Stöd och service eller skuld och klander? - Rättsliga förhållningssätt till personer med intellektuell funktionsnedsättning

Abstract (Swedish)

De samhälleliga förhållandena för personer med intellektuell funktionsnedsättning har under det senaste seklet utvecklats dramatiskt. Det förhållningssätt som under tidigare delen av 1900-talet ledde till institutionalisering och sterilisering har numera ersatts av ett förhållningssätt som i större utsträckning utgår från humanitet och ett bejakande av mänskliga rättigheter. Det moderna synsättet har gett upphov till lagstiftning som syftar till att förse personkretsen med stöd som möjliggör att de så långt som möjligt kan leva som andra. Mer konkret innebär detta en tillgång till diverse stödåtgärder som exempelvis särskilt boende, daglig verksamhet och personlig assistans.

Inom den offentligrättsliga kontexten ges alltså tämligen tydliga besked om personkretsens rättsliga ställning jämfört med befolkningen i övrigt. I det straffrättsliga sammanhanget är emellertid förutsättningarna inte lika uppenbara. Detta följer bland annat av att personer med intellektuell funktionsnedsättning generellt hanteras inom ramen för straffrättsliga regler som omfattar en långt mycket bredare krets av lagöverträdare med olika typer av avvikande psykiska tillstånd.

Vilken relevans sådana avvikande psykiska sinnestillstånd har i förhållande till straffansvaret har under en längre tid varit föremål för debatt, som ofta tar sikte på frågan om svensk rätt återigen bör förses med ett krav på tillräknelighet som en förutsättning för straffansvar. Särskilda överväganden avseende intellektuell funktionsnedsättning har emellertid inte förekommit i denna debatt i någon större utsträckning.

I förevarande uppsats utreds de straffrättsliga förhållandena för personer med intellektuell funktionsnedsättning, samt huruvida rådande ordning innebär en adekvat anpassning sett till personkretsens särskilda förutsättningar. Slutsatsen i denna del är att gällande rätt innehåller vissa möjligheter att beakta en intellektuell funktionsnedsättning i samband med den straffrättsliga bedömningen. Dessa möjligheter ter sig emellertid inte tillräckliga vilket i många fall leder till missförhållanden när en person med intellektuell funktionsnedsättning blir föremål för ett straffrättsligt ingripande.

Framställningen undersöker också om det utifrån de offentligrättsliga respektive straffrättsliga regelverken kan urskiljas skillnader i synsätt på den aktuella personkretsen. Slutsatsen är att det förekommer väsentliga skillnader i synsätt mellan de olika rättsområdena, en diskrepans i förhållningssätt som ter sig omotiverad och har negativa konsekvenser för såväl personkretsen som straffsystemets trovärdighet.

Abstract

The societal conditions for individuals with intellectual disabilities have evolved dramatically over the past century. The approach that during the earlier parts of the 20th century led to practices such as institutionalization and sterilization has by now been replaced by an approach that to a higher extent is based upon the affirmation of basic human rights. This shift in approach has resulted in legislation that aims to provide the support that is needed to grant this part of the population reasonable living conditions. This support entails concrete measures such as assisted living, adapted occupational activities and extensive personal assistance.

As such, the context of public law provides ample indications as to the legal status of this group compared to the general population. However, the conditions are not as obvious within the context of criminal law. This is partly because individuals with intellectual disabilities are generally dealt with within parts of criminal law that targets a much broader group of offenders with a large variance of mental disorders.

The relationship between abnormal mental states and criminal responsibilities has been the subject of extensive debate for some time, a debate that typically involves the question of reintroduction of sanity as a prerequisite for criminal liability. However, this debate can be said to be lacking specific considerations regarding individuals with intellectual disabilities.

This essay examines the conditions for individuals with intellectual disabilities within current criminal law, and whether the current system provides a reasonable level of adaptation. The conclusion in this regard is that the current legal framework does provide certain mechanisms to take intellectual disability in consideration during the proceedings. However, these mechanisms are found to be insufficient, which in many cases results in negative outcomes when individuals with intellectual disabilities are subjected to the intervention of the criminal justice system.

The essay also examines whether current public and criminal law exhibits differences in perspective regarding individuals with intellectual disabilities. The conclusion is that there are significant differences in perspective between these legal domains, a discrepancy that appears unjustified and that leads to negative outcomes for individuals with intellectual disability as well as the credibility of the criminal justice system.

• author: Forsberg, Erik
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Support and service or liability and blame? - Legal perspectives on individuals with intellectual disabilities
• course: JURM02 20232
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, rättssociologi, funktionsnedsättning, tillräknelighet
• language: Swedish
• id: 9148715
• date added to LUP: 2024-04-10 12:52:47
• date last changed: 2024-04-10 12:52:47