Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Hantering av deponier i Sverige

Lilja, Filip (2024) FMIM01 20232
Environmental and Energy Systems Studies
Abstract (Swedish)
Avfallshanteringen har genom tiderna bestått av mycket deponering där allt avfall som uppstod slängdes i naturen utan adekvata skyddsåtgärder, vilket idag utgör förorenade områden. Ett förorenat område kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa och miljö. Sverige har flera mål för att skapa en hållbar utveckling, ett av dessa är Giftfri miljö där det ingår att åtgärda förorenade områden till en nivå som gör att det inte finns något hot mot människors hälsa eller miljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nedlagda deponier kan användas för olika ändamål utan risk för människors hälsa och miljö.

Ansvaret över deponier regleras genom lagstiftning på EU-nivå, svensk lagstiftning och genom nationella miljömål.... (More)
Avfallshanteringen har genom tiderna bestått av mycket deponering där allt avfall som uppstod slängdes i naturen utan adekvata skyddsåtgärder, vilket idag utgör förorenade områden. Ett förorenat område kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa och miljö. Sverige har flera mål för att skapa en hållbar utveckling, ett av dessa är Giftfri miljö där det ingår att åtgärda förorenade områden till en nivå som gör att det inte finns något hot mot människors hälsa eller miljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nedlagda deponier kan användas för olika ändamål utan risk för människors hälsa och miljö.

Ansvaret över deponier regleras genom lagstiftning på EU-nivå, svensk lagstiftning och genom nationella miljömål. Dessa styrande dokument har inte alltid funnits och därför kan inte alltid de ansvariga ställas till svars. För att göra en samlad bedömning om riskerna med en nedlagd deponi rekommenderar Naturvårdsverket en metodik med benämning MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Det finns ingen kartläggning eller statistik över antalet nedlagda deponier men Naturvårdsverket uppskattar att det finns fler än 4 800 nedlagda deponier i Sverige. För att minimera riskerna med nedlagda deponier behöver lämpliga efterbehandlingsåtgärder utföras på området.

För att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder och potentiella användningsområden har tre deponier i olika kommuner studerats i en fallstudie. Deras valda metoder för efterbehandling var schaktsanering eller sluttäckning för att sedan använda området för bostadsmark, rekreationsområde eller solcellspark. Kostnaden för schaktsanering uppgick i genomsnitt till 2 133 kronor per kvadratmeter. Detta kan jämföras med sluttäckning som kostade 553 kronor per kvadratmeter. Det finns också andra efterbehandlingsmetoder och användningsområden som kan användas vid olika tillfällen. Ett känsligt användningsområde som bostäder och förskola kräver schaktsanering, en dyrare efterbehandling jämfört med mindre känslig markanvändning som solceller och rekreationsområde där åtgärden inte behöver vara lika dyr. Däremot kan bostäder generera högre ekonomiskt värde och intäkt beroende på valet av plats gentemot rekreationsområde eller solcellspark.

Alla nedlagda deponier går att åtgärda oavsett vilka föroreningar som förekommer.
Däremot är alla deponier olika farliga beroende på vad som deponerats och vad som
finns i närliggande områden. Beroende på valet av framtida användningsområde
kommer valet av efterbehandling att spela stor roll. Däremot finns det ingen tidsgräns eller mål för när arbetet med åtgärder av nedlagda deponier behöver utföras. Vidare arbetar alla kommuner i Sverige på olika sätt med nedlagda deponier och större kommuner har mer resurser att använda till området. De äldre nedlagda deponierna riskerar att stoppa samhällsutvecklingen då marken inte går att utnyttja utan risk för människors hälsa och miljö. (Less)
Popular Abstract
Throughout history, waste management has consisted of a lot of landfilling, where all the waste generated is being disposed of in the environment without adequate
protective measures. These areas constitute contaminated areas today. A
contaminated area can cause damage or inconvenience to human health and the
environment. Sweden has several goals to create sustainable development, one of
these is a non-toxic environment which aims for an environmental remediation of
contaminated areas to a level where there is no threat to human health or the
environment. The purpose of this thesis is to investigate how abandoned landfills can be used for different purposes without risk to human health and the environment.

The responsibility of... (More)
Throughout history, waste management has consisted of a lot of landfilling, where all the waste generated is being disposed of in the environment without adequate
protective measures. These areas constitute contaminated areas today. A
contaminated area can cause damage or inconvenience to human health and the
environment. Sweden has several goals to create sustainable development, one of
these is a non-toxic environment which aims for an environmental remediation of
contaminated areas to a level where there is no threat to human health or the
environment. The purpose of this thesis is to investigate how abandoned landfills can be used for different purposes without risk to human health and the environment.

The responsibility of landfills is regulated by EU legislation, Swedish legislation, and national environmental objectives. These governing documents have not always existed and therefore those responsible cannot always be held accountable. To make an overall assessment of the risks of an abandoned landfill site, the Swedish Environmental Protection Agency recommends a methodology called MIFO (methodology for inventorying contaminated areas). There are no statistics on the number of closed landfills, but the Environmental Protection Agency estimates that there are more than 4 800 closed landfills in Sweden. To minimize the risks associated with closed landfills, appropriate remediation measures need to be carried out in the area.

To evaluate possible remediation measures and potential uses of the land, three
landfills in different municipalities were analyzed in a case study. Their chosen
methods of remediation were “dig and dump'' and final coverage. After remediation, the lands were used for residential areas, recreational areas and solar parks. The average cost of “dig and dump” amounted to 2 133 SEK per square meter. This can be
compared to the final coverage, which costs 553 SEK per square meter. There are also other remediation methods and possible usage for the land. A sensitive use such as housing and preschool requires “dig and dump” which is a more expensive remediation method compared to less sensitive land uses such as solar cells and recreational areas where the measure does not need to be as expensive. On the other hand, housing can generate higher economic value and revenue depending on the choice of location versus recreational area or solar park.

All abandoned landfills can be remediated regardless of the contaminants present.
However, all landfills are hazardous in different ways depending on what was deposited and what is present in the surrounding area. Depending on the choice of
future use, the choice of remediation will play a major role. However, there is no time limit or target for when the work on remediation of closed landfills needs to be carried out. Furthermore, all municipalities in Sweden work with abandoned landfills in different ways, and larger municipalities have more resources to devote to the area. The older closed landfills risk stopping the development of society as the land cannot be used without risk to human health and the environment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lilja, Filip
supervisor
organization
alternative title
Landfill management in Sweden
course
FMIM01 20232
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Deponier, äldre nedlagda deponier, efterbehandling, förorenade områden, MIFO, giftfri miljö
report number
LUTFD2/TFEM—24/5204--SE + (1-57)
ISSN
1102-3651
language
Swedish
id
9145485
date added to LUP
2024-01-18 13:17:52
date last changed
2024-01-18 13:17:52
@misc{9145485,
  abstract     = {{Avfallshanteringen har genom tiderna bestått av mycket deponering där allt avfall som uppstod slängdes i naturen utan adekvata skyddsåtgärder, vilket idag utgör förorenade områden. Ett förorenat område kan medföra skada eller olägenheter för människors hälsa och miljö. Sverige har flera mål för att skapa en hållbar utveckling, ett av dessa är Giftfri miljö där det ingår att åtgärda förorenade områden till en nivå som gör att det inte finns något hot mot människors hälsa eller miljö. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nedlagda deponier kan användas för olika ändamål utan risk för människors hälsa och miljö.

Ansvaret över deponier regleras genom lagstiftning på EU-nivå, svensk lagstiftning och genom nationella miljömål. Dessa styrande dokument har inte alltid funnits och därför kan inte alltid de ansvariga ställas till svars. För att göra en samlad bedömning om riskerna med en nedlagd deponi rekommenderar Naturvårdsverket en metodik med benämning MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Det finns ingen kartläggning eller statistik över antalet nedlagda deponier men Naturvårdsverket uppskattar att det finns fler än 4 800 nedlagda deponier i Sverige. För att minimera riskerna med nedlagda deponier behöver lämpliga efterbehandlingsåtgärder utföras på området.

För att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder och potentiella användningsområden har tre deponier i olika kommuner studerats i en fallstudie. Deras valda metoder för efterbehandling var schaktsanering eller sluttäckning för att sedan använda området för bostadsmark, rekreationsområde eller solcellspark. Kostnaden för schaktsanering uppgick i genomsnitt till 2 133 kronor per kvadratmeter. Detta kan jämföras med sluttäckning som kostade 553 kronor per kvadratmeter. Det finns också andra efterbehandlingsmetoder och användningsområden som kan användas vid olika tillfällen. Ett känsligt användningsområde som bostäder och förskola kräver schaktsanering, en dyrare efterbehandling jämfört med mindre känslig markanvändning som solceller och rekreationsområde där åtgärden inte behöver vara lika dyr. Däremot kan bostäder generera högre ekonomiskt värde och intäkt beroende på valet av plats gentemot rekreationsområde eller solcellspark.

Alla nedlagda deponier går att åtgärda oavsett vilka föroreningar som förekommer.
Däremot är alla deponier olika farliga beroende på vad som deponerats och vad som
finns i närliggande områden. Beroende på valet av framtida användningsområde
kommer valet av efterbehandling att spela stor roll. Däremot finns det ingen tidsgräns eller mål för när arbetet med åtgärder av nedlagda deponier behöver utföras. Vidare arbetar alla kommuner i Sverige på olika sätt med nedlagda deponier och större kommuner har mer resurser att använda till området. De äldre nedlagda deponierna riskerar att stoppa samhällsutvecklingen då marken inte går att utnyttja utan risk för människors hälsa och miljö.}},
  author       = {{Lilja, Filip}},
  issn         = {{1102-3651}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Hantering av deponier i Sverige}},
  year         = {{2024}},
}