Gängdeltagande - En granskning av kriminaliseringens utmaningar

Abstract

The act of criminalization represents a significant intervention by society against its citizens. Jareborg's principles serve as the foundation for determin-ing when such measures should be employed. This essay aims to investigate whether the proposal to criminalize participation in criminal gangs aligns with Jareborg's principles and statutory requirements. According to Jareborg, law-makers must consider effectiveness, acceptable protection interests, and Ulti-ma Ratio in criminalization. Additionally, constitutional demands necessitate predictability and generality in penal provisions.
A major challenge for lawmakers lies in crafting a penal provision that isn't too narrow, only targeting highly structured gangs, while avoiding vagueness that make it difficult for citizens to anticipate potential legal consequences. Many gangs exhibit diversity, loose structures, and a lack of distinctive unify-ing traits, complicating the establishment of a well-defined penal provision.
These challenges with definitions imply doubts about the effectiveness of criminalization. Moreover, it remains uncertain if criminalizing gang particip ation would truly deter criminal behavior, as individuals engaged in crime are often unfazed by the threat of punishment. Additionally, the surge in criminal gang activity is frequently attributed to social factors.
It is evident that if an amendment to freedom of association in the constitution occurs, as is currently under consideration, lawmakers would still encounter substantial obstacles in implementing an offense for participating in criminal gangs.

Abstract (Swedish)

Kriminalisering är en av samhällets mest ingripande åtgärder mot medborgar-na. Detta är utgångspunkten för Jareborgs principer för när kriminalisering bör ske. Uppsatsen syftar till att utreda och problematisera huruvida åtgärds-förslaget att kriminalisera deltagande i ett kriminellt gäng är förenligt med Ja-reborgs principer och de lagstadgade krav som finns på straffbestämmelsens utformning.
Vid kriminalisering skall lagstiftaren enligt Jareborg alltid beakta principerna om effektivitet, godtagbart skyddsintresse och Ultima ratio. Därtill ställer grundlagen krav på straffbestämmelsens förutsägbarhet och generalitet. Den största utmaningen för lagstiftaren tycks vara det grundlagsskyddade kravet på förutsägbarhet, som till skillnad från övriga principer måste tillgodoses. Lagstiftaren behöver formulera en straffbestämmelse som å ena sidan inte är för snäv och endast träffar de gäng med hög grad av struktur och samverkan. Å andra sidan får den inte vara så brett formulerad att samhällsmedborgarna får svårt att förutse när de kan bli föremål för ett straffhot. I denna utmaning finns det flera aspekter som vållar problem: Gängen är varierande och i många fall löst sammansatta, samt utan tydliga särdrag som kan vara till ledning i arbetet med att ta fram en tydligt definierad straffbestämmelse.
Definitionssvårigheterna innebär därtill att kriminaliseringens förenlighet med effektivitetsprincipen kan ifrågasättas. Det är också tveksamt huruvida ett del-tagandebrott verkligen kommer ha en avskräckande effekt, i och med att de kriminella sällan verkar låta sig skrämmas av straffhot samt att bakgrunden till de kriminella gängen och dess ökning beskrivs bottna i sociala faktorer.
Det står alltså klart att om en grundlagsändring av föreningsfriheten sker, vil-ket just nu utreds, så möter lagstiftaren fortfarande betydande hinder vid infö-randet av ett deltagandebrott.

• author: Dahlberg, Ebba
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20232
• year: 2023
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt
• language: Swedish
• id: 9143548
• date added to LUP: 2024-02-02 12:03:38
• date last changed: 2024-02-02 12:03:38