Spökskrivares rätt till namngivning - I upphovsrättens och avtalsrättens gränsland

Abstract

When an agreement is entered into between a ghostwriter (author) and a commissioner (acquirer) regarding the transfer of the right of attribution, one of the more intricate legal questions concerning the borderland between copyright and contract law is raised. At first glance, based on what the Swedish Copyright Act stipulates, it does not seem possible for an author to completely transfer their right of attribution. This is due to the legislator's argument that moral rights are so closely connected to the creator's personality that, unlike economic rights, they cannot be transferred. However, an author has the right to waive their right to attribution.

An initial dogmatic consideration is then how binding an agreement that is entered into between a creator and an acquirer of an attribution right really is. Regarding copyright law's view on the waiver of the right to be named, a broader application of Section 3, Paragraph 3 of the URL is made to conform to the industry custom for ghostwriting. The broader application is justified by referring to what is considered good practice within the industry and the scope of the limitation in terms of type and extent is greater for ghostwriters. The notion is based on the fact that a ghostwriter has entered into a clear agreement with an acquirer where the waiver is stipulated in a clear contractual term. Further, the general principles of contract law are examined and how they relate to such a clear agreement between the parties, with the aim of understanding the current legal norms and how they may be used in copyright agreements.

The intention of the thesis is to highlight the legal basis for the creator's connection to their work and the challenges that arise from contracts that aim to transfer or waive this right. This will be explored through an in-depth analysis of the current law, where the creator's principal right to be recognized as the creator of a work, regardless of prior contractual relationships, is the focus. By examining legal practice and doctrine, the thesis will explore the legal and practical implications of ghostwriting agreements, and the question of whether and how a ghostwriter may annul such an agreement.

The purpose of the thesis is achieved through a balanced review of the arguments that support and oppose the possibility of a complete transfer of the right to attribution. The thesis clarifies, based on the research, that in a copyright context, there are possibilities for total transfer of the right to attribution. Contractual rules seem to be relevant for determining whether a ghostwriter has the right to annul a ghostwriting agreement. Contract law principles and provisions are invoked to assess the validity and binding nature of the agreement between the ghostwriter and the client. Through analyzing the current legal status of ghostwriters, it can be observed that the right to attribution has, to some extent, weakened, as the principle of contractual binding carries more weight than the inalienability of the right to attribution.

Abstract (Swedish)

När ett avtal mellan en spökskrivare (upphovsman) och en uppdragsgivare (förvärvare) ingås angående överlåtelse av namngivningsrätt, aktualiseras en av de mer intrikata juridiska frågeställningarna som berör gränslandet mellan upphovsrätt och avtalsrätt. Vid en första anblick, med utgångspunkt i vad upphovsrättslagen stadgar, verkar det inte vara möjligt för en upphovsman att totalt överlåta sin rätt till namngivning. Detta beror på att lagstiftaren har argumenterat för att ideella rättigheter är så nära sammankopplade till skaparens person att de, till skillnad från de ekonomiska rättigheterna, inte går att överlåta. Däremot har en upphovsman rätt att efterge sin namngivningsrätt.

En initial dogmatisk fundering är då hur bindande ett avtal som ingås mellan en upphovsman och en förvärvare av en namngivningsrätt är. Vad gäller upphovsrättens syn på eftergift av namnangivelserätten konstateras att en bredare tillämpning av 3 § 3 stycket upphovsrättslagen (URL) görs för att överensstämma med branschsedvanan för spökskrivning. Den bredare tillämpningen rättfärdigas genom en hänvisning till vad som anses vara god sed inom branschen samt att räckvidden av begränsningen av art och omfattning är större för spökskrivare. Föreställningen görs med utgångspunkt i att en spökskrivare har ingått ett tydligt avtal med en förvärvare där eftergiften stadgas i ett klart avtalsvillkor. Vidare granskas avtalsrättens allmänna principer och hur de förhåller sig till ett sådant tydligt avtal mellan kontrahenterna, med syftet att förstå de nuvarande rättsliga normerna och hur de kan komma att användas i upphovsrättsliga avtal.

Avsikten med uppsatsen är att belysa den rättsliga grunden för upphovsmannens koppling till sitt verk och de utmaningar som följer av avtal som syftar till att överföra eller avstå från denna rättighet. Detta kommer att undersökas genom en djupgående analys av gällande rätt, där upphovsmannens principiella rätt att framträda som skaparen av ett verk, oavsett tidigare avtalsförbindelser, står i fokus. Genom att granska rättspraxis och doktrin kommer uppsatsen att utforska de rättsliga och praktiska implikationerna av spökskrivaravtal, samt frågan om och i så fall hur en spökskrivare kan häva ett sådant avtal.

Uppsatsens syfte uppnås genom en balanserad granskning av argumenten som stödjer respektive motsätter sig möjligheten till en fullständig överlåtelse av namngivningsrätten. Uppsatsen tydliggör, mot bakgrund av forskningen, att det i ett upphovsrättsligt sammanhang finns möjligheter till total överlåtelse av namngivningsrätten. Avtalsrättsliga regler synes vara relevanta för att avgöra om en spökskrivare har rätt att häva ett spökskrivaravtal.

Avtalsrättsliga principer och bestämmelser aktualiseras för att bedöma giltigheten och den bindande naturen av avtalet mellan spökskrivaren och klienten. Genom att analysera den aktuella rättsliga ställningen för spökskrivare kan det konstateras att namngivningsrätten i viss mån har försvagats, eftersom principen om avtalsbundenhet väger tyngre än namngivningsrättens oöverlåtbarhet.

• author: Nerjovaj, Blerina
• supervisor: Ulrika Wennersten
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Ghostwriter's Right to Attribution - In the Intersection of Copyright and Contract Law
• course: JURM02 20232
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: immaterialrätt, avtalsrätt, upphovsrätt
• language: Swedish
• id: 9143302
• date added to LUP: 2024-01-19 12:08:48
• date last changed: 2024-01-19 12:08:48