Svårigheten med att hantera ohövlighet: hur coping och ohövlighet på arbetsplatsen är kopplat till psykisk hälsa och arbetsplatstrivsel för hbtq-personer och heterosexuella cispersoner

Abstract (Swedish)

Hbtq-personer rapporterar sämre psykisk hälsa samt trivs sämre på arbetet än andra, något som kopplats till begreppet minoritetsstress. Tidigare forskning har även lyft copingstrategier som en möjlig faktor som påverkar sambandet mellan utsatthet för kränkningar och påverkan på mående. Syftet med denna studie var att undersöka hur copingstrategier och ohövlighet på arbetsplatsen (eng. workplace incivility) var kopplat till utfallen psykisk ohälsa och trivsel på arbetsplatsen, samt om dessa faktorer modererade några skillnader för dessa utfall mellan hbtq-personer och heterosexuella cispersoner. Studien ämnade även att undersöka vilka copingstrategier som var kopplade till förbättringar eller försämringar av psykisk hälsa (i termer av depression, ångest och stress) och trivsel på arbetsplatsen. Studiens urval bestod av 1926 deltagare mellan 18-74 år (medelålder = 38.2) som rekryterades till att besvara en online-enkät. Resultaten visade att copingstrategier samt ohövlighet på arbetsplatsen var bättre på att förklara skillnader i varians för trivsel och psykisk ohälsa än enbart könsidentitet och sexualitet. Trots detta rapporterade bi- och pansexuella högre depression och stress än heterosexeualla. Individer med transerfarenhet, icke-binära och ciskvinnor rapporterade lägre trivsel på arbetsplatsen än cismän. Undvikande copingstrategier var associerat till försämrad psykisk hälsa och trivsel, medans närmade copingstrategier hade en svagt buffrande effekt. Upplägg för framtida forskning samt praktiska implikationer för hur arbetsplatser kan arbeta förebyggande diskuterades.

Abstract

LGBTQ individuals report worse mental health as well as lower job satisfaction than others, something that has been associated with the concept of minority stress. Previous research has also highlighted coping strategies as a potential factor that affects the association between experienced discrimination and its effect on mental health. The aim of this study was to explore how coping strategies and workplace incivility was associated with mental health (in terms of depression, anxiety, and stress) and job satisfaction, as well as if coping and workplace incivility moderated any differences in these outcomes between LGBTQ individuals and heterosexual and/or cisgendered individuals. The study also aimed to investigate which coping strategies were associated with improved and worsened mental health and job satisfaction. The study sample was comprised of 1926 participants between the ages of 18 and 74 (mean age = 38.2), who were recruited to answer an online survey. The results showed that coping strategies along with workplace incivility explained the differences in variance for job satisfaction and mental health better than solely gender identity or sexuality. Despite this, bi- and pansexual individuals still reported higher amounts of depression and stress than heterosexual individuals. Individuals with trans experience, non-binary individuals and cis women also reported lower job satisfaction than cis men. Avoidant coping strategies were associated with worsened mental health and job satisfaction, while approaching coping strategies had a positive if weak effect on the same. Suggestions for future research as well as practical implications for preventative action within the work environment were discussed.

Popular Abstract (Swedish)

Så kan arbetsgivare skapa tryggare arbetsplatser för hbtq+ personer.
Arbetsgivare i Sverige har länge efterfrågat bättre verktyg för hur de skapar hbtq-vänliga arbetsplatser. Ny forskning från Lunds universitet förklarar vad arbetsgivare bör fokusera på för störst effekt.

Bakgrund
Hbtq-personer i Sverige rapporterar mer psykisk ohälsa än befolkningen i allmänhet. För att förklara denna skillnad används ofta begreppet minoritetsstress, vilket syftar till den stress som hbtq+ personer upplever i sin vardag på grund av sin identitet och hur den bemöts av omgivningen. Minoritetsstress kan bero på diskriminering och kränkningar, eller bara en rädsla eller oro för att bli utsatt. En bisexuell person som hör nedsättande kommentarer på jobbet om bisexuella kanske väljer att inte vara öppen med sin identitet. Detta blir en copingstrategi – något vi gör för att hantera svåra situationer – för att undvika att bli illa behandlad, men det kan leda till utanförskap och psykisk ohälsa. En alternativ copingstrategi skulle kunna vara att berätta om kommentarerna för chef eller kollega, men även detta för med sig oro och stress inför potentiella konsekvenser - till exempel utfrysning eller utsatthet. Hur trygg omgivningen känns kan alltså påverka vilken copingstrategi hbtq-personer använder för att hantera otrevligt bemötande på sina arbetsplatser.

Vad kan ligga bakom skillnaderna?
Inom ett forskningsprojekt vid Lunds universitet kring hbtq+ personers upplevelser av minoritetsstress på svenska arbetsplatser genomfördes en studie med 1926 deltagare med fokus på relationen mellan upplevd ohövlighet på arbetsplatsen, trivsel på arbetsplatsen, mående och olika typer av copingstrategier. Det visade sig att inkludering av copingstrategier med fokus på undvikande eller internalisering (t.ex. uppgivenhet, självdistraktion eller att anklaga sig själv) samt till viss del upplevd ohövlighet på arbetsplatsen bättre förklarade skillnaden i mående än enbart sexualitet eller könstillhörighet. Gällande trivsel på arbetsplatsen så visade sig utsatthet för ohövligheter och till viss del copingstrategier bättre förklarade skillnaden i detta.

Hur arbetar vi vidare?
Dessa resultat pekar ut två huvudområden som kan vara relevanta för att främja hbtq+ personers hälsa på svenska arbetsplatser. Det ena är att användandet av undvikande copingstrategier, såsom självanklagelse eller uppgivenhet när man tror att förändring inte kan ske. Vid användning av dessa mer passiva eller interna copingstrategier kvarstår problemet samt negativt påverkar individens mående. I sin kontext kan dock strategin framstå som förståelig. Om det inte finns en trygghet i att omgivningen stöttar och skyddar, eller om det saknas tilltro till att aktiv coping leder till förändring, kan denna strategi för att minska risk framstå som den bästa. Arbetsgivare bör därför se till att resurser läggas på grupp- och organisationsnivå för att minska behovet för individer att behöva hantera den utsattheten de upplever ensamma, och tydliggöra för individen att det finns en trygghet på arbetsplatsen för att lyfta upplevd utsatthet. Detta genom till exempel tydliga stödstrukturer eller handlingsplaner för när någon blir utsatt, där problemet inte läggs över på den utsatta individen eller med risken att de blir måltavla för negativa konsekvenser. Den andra är att fortsätta arbetet med att motverka ohövligt beteende på arbetsplatsen. Det behöver inte gälla medvetna kränkningar eller hot - det kan vara fördomsfulla frågor eller skämtsamma jargongen på en grupps bekostnad. Arbetsgivare bör därför se till att fokus läggs på att motverka denna typ av beteende, vilket kan antas gå hand i hand med arbetet att skapa en arbetsplats där användandet av undvikande copingstrategier minskar.

• author: Persson Hansson, Johanna
• supervisor: Benjamin Claréus
• organization: Department of Psychology
• course: PSPR14 20232
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Social Sciences
• keywords: Hbtq, diskriminering, psykisk hälsa, ohövlighet på arbetsplatsen, coping, LGBTQ, discrimination, mental health, workplace incivility
• language: Swedish
• id: 9147221
• date added to LUP: 2024-01-30 08:44:21
• date last changed: 2024-02-07 09:11:44