Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Mentalt välbefinnande hos fysiskt aktiva vuxna relaterat till kön, ålder och träningsfrekvens - en enkätstudie

Blixt, Edvin LU (2023) FYPK58 20231
Human Movement: health and rehabilitation
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Det finns skillnader på hur man definierar mentalt välmående, men något som forskare har kommit fram till är att fysiskt aktivitet kan ha en positiv påverkan på en individs mentala välmående. Det har visats att fysiskt aktiva människor har lägre stressnivåer, lägre risk att drabbas av depression och att de har en mer positiv syn på livet. Dock har vissa studier även
visat att för mycket fysisk aktivitet kan vara skadligt och leda till överträning och muskeldysmorfi vilket i sin tur kan leda till depression, ångest, social isolering eller till och med missbruk av anabola steroider.
Syfte: Syftet med denna studie var att (I) kartlägga det upplevda mentala välbefinnandet hos en grupp personer som tränar på gym och att (II)... (More)
Bakgrund: Det finns skillnader på hur man definierar mentalt välmående, men något som forskare har kommit fram till är att fysiskt aktivitet kan ha en positiv påverkan på en individs mentala välmående. Det har visats att fysiskt aktiva människor har lägre stressnivåer, lägre risk att drabbas av depression och att de har en mer positiv syn på livet. Dock har vissa studier även
visat att för mycket fysisk aktivitet kan vara skadligt och leda till överträning och muskeldysmorfi vilket i sin tur kan leda till depression, ångest, social isolering eller till och med missbruk av anabola steroider.
Syfte: Syftet med denna studie var att (I) kartlägga det upplevda mentala välbefinnandet hos en grupp personer som tränar på gym och att (II) undersöka om det finns skillnader avseende mentalt välbefinnande mellan grupper med olika kön, ålder och träningsfrekvens.
Design: Studien är en kvantitativ enkätbaserad tvärsnittsstudie.
Metod: En enkät med frågor kring mentalt välbefinnande, stress och energi placerades ut på ett gym under en vecka. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara över 18 år, och att deltagarna behövde vara fysiskt aktiva minst 1 gång i veckan. Totalt inkom 71 svar som inkluderades i studien varav 47 besvarades av män och 24 av kvinnor.
Resultat: Resultatet visade att det knappt var någon skillnad i det mentala välbefinnandet mellan deltagande män och kvinnor. Det enda noterbara var att män hade något lägre stressnivåer och att kvinnorna hade något högre energinivåer. Resultatet visade att av alla åldrar så hade de yngsta deltagarna sämst mentalt välmående. Deltagarna med en högre träningsfrekvens hade ett bättre
mentalt välmående än deltagarna med lägre träningsfrekvens.
Konklusion: Det finns redan ett flertal studier kring mentalt välmående och fysisk aktivitet. Det finns flera orsaker till att en persons mentala välmående påverkas där bland annat en högre träningsfrekvens kan vara en bidragande faktor till ett bättre mentalt välmående. Framtida studier kan bidra till att hjälpa människor förstå vikten av fysisk aktivitet och även bidra till att ta fram riktlinjer på vilken träningsmängd som är mest optimalt för en individs hälsa. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Blixt, Edvin LU
supervisor
organization
course
FYPK58 20231
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
mentalt välbefinnande, stress, energi, fysisk aktivitet, träningsfrekvens
language
Swedish
id
9148539
date added to LUP
2024-02-14 09:26:00
date last changed
2024-02-14 09:26:00
@misc{9148539,
  abstract     = {{Bakgrund: Det finns skillnader på hur man definierar mentalt välmående, men något som forskare har kommit fram till är att fysiskt aktivitet kan ha en positiv påverkan på en individs mentala välmående. Det har visats att fysiskt aktiva människor har lägre stressnivåer, lägre risk att drabbas av depression och att de har en mer positiv syn på livet. Dock har vissa studier även
visat att för mycket fysisk aktivitet kan vara skadligt och leda till överträning och muskeldysmorfi vilket i sin tur kan leda till depression, ångest, social isolering eller till och med missbruk av anabola steroider.
Syfte: Syftet med denna studie var att (I) kartlägga det upplevda mentala välbefinnandet hos en grupp personer som tränar på gym och att (II) undersöka om det finns skillnader avseende mentalt välbefinnande mellan grupper med olika kön, ålder och träningsfrekvens.
Design: Studien är en kvantitativ enkätbaserad tvärsnittsstudie.
Metod: En enkät med frågor kring mentalt välbefinnande, stress och energi placerades ut på ett gym under en vecka. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle vara över 18 år, och att deltagarna behövde vara fysiskt aktiva minst 1 gång i veckan. Totalt inkom 71 svar som inkluderades i studien varav 47 besvarades av män och 24 av kvinnor.
Resultat: Resultatet visade att det knappt var någon skillnad i det mentala välbefinnandet mellan deltagande män och kvinnor. Det enda noterbara var att män hade något lägre stressnivåer och att kvinnorna hade något högre energinivåer. Resultatet visade att av alla åldrar så hade de yngsta deltagarna sämst mentalt välmående. Deltagarna med en högre träningsfrekvens hade ett bättre
mentalt välmående än deltagarna med lägre träningsfrekvens.
Konklusion: Det finns redan ett flertal studier kring mentalt välmående och fysisk aktivitet. Det finns flera orsaker till att en persons mentala välmående påverkas där bland annat en högre träningsfrekvens kan vara en bidragande faktor till ett bättre mentalt välmående. Framtida studier kan bidra till att hjälpa människor förstå vikten av fysisk aktivitet och även bidra till att ta fram riktlinjer på vilken träningsmängd som är mest optimalt för en individs hälsa.}},
  author       = {{Blixt, Edvin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Mentalt välbefinnande hos fysiskt aktiva vuxna relaterat till kön, ålder och träningsfrekvens - en enkätstudie}},
  year         = {{2023}},
}