to inform about the possibility to request financial compensation through PSkL. It is mandatory for all healthcare providers to take out a patient insurance, which is the easiest way for patients suffering a healthcare injury to receive financial compensation. Compensation for a patient injury is given to a person if an injury could have been avoided and is caused by any of the criterias in the paragraph.

Healthcare injuries do not automatically give the right to patient injury-compensation. There are several situations where a healthcare- but not a patient injury exists, and vice versa. The Patients Claims Panel have created a unified custom regarding the enforcement of PSkL. However, it is mostly care providers who determine whether a healthcare injury according to PSL has occured, which runs the risk of arbitrary assessments and more healthcare injuries not fulfilling the requirements for patient injury-compensation. The patient is informed of the possibility to apply for compensation. However, if the injury is not compensable, the consequences could be disappointment, decreased trust in the healthcare-system and increased suffering for the patient.

The comparison is not completely justified given the different purposes of the laws. However, the two systems are importantly and closely related to each other. A suggestion for improvement is educating the care providers about the differences for the purpose of providing better information to the patients regarding the right to patient injury-compensation. Furthermore, the communication between relevant authorities and patient insurance companies should be improved to create more unified customs and decrease the number of arbitrary assessments. The possible improvements of the legal texts as such, are handed to the legislator.

• author: Herlitz, Emelie
• supervisor: Anna Zemskova
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20232
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Ersättningsrätt, Försäkringsrätt, Medicinsk rätt, Hälso- och sjukvårdsrätt, Patientskadelagen, Patientsäkerhetslagen, Vårdskada, Patientskada, Patientskadeersättning, Patientsäkerhet, Patientens rättigheter, Patientförsäkring
• language: Swedish
• id: 9143168
• date added to LUP: 2024-02-02 12:12:02
• date last changed: 2024-02-02 12:12:02