Som förvandlande passage: En erfarenhetsmetafysisk analys av den äldre Hans Ruins mystika poesibegrepp

Abstract

In this thesis, titled "som förvandlande passage", "as transforming passage", I investigate the Finland-Swedish aesthetician Hans Ruin ́s concept of poetry as "poesiens mystik", "the mysticism of poetry". The essential aim of the thesis is both to reach a deeper analysis and understanding of Ruin ́s concept of poetry and, through this and through adding the passage as an idea and an understanding to accomplish a development of the Danish Professor of History of ideas, Dorthe Jørgensen’s methodology "erfaringsmetafysik", “metaphysics of experience”.

The thesis is based on a three-folded theory – the theory of Beautiful Thinking, the theory of reading-response and the theory of passage.

Together with a biographic context of Ruin, I am trying to reach an intellectual context, where I present the aesthetic influences he got from the Finland-Swedish aesthetician Yrjö Hirn, the intuitive influences he got from the Swedish philosopher Hans Larsson as well as the poetic- mystical influences he got from the French literary scholar and Jesuit Henri Brémond.

In my analysis of Ruin’s concept of poetry, I present his comparison between mysticism and poetry, his idea of the mysticism of poetry as a collecting moment, and his understanding of Catharsis as the transforming and transplanting motion of poetry. In a last analyzing chapter, and through a meta-narrative of the passage, I finally present my methodological development of a direction into a relation between aesthetics, phenomenology and theology.

My conclusion of this thesis is that both the concept of poetry for Ruin and my added methodological development of the metaphysics of experience, is a transforming passage. The passage in this thesis is a recurring theme since the passage is both a methodological key, a result of the development of the method, a methodological starting point of the analysis and a conclusion of Ruin ́s understanding of poetry.

Thus, this thesis is my contribution to how my reading of Ruin ́s concept of poetry, through my reading of Jørgensen’s metaphysics of experience, develops an aesthetic-theological methodology in the direction of a transcendental immanence.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats har genom en analys av estetikern Hans Ruins poesibegrepp poesiens mystik, på samma gång genomfört en processartad estetisk-teologisk metodutveckling av Dorthe Jørgensens erfarenhetsmetafysik in spe, genom att tillfoga den, och samtidigt begreppsutveckla, passagen som en plats för förflyttning och förvandling.

Uppsatsen bygger på en estetisk-teologisk teori om det sköna tänkandet som vidgar logiken och framhåller ett nytt eller annat sätt att tänka om att tänka. Det är ett tänkande som varken bygger på logiken eller på en upplevd känsla, utan som förmedlar den känsliga eller sensitiva förståelsen av en erfarenhet. Uppsatsen bygger också på en teori om det poetiska skeendet där den oskrivna texten växer som erfarenhet ur mötet mellan den stigfinnande, aktive läsaren och den redan skrivna texten. Slutligen bygger uppsatsen på hur poesin i sig och hur detaljen i dikten öppnar en passage mot ett fördjupat seende, en fördjupad livskontakt.

Uppsatsens första del rymmer, förutom ett inledande teori- och metodavsnitt, ett kapitel om Ruins biografiska och intellektuella kontext. Efter en kortare livsberättelse förmedlas de ingångar till tankar och system som Ruin ärvde – en estetisk blick av estetikern Yrjö Hirn, en intuitiv blick av filosofen Hans Larsson och en poetisk-mystik blick av litteraturvetaren och jesuiten, abbén Henri Brémond.

Uppsatsens andra del rymmer en genomgripande analys av Ruins poesibegrepp jämte den fördjupande metodutveckling som uppstår i mötet mellan Jørgensen och Ruin, och ur det vidare genom förståelsen av passagen. I det första kapitlet av del II beskrivs i korthet de för uppsatsen två huvudverken av Ruin, Poesiens mystik från 1935 och Det skönas förvandlingar från 1962. I ett kortare avsnitt tecknas också hur Ruin utgår från den estetiska erfarenheten i både sitt poesibegrepp och i hur han överhuvudtaget ser och förhåller sig till livet, till tillvaron. Här finns också ett avsnitt om de fyra teman som i uppsatsen belyser och lägger grunden för Ruins poesibegrepp – erfarenheten, blicken, detaljen och transformationen.

I två kapitel görs sedan en genomgripande analys av Ruins poesibegrepp, genom ovan nämnda teman, genom teorin och metoden och med återblickar till den intellektuella bakgrund Ruin hade. I det första av de två kapitlen besvaras frågan om hur Ruin likställer den mystika och den poetiska erfarenheten, där Ruin synliggör hur den djupa erfarenheten tas emot och inte vad som tas emot. I det andra och längre kapitlet besvaras frågan om vad Ruin menar med själva begreppet poesiens mystik. I ljuset av en egen stark melankoli och vemodskänsla, ser Ruin hur poesin kan samla det innevarande ögonblicket och genom sin öppenhet eller passage mot en djupare dimension av tillvaron, förmedla en livstillvänd förvandling eller transformation.

Det sista analys-kapitlet är en meta-berättad metodutveckling där erfarenhetsmetafysiken bereder en väg, och där passagen tillfogas erfarenhetsmetafysiken för att ytterligare fördjupa relationen mellan estetiken, fenomenologin och teologin, där ett egentligt angreppssätt av en erkänd mellanvärld bortom en logiskt rationell förståelse många gånger saknas.

I uppsatsens slutsats och i den avslutande diskussionen synliggörs förståelsen av poesin som förvandlande passage där passagen förmedlas både som en metodologisk nyckel, som ett resultat av metodutvecklingen, som ett metodologiskt avstamp för analysen och som en slutsats för hur Ruin utvecklar sitt poesibegrepp. I diskussionen lyfts även några tankar om relationen mellan poesin, estetiken, fenomenologin och teologin som vuxit fram ur den större arbetsprocessen.

Således är denna uppsats ett bidrag både till en fördjupad förståelse av Ruins poesibegrepp poesiens mystik och till en utveckling av en estetik-teologisk processartad metodologi som rymmer öppningar mot heligheten, mot det numinösa, mot en immanent transcendenserfarenhet.

• author: Nielsen Jerneck, Hedvig Kristina Maria
• supervisor: Johanna Gustafsson Lundberg
• organization: Centre for Theology and Religious Studies
• course: TLVM76 20232
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Philosophy and Religion
• keywords: poesi, mystik erfarenhet, erfarenhetsmetafysik, passage, förvandlande passage, intuition, estetik, Katharsis, systematisk teologi, estetisk-teologisk, den skønne tænkning, Hans Ruin, Dorthe Jørgensen, Walter Benjamin, Yrjö Hirn, Hans Larsson, Henri Brémond
• language: Swedish
• id: 9150866
• date added to LUP: 2024-09-26 11:22:17
• date last changed: 2024-09-26 11:22:17