Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter i luftväghantering

Hellström, Isabella LU and Sandström, Marcus LU (2024) AMSM22 20232
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Ambulanssjuksköterskans prehospitala arbetsmiljö är ofta mer utmanande än på sjukhus och en ambulanssjuksköterska ska vara förberedd på att vårda patienter med svår luftvägspåverkan. Att kunna etablera en fri luftväg är därför en av de viktigaste färdigheterna för ambulanssjuksköterskor inom den prehospitala akutsjukvården.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter vid
luftvägshantering. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie med en enkätmetodik utifrån ett bekvämlighetsurval inkluderande två (2) ambulansdistrikt i Region Skåne (informanter n179). Informantgrupperna delades upp utifrån Patricia Benners teori – Novis vs. Expert.
Resultat: Utifrån en svarsfrekvens på... (More)
Bakgrund: Ambulanssjuksköterskans prehospitala arbetsmiljö är ofta mer utmanande än på sjukhus och en ambulanssjuksköterska ska vara förberedd på att vårda patienter med svår luftvägspåverkan. Att kunna etablera en fri luftväg är därför en av de viktigaste färdigheterna för ambulanssjuksköterskor inom den prehospitala akutsjukvården.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter vid
luftvägshantering. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie med en enkätmetodik utifrån ett bekvämlighetsurval inkluderande två (2) ambulansdistrikt i Region Skåne (informanter n179). Informantgrupperna delades upp utifrån Patricia Benners teori – Novis vs. Expert.
Resultat: Utifrån en svarsfrekvens på 27% uppvisar resultatet inga signifikanta skillnader mellan noviser vs. experter, angående självskattade kunskaper och erfarenheter vid luftvägshantering. En majoritet (58%), av alla specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har genomgått någon typ av luftvägskurs. 90% av informanterna innehar delegering angående larynxmask men endast 8% innehar intubationsdelegering. Störst klinisk erfarenhet anses
därför föreligga i den basala luftvägstrappan med enklare hjälpmedel så som nasal/oral svalgtub, käklyft, haklyft och rubens blåsa och 63% av informanterna anger att deras kompetens någon gång i professionen inte räckt till vid omhändertagande av en svår luftväg.
Slutsats: Resultatet antyder att professionserfarenhet inte tycks påverka specialutbildade ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter vid luftvägshantering samt att kompetensen inom området ibland upplevts som otillräckligt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hellström, Isabella LU and Sandström, Marcus LU
supervisor
organization
course
AMSM22 20232
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Ambulanssjuksköterska, luftvägshantering, erfarenhet, kunskap, delegering, kompetens.
language
Swedish
id
9147314
date added to LUP
2025-11-24 14:22:32
date last changed
2025-11-24 14:22:32
@misc{9147314,
  abstract     = {{Bakgrund: Ambulanssjuksköterskans prehospitala arbetsmiljö är ofta mer utmanande än på sjukhus och en ambulanssjuksköterska ska vara förberedd på att vårda patienter med svår luftvägspåverkan. Att kunna etablera en fri luftväg är därför en av de viktigaste färdigheterna för ambulanssjuksköterskor inom den prehospitala akutsjukvården. 
Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter vid
luftvägshantering. Metod: Prospektiv tvärsnittsstudie med en enkätmetodik utifrån ett bekvämlighetsurval inkluderande två (2) ambulansdistrikt i Region Skåne (informanter n179). Informantgrupperna delades upp utifrån Patricia Benners teori – Novis vs. Expert.
Resultat: Utifrån en svarsfrekvens på 27% uppvisar resultatet inga signifikanta skillnader mellan noviser vs. experter, angående självskattade kunskaper och erfarenheter vid luftvägshantering. En majoritet (58%), av alla specialistutbildade ambulanssjuksköterskor har genomgått någon typ av luftvägskurs. 90% av informanterna innehar delegering angående larynxmask men endast 8% innehar intubationsdelegering. Störst klinisk erfarenhet anses
därför föreligga i den basala luftvägstrappan med enklare hjälpmedel så som nasal/oral svalgtub, käklyft, haklyft och rubens blåsa och 63% av informanterna anger att deras kompetens någon gång i professionen inte räckt till vid omhändertagande av en svår luftväg.
Slutsats: Resultatet antyder att professionserfarenhet inte tycks påverka specialutbildade ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter vid luftvägshantering samt att kompetensen inom området ibland upplevts som otillräckligt.}},
  author       = {{Hellström, Isabella and Sandström, Marcus}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ambulanssjuksköterskors självskattade kunskaper och erfarenheter i luftväghantering}},
  year         = {{2024}},
}