Kvinnors upplevelse av förlossning över tid VAS-skattning från BB och 6-8 veckor post partum
(2024) SBMM53 20232Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Abstrakt
Bakgrund: Kvinnors upplevelse av förlossning har betydelse både för framtida familjeplanering och anknytningen till barnet samt relationen till partnern. Tidigare forskning visar att det kan vara för tidigt att mäta kvinnors upplevelse direkt efter förlossningen. Därför var syftet med studien att jämföra kvinnors VAS-skattning av förlossningsupplevelsen vid hemgång från BB och 6–8 veckor post partum.
Metod: Materialet samlades in genom enkäter som delades ut på en BB-avdelning i södra Sverige, där kvinnor skattade sin förlossningsupplevelse via VAS-skala. Skattningen gjordes genom siffror 0–10 där 0 var den sämsta tänkbara upplevelsen och 10 den bästa tänkbara upplevelsen. Skattningen gjordes först på BB och kvinnan blev... (More) - Abstrakt
Bakgrund: Kvinnors upplevelse av förlossning har betydelse både för framtida familjeplanering och anknytningen till barnet samt relationen till partnern. Tidigare forskning visar att det kan vara för tidigt att mäta kvinnors upplevelse direkt efter förlossningen. Därför var syftet med studien att jämföra kvinnors VAS-skattning av förlossningsupplevelsen vid hemgång från BB och 6–8 veckor post partum.
Metod: Materialet samlades in genom enkäter som delades ut på en BB-avdelning i södra Sverige, där kvinnor skattade sin förlossningsupplevelse via VAS-skala. Skattningen gjordes genom siffror 0–10 där 0 var den sämsta tänkbara upplevelsen och 10 den bästa tänkbara upplevelsen. Skattningen gjordes först på BB och kvinnan blev därefter uppringda 6–8 veckor post partum för ny VAS-skattning. Totalt inkluderades 117 enkäter till analysen. Analysen genomfördes statistiskt som en kvantitativ studie. Enkäten innehöll en öppen fråga som analyserades kvalitativt med innehållsanalys.
Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad från VAS-skattningen på BB till VAS-skattningen 6–8 veckor post partum kunde påvisas. Studien framtog däremot en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som har VAS-skattat. Den kvalitativa analysen gav ett resultat av faktorer som påverkade förlossningsupplevelsen. Det framkom fyrahuvudkategorier som beskrev kvinnans förlossningsupplevelse. Dessa var barnmorskans profession, upplevelse av smärtlindring, upplevelse av induktion och yttre faktorer.
Slutsats: Resultatet i studien kan vara viktig i förlossningsvården att uppmärksamma kvinnor som är förstföderskor och blir inducerade då de har en större risk för att förlossningen upplevs negativt. Studien framtar vad som kan påverka kvinnors förlossningsupplevelse vilket ger barnmorskan möjlighet att anpassa och ge goda förutsättningar till positiv förlossningsupplevelse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9143901
- author
- Andersson, Annelie LU and Kayondo, Helena LU
- supervisor
- organization
- course
- SBMM53 20232
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förlossning, Förlossningsupplevelse, Förstföderska, Induktion, Omföderska, Spontanstart, VAS-skattning
- language
- Swedish
- id
- 9143901
- date added to LUP
- 2024-01-10 10:34:59
- date last changed
- 2024-01-10 10:34:59
@misc{9143901,
abstract = {{Abstrakt
Bakgrund: Kvinnors upplevelse av förlossning har betydelse både för framtida familjeplanering och anknytningen till barnet samt relationen till partnern. Tidigare forskning visar att det kan vara för tidigt att mäta kvinnors upplevelse direkt efter förlossningen. Därför var syftet med studien att jämföra kvinnors VAS-skattning av förlossningsupplevelsen vid hemgång från BB och 6–8 veckor post partum.
Metod: Materialet samlades in genom enkäter som delades ut på en BB-avdelning i södra Sverige, där kvinnor skattade sin förlossningsupplevelse via VAS-skala. Skattningen gjordes genom siffror 0–10 där 0 var den sämsta tänkbara upplevelsen och 10 den bästa tänkbara upplevelsen. Skattningen gjordes först på BB och kvinnan blev därefter uppringda 6–8 veckor post partum för ny VAS-skattning. Totalt inkluderades 117 enkäter till analysen. Analysen genomfördes statistiskt som en kvantitativ studie. Enkäten innehöll en öppen fråga som analyserades kvalitativt med innehållsanalys.
Resultat: Ingen statistisk signifikant skillnad från VAS-skattningen på BB till VAS-skattningen 6–8 veckor post partum kunde påvisas. Studien framtog däremot en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som har VAS-skattat. Den kvalitativa analysen gav ett resultat av faktorer som påverkade förlossningsupplevelsen. Det framkom fyrahuvudkategorier som beskrev kvinnans förlossningsupplevelse. Dessa var barnmorskans profession, upplevelse av smärtlindring, upplevelse av induktion och yttre faktorer.
Slutsats: Resultatet i studien kan vara viktig i förlossningsvården att uppmärksamma kvinnor som är förstföderskor och blir inducerade då de har en större risk för att förlossningen upplevs negativt. Studien framtar vad som kan påverka kvinnors förlossningsupplevelse vilket ger barnmorskan möjlighet att anpassa och ge goda förutsättningar till positiv förlossningsupplevelse.}},
author = {{Andersson, Annelie and Kayondo, Helena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kvinnors upplevelse av förlossning över tid VAS-skattning från BB och 6-8 veckor post partum}},
year = {{2024}},
}