Exploring Gender Differences in Adolescent Executive Functions: The associations of Depression, Anxiety, and Perception Discrepancies between Self-Ratings and Teacher Ratings.

Abstract

Research on Executive Function (EF) has revealed diverging results regarding gender differences among adolescents. Moreover, when differences have been identified, few attempts to explain these differences have been made. This cross-sectional study aimed to examine potential gender differences in EF, considering both self-rated and teacher-rated EF measures, and if differences in mental health between genders could aid in the explanation of these differences. The sample consisted of 297 (Mage = 14.07, SDage = 0.87, 47.1% girls), adolescents from four schools in southern Sweden. Results revealed significant gender difference in self-rated EF, with girls reporting poorer EF, mirroring findings in teacher-rated EF where boys displayed lower scores. Additionally, girls reported higher symptoms of depression and anxiety, with a stronger link between depression symptoms and self-rated EF, compared to boys. Moreover teacher-rated EF, notably Emotional Control, had low correlations with self-rated EF and exhibited weak relationships with adolescent’s ratings of symptoms of depression and anxiety. These findings suggest that teacher ratings might not entirely capture students' emotional regulation. Further research is necessary to delve into these findings and explore additional potential explanatory variables.

Abstract (Swedish)

Forskning om Exekutiva Funktioner (EF) gällande ungdomar har varit otydlig angående huruvida det existerar könsskillnader i denna åldersgrupp. När könsskillnader påvisats i tidigare forskning har få försök att förklara dessa skillnader gjorts. Denna tvärsnittsstudie hade som mål att undersöka om det existerade könsskillnader i EF, genom att använda både självskattningar och lärarskattningar av EF, och om skillnader i mental hälsa mellan könen kunde bistå i förklaring av dessa könsskillnader i EF. Urvalet bestod av 297 (Målder = 14.07, SDålder = 0.87, 47.1% flickor) ungdomar från fyra skolor i Skåne. Resultatet påvisade signifikanta könsskillnader i självskattning, där flickor rapporterade sämre EF, och könsskillnader påvisades också i lärarskattning där pojkar uppvisade sämre EF. Flickor påvisade högre symptom för depression och ångest och dessutom var kopplingen mellan depressionssymtom och självskattad EF starkare för flickor jämfört med pojkar. Lärarskattad EF, speciellt emotionell kontroll, hade låga korrelationer med självskattad EF och påvisade en svag relation med ungdomars skattningar av ångest- och depressionssymtom. Dessa fynd signalerar att lärarskattningar möjligen inte fångar elevers emotionsreglering. Fortsatt forskning behövs för att bekräfta dessa fynd och utforska andra potentiella förklarande variabler.

Popular Abstract (Swedish)

En ny studie vid Lunds universitet visar att det finns ett tydligt samband mellan självkontrollförmåga och psykiskt mående men att självkontrollförmågan skiljer sig beroende på om det är elever eller lärare som skattar. När högstadieelever får bedöma sin förmåga till självkontroll svarar flickor att de generellt fungerar sämre än pojkar. Det motsatta skedde när lärare bedömde ungdomarnas förmågor, det vill säga lärare uppger att flickor har bättre självkontroll än pojkar. Hur kan detta komma sig?
De exekutiva funktionerna är ett samlingsbegrepp för olika typer av självkontroll det vill säga förmågor som styr och stödjer tankar, känslor och beteende mot en målinriktad handling. Exempel på dessa funktioner är att stänga ute intryck, kunna byta mellan olika aktiviteter och hämma reaktioner. Förmågorna är centrala för barns och ungdomars funktion i skolan, i sociala situationer och i hemmet.
Exekutiva funktioner och deras kopplingar till psykisk hälsa är ett av intresseområdena för projektet ”Välmående i skolan”(VIS) på psykologiska institutionen vid Lunds universitet. Studien i fråga genomfördes av psykologstudent Adam Larsson i samarbete med Daiva Daukantaitė och Eva Hoff, som leder VIS-projektet. Exekutiva förmågor mättes i den aktuella studien genom ett välbeprövat formulär, där 297 ungdomar dels bedömde sig själva och dels bedömdes av sina lärare. Ungdomarna skattade också symtom för ångest och depression.
Studien visar att elevernas och lärares skattningar skiljer sig åt. Speciellt svårt hade lärare att fånga upp emotionella förmågor hos elever. Resultaten visar att lärares bedömningar av elevers emotionella förmågor överlag stämmer dåligt överens med elevers egna bedömningar av dessa förmågor. Detta gäller för båda könen, men är speciellt framträdande för pojkar. Dessa emotionella förmågor har visat sig vara centrala för att förstå sambandet mellan exekutiva funktioner och symtom för depression och ångest. Därför menar forskarna att både pojkar och flickor sannolikt, har gömda symtom som lärare inte fångar upp.
Forskarna ville också studera om könsskillnaden i bedömning av egen exekutiv förmåga hade samband med att unga flickor mådde psykiskt sämre jämfört med pojkar. Studien visade att flickor upplevde väsentligt mer symtom på ångest och depression jämfört med pojkar. Resultaten visade också att flickornas upplevelse var att de hade fler problem med exekutiva funktioner. Sambandet mellan symtom för depression och exekutiva funktioner visade sig också vara starkare för flickor jämfört med pojkar, även om det var starkt för båda könen. Ångest visade sig ha ett liknande samband till självkontroll för båda könen. Forskarna menar att ungdomars upplevelse av egna exekutiva funktioner har ett tydligt samband med psykiskt mående. Eftersom flickor upplever att de mår sämre så kan det eventuellt vara en del av förklaringen till att de också upplever sina förmågor som sämre jämfört med pojkar.
Fynden i denna studie, att ungdomars egna bedömningar av exekutiv funktion har en betydande relation till deras mående, är viktigt att känna till i arbetet med ungdomar. Klinisk personal bör därför vara varsamma att dra slutsatser enbart utefter ungdomars egna bedömningar av sin kontrollförmåga. Kompletterande material såsom information om ungdomarnas mående är centralt för att få en heltäckande bild. Denna studie visar också att lärare inte alltid bedömer elevernas självregleringsförmåga på ett sätt som överensstämmer med elevernas, och att de eventuellt missar emotionella aspekter i sina bedömningar av elever.

• author: Larsson, Adam
• supervisor: Daiva Daukantaité; Eva Hoff
• organization: Department of Psychology
• course: PSPR14 20232
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Social Sciences
• keywords: Executive Functions, Adolescents, Gender differences, Depression, Anxiety, Exekutiva funktioner, Könsskillnader, Ungdomar, Ångest
• language: English
• id: 9147955
• date added to LUP: 2024-02-08 12:53:32
• date last changed: 2024-02-08 12:53:32