Fäders upplevelser, 12 månader efter att deras för tidigt födda barn vårdades på en neonatalavdelning och avslutade vårdtiden i neonatal hemsjukvård.
(2024) SBUM22 20232Department of Health Sciences
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Forskningen avseende fäders upplevelser av att få ett för tidigt fött barn är
sparsam. Deras upplevelser över tid är än mindre belyst. Det som framkommit är att t.ex.
traumatiska upplevelser i samband med förlossningen, svårigheter i föräldraskapet och att
skapa känslomässiga band till sitt barn i samband med slutenvård, kan påverka dem och skapa
stress.
Syfte: Syftet var att beskriva fäders upplevelser, 12 månader efter att deras för tidigt födda
barn vårdades på en neonatalavdelning och avslutade vårdtiden i neonatal hemsjukvård.
Metod: Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 fäder. Inklusionskriterier var
fäder till barn som fötts före graviditetsvecka 37+0 och där vårdtiden avslutades inom
... (More) - Bakgrund: Forskningen avseende fäders upplevelser av att få ett för tidigt fött barn är
sparsam. Deras upplevelser över tid är än mindre belyst. Det som framkommit är att t.ex.
traumatiska upplevelser i samband med förlossningen, svårigheter i föräldraskapet och att
skapa känslomässiga band till sitt barn i samband med slutenvård, kan påverka dem och skapa
stress.
Syfte: Syftet var att beskriva fäders upplevelser, 12 månader efter att deras för tidigt födda
barn vårdades på en neonatalavdelning och avslutade vårdtiden i neonatal hemsjukvård.
Metod: Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 fäder. Inklusionskriterier var
fäder till barn som fötts före graviditetsvecka 37+0 och där vårdtiden avslutades inom
neonatal hemsjukvård. Exklusionskriterier var fäder till barn som påbörjat sin vårdtid på något
annat sjukhus med en vårdtid längre än 3 dygn. Intervjuerna inleddes med en öppen fråga och
därefter följdfrågor. En kvalitativ metod med induktiv ansats inspirerad av Graneheim och
Lundman (2004) tillämpades vid analysen.
Resultat: Tre kategorier bildar resultatet. Den normaliserade vardagen beskriver att fädernas
vardag, mer eller mindre, var helt normaliserad efter 12 månader. Sporadisk oro dröjer sig
kvar beskriver hur oron ändå fanns närvarande hos fäderna. Klara minnen som lätt väcks till
liv beskriver att fortfarande, efter ett års tid, hade fäder lätt att minnas händelserna kring det
för tidigt födda barnet.
Konklusion och implikation: Även om vardagen upplevdes normaliserad så framkom en oro
hos fäder när deras minne väcktes till liv. För att hantera fädernas oro och öka deras
delaktighet inom neonatalvården förespråkas en medvetenhet hos barnsjuksköterskan att
arbeta familjecentrerat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9144549
- author
- Christensson, Per LU and Wallin, Jonathan LU
- supervisor
- organization
- course
- SBUM22 20232
- year
- 2024
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- För tidigt född, Neonatalvård, Fäders upplevelser, Kvalitativ metod
- language
- Swedish
- id
- 9144549
- date added to LUP
- 2024-01-14 15:29:45
- date last changed
- 2024-01-14 15:29:45
@misc{9144549,
abstract = {{Bakgrund: Forskningen avseende fäders upplevelser av att få ett för tidigt fött barn är
sparsam. Deras upplevelser över tid är än mindre belyst. Det som framkommit är att t.ex.
traumatiska upplevelser i samband med förlossningen, svårigheter i föräldraskapet och att
skapa känslomässiga band till sitt barn i samband med slutenvård, kan påverka dem och skapa
stress.
Syfte: Syftet var att beskriva fäders upplevelser, 12 månader efter att deras för tidigt födda
barn vårdades på en neonatalavdelning och avslutade vårdtiden i neonatal hemsjukvård.
Metod: Individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 fäder. Inklusionskriterier var
fäder till barn som fötts före graviditetsvecka 37+0 och där vårdtiden avslutades inom
neonatal hemsjukvård. Exklusionskriterier var fäder till barn som påbörjat sin vårdtid på något
annat sjukhus med en vårdtid längre än 3 dygn. Intervjuerna inleddes med en öppen fråga och
därefter följdfrågor. En kvalitativ metod med induktiv ansats inspirerad av Graneheim och
Lundman (2004) tillämpades vid analysen.
Resultat: Tre kategorier bildar resultatet. Den normaliserade vardagen beskriver att fädernas
vardag, mer eller mindre, var helt normaliserad efter 12 månader. Sporadisk oro dröjer sig
kvar beskriver hur oron ändå fanns närvarande hos fäderna. Klara minnen som lätt väcks till
liv beskriver att fortfarande, efter ett års tid, hade fäder lätt att minnas händelserna kring det
för tidigt födda barnet.
Konklusion och implikation: Även om vardagen upplevdes normaliserad så framkom en oro
hos fäder när deras minne väcktes till liv. För att hantera fädernas oro och öka deras
delaktighet inom neonatalvården förespråkas en medvetenhet hos barnsjuksköterskan att
arbeta familjecentrerat.}},
author = {{Christensson, Per and Wallin, Jonathan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fäders upplevelser, 12 månader efter att deras för tidigt födda barn vårdades på en neonatalavdelning och avslutade vårdtiden i neonatal hemsjukvård.}},
year = {{2024}},
}