Natura 2000-områdens roll i omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd

Abstract (Swedish)

Vattenkraften utgör ungefär 45 % av Sveriges elproduktion och har varit en stabil energikälla med lågt koldioxidutsläpp under lång tid. Med ett allt större inslag av intermittenta energislag i elsystemet, fyller vattenkraften också en viktig funktion med sin reglerförmåga för balansering. Trots sina fördelar som en lagringsbar energikälla är det tydligt att vattenkraften har negativa effekter på Sveriges sjöar och vattendrag. Majoriteten av Sveriges vattenkraftverk och regleringsdammar har inte miljötillstånd enligt miljöbalken då de byggdes innan modern miljölagstiftning fanns och saknar därmed tillstånd med begränsning i tiden. 2019 infördes en ny lagstiftning som innebär att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft och en nationell plan för omprövning av vattenkraft beslutades. Planen ska ha en nationell helhetssyn som ska säkerställa att kraven från EU:s ramdirektiv för vatten tillgodoses samtidigt som den sammantagna negativa påverkan på vattenkraften blir så liten som möjligt. En viktig del av den nationella helhetssynen i omprövningen handlar om hur Natura 2000- och artskyddsbestämmelser ska kunna följas samtidigt som en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel bibehålls. Natura 2000-områden är ett nätverk av skyddade områden inom EU, och i Sverige är många vattenkraftverk belägna i eller i anslutning till Natura 2000-områden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur särskilda krav på grund av Natura 2000-områden kan påverka omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd.

För att kunna kartlägga hur stor del av vattenkraften som kan vara påverkad har en GIS-analys gjorts. Detta har tillsammans med en litteraturstudie varit huvudmetoderna som använts för arbetets genomförande. Arbetet har avgränsats till de tio största vattendragen med avseende på vattenkraftsproduktion och med fokus på de klass 1-kraftverk i dessa vattendrag som kan påverka Natura 2000-områden. Resultatet visar att det finns en konflikt mellan Natura 2000-områden och vattenkraft i de flesta av de undersökta vattendragen. Hur stor andel av den totala vattenkraftsproduktionen i respektive vattendrag som skulle behöva Natura 2000-åtgärder varierar. I kartläggningen är det Dalälven samt Ljungan där störst andel av vattenkraftsproduktionen kan omfatta behov av Natura 2000-åtgärder. Där kan kraftverk som står för ungefär hälften av årsproduktionen i huvudavrinningsområdet vara berörda av Natura 2000-krav, medan det för norrlandsälvarna Luleälven och Skellefteälvens kraftverk inte funnits några aktuella åtgärdskrav på grund av Natura 2000-områden. Vidare visar kartläggningen att det främsta åtgärdsbehovet för samtliga vattendrag är fiskpassager för upp- och nedströmsvandring samt olika former av minimitappningar. För några områden behövs det åtgärder i form av miljöanpassade flöden och begränsad korttidsreglering, och dessa är de som påverkar reglerförmågan mest. Minimitappningar i torrfåror påverkar produktionen mer, vilket gör att vattendrag där detta åtgärdsbehov är stort kan tänkas ha en större påverkan på produktionen om åtgärden genomförs vid många kraftverk.

Sammanfattningsvis konstateras av det finns osäkerheter i form av begränsningar i tillgänglig data om omfattningen av påverkan och åtgärdsbehovet i vissa områden. Undersökningen visar var de tydligaste konflikterna mellan Natura 2000-områden och vattenkraft kan tänkas vara och vilka åtgärder som behövs. Mer kunskap och ytterligare undersökningar behövs för att hitta unika och noggranna lösningar för varje område, med målet att tillgodose både Natura 2000-krav samt tillgången till vattenkraftsel.

Popular Abstract

Hydropower stands for around 45 % of Sweden’s electricity production and has been a stable energy source with low carbon emissions for a long time. With increasing share of intermittent energy sources in the electricity system, hydropower also plays a crucial role in balancing the grid. Despite its advantages as a storable energy source, it is clear that hydropower has negative effects on Sweden’s lakes and rivers. The majority of Sweden’s hydropower plants and regulating dams do not have environmental permits under the Swedish Environmental Code, as they were constructed before modern environmental legislation existed and thus lack permits with time limitations. In 2019, new legislation was introduced, followed by the development of a national plan to implement water-environmental improvement measures while ensuring efficient access to hydropower electricity. The plan should have a national holistic approach to ensure that the requirements of the EU’s Water Framework Directive are met while minimizing the overall negative impact on hydropower. An important part of the national holistic approach in the reassessment is how Natura 2000 and species protection regulations can be followed while maintaining an effective access to hydropower electricity. Natura 2000 areas are a network of protected areas within the EU, and in Sweden, many hydropower plants are located in or adjacent to Natura 2000 areas. The purpose of this thesis is to investigate how specific requirements due to Natura 2000 areas can affect the reassessment of hydropower’s environmental permits.

To map the extent of the potential impact on hydropower, a GIS analysis has been conducted. This, along with a literature review, has been the main methods used for the execution of the work. The study has been limited to the ten largest rivers in terms of hydropower production, focusing on the hydropower plants in these rivers that contribute the most to balancing the grid. The results indicate that there is a conflict between Natura 2000 areas and hydropower in most of the studied rivers. The proportion of total hydropower production in each river that would require Natura 2000 measures varies between the different rivers. Dalälven and Ljungan have the highest proportion of hydropower production that may require Natura 2000 measures. Power plants representing approximately half of the annual production in the main drainage area of these rivers could be affected by Natura 2000 requirements, while for the rivers Luleälven and Skellefteälven, there have been no current requirements found due to Natura 2000 areas. Furthermore, the assessment shows that the primary need for action in all rivers is fish passages for upstream and downstream migration, as well as various forms of minimum flow requirements. In some areas, environmentally adapted flows and limited short-term regulation are also needed, and these have the most significant impact on the balancing capacity. Minimum flow requirements in dry channels affect production more, suggesting that rivers with a high need for this measure could have greater impact on production if the measure is implemented at multiple power plants.

In summary, uncertainties exist in the form of limitations in available data regarding the extent of impact and the need for action in certain areas. The study identifies the most prominent conflicts between Natura 2000 areas and hydropower and the required measures. More knowledges and further research are necessary to find unique and precise solutions for each area, with the goal of meeting both the Natura 2000 requirements and ensuring access to hydropower electricity.

• author: Larsson, Frida
• supervisor: Jamil Khan
• organization: Environmental and Energy Systems Studies
• alternative title: The role of Natura 2000 areas in the reassessment of environmental permits for hydropower
• course: FMIM01 20232
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Vattenkraft, Natura 2000, miljötillstånd, miljöåtgärder, nationell plan, elproduktion, reglerförmåga, GIS-analys
• report number: ISRN LUTFD2/TFEM—23/5202--SE + (1-61)
• ISSN: 1102-3651
• language: Swedish
• id: 9146519
• date added to LUP: 2024-01-24 09:17:10
• date last changed: 2024-01-24 09:17:10