Det skadar inte att ställa frågor - Om överprövningsprocessen i upphandlingsmål i ljuset av påtalandeskyldigheten

Abstract

A tenderer who feels that the contracting authority has deviated from the specifications in the procurement documents and/or is in breach of the procurement legislation, has a vast opportunity to apply for a review procedure. However, during the last couple of years, several actions have been taken with the aim of making the Swedish review procedure more efficient and predictable. For instance, requirements to handle procurement cases expeditiously and time limits regarding the tenderer’s opportunity to invoke new circumstances to its application for review, have been instituted.

In order for the tenderer to obtain approval to its application for review, the procurement impropriety must have caused or may cause the tenderer harm. In January 2022, in the judgement HFD 2022 ref. 4 I and II, the Supreme Administrative Court in Sweden stated that the tenderer has an obligation to present contingent complaints before submitting its tender. If a tenderer does not ask questions or requests clarifications regarding ambiguous requirements in the procurement documents before submitting its tender, the tenderer cannot obtain favourable judgement in a review procedure due to the ambiguities.

However, the distinction between what facts and situations must be presented before submitting the tender and what not, is diffuse. In this essay, several judicial decisions by administrative courts of appeal are being analysed with the aim of clarifying what conditions these courts consider constitutes the obligation to present complaints. Overall, in general conclusions, the obligation appears to cover all types of errors and ambiguities in the public procurement, unless it is undoubtedly that the procurement impropriety could not have been detected earlier nor have been eliminated even if being remarked before submitting the tender. This means that the tenderer should assume that the court will make a strict interpretation of the obligation to present complaints. Therefore, the tenderer should remark on any ambiguities being noted. This applies even if the ambiguity has already been remarked by another tenderer.

By expanding the requirements that a tenderer must fulfil to obtain approval to its application for review, the review procedure becomes more burdensome. An advanced review procedure affects a small tenderer greater than a large one, eventually leading to small tenderers choosing not to request to participate in procurements. This in turn could reduce the procurement competition, which would be contrary to the idea behind public procurement. Furthermore, it would increase the risk of not obtaining approval to the application for review as well as inadequate procurements not being reviewed by the court. Such development is incompatible with both the perspective of rule of law and the perspective of non-limiting competition. The thesis is mainly based on a legal dogmatic approach, supported by an EU legal method.

Abstract (Swedish)

En leverantör som upplever att den upphandlande myndigheten har gjort avsteg från föreskrifterna i upphandlingsdokumenten och/eller från det upphandlingsrättsliga regelverket, har en vidsträckt möjlighet att ansöka om överprövning av upphandlingen. Under de senaste åren har dock en rad åtgärder vidtagits i syfte att göra den svenska överprövningsprocessen mer effektiv och förutsebar. Bland annat har det införts krav på att upphandlingsmål ska hanteras skyndsamt samt tidsramar för vilken leverantören kan åberopa nya omständigheter till grund för sin talan.

För att en leverantör ska kunna få bifall till sin ansökan om överprövning av en upphandling fordras att det så kallade skaderekvisitet är uppfyllt. I januari 2022 meddelades HFD 2022 ref. 4 I och II, vilken innebar en ny tolkning av skaderekvisitet i upphandlingsmål. I avgörandet slog HFD fast att leverantörer har en påtalandeskyldighet. I korthet innebär påtalandeskyldigheten att en leverantör under anbudstiden ska vända sig till den upphandlande myndigheten och ställa frågor samt begära kompletteringar och förtydliganden avseende påstådda brister. Har leverantören inte påtalat eventuella brister kan denne inte anses lida skada av bristerna vid en senare överprövningsprocess.

Gränsen för vilka omständigheter och situationer som omfattas av påtalandeskyldigheten är emellertid diffus. I uppsatsen analyseras ett flertal kammarrättsavgöranden för att därigenom undersöka hur kammarrätter har tolkat påtalandeskyldigheten. Vid ett försök att dra generella slutsatser förefaller påtalandeskyldigheten, enligt kammarrättspraxis, omfatta alla typer av fel och brister, om det inte är uppenbart att bristen inte hade kunnat uppdagas tidigare eller att bristen inte hade kunnat undanröjas även om den hade påtalats under anbudstiden. Det innebär att leverantören bör utgå från att domstolen gör en sträng tolkning av påtalandeskyldigheten och att leverantören därför torde dra fördel av att påtala alla eventuella otydligheter och fel som noteras under anbudsfasen. Det gäller även om felet eller otydligheten redan har påtalats av en annan leverantör.

En risk med att utöka de rekvisit som leverantörer har att beakta vid en överprövning är att överprövningsprocessen försvåras för leverantörerna. En mödosam överprövningsprocess slår hårdast mot små leverantörer och riskerar att på sikt leda till att små leverantörer väljer att helt avstå från att delta i offentliga upphandlingar. Det kan i sin tur minska konkurrensen vilket skulle strida mot grundtanken bakom offentlig upphandling. Vidare riskerar en försvårad överprövningsprocess dels att minska möjligheten att få bifall till sin ansökan om överprövning av en upphandling, dels att bristfälliga upphandlingar förblir oprövade av domstol. En sådan utveckling är problematisk såväl ur ett rättssäkerhetsperspektiv som ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Vid besvarandet av uppsatsens syfte och frågeställningar har huvudsakligen en rättsdogmatisk metod, med stöd i EU-rättslig metod, använts.

• author: Ferdinandsson, Julia
• supervisor: Vilhelm Persson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: There is no harm in asking questions - The Swedish review procedure in procurement cases in relation to the tenderer's obligation to present complaints
• course: JURM02 20232
• year: 2023
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, EU-rätt, påtalandeskyldigheten, offentlig upphandling, överprövning, skaderekvisit
• language: Swedish
• id: 9143375
• date added to LUP: 2024-01-19 16:27:02
• date last changed: 2024-03-19 11:07:18