Tidiga förhör - ett bättre bevismaterial? En studie av förhörsutsagors innehåll och presentationsform

Abstract

The ability to use preliminary investigation interviews as evidence was implemented in 2022, allowing statements given during a preliminary investigation, recorded with audio and video, to be used as evidence in the main trial under certain circumstances. Oral statements are an important piece of evidence, and it is therefore of vital importance that they are complete and accurate to ensure their highest possible probative value which then results in a substantively correct verdict. This thesis has examined, using the legal dogmatic method, what may influence the probative value of preliminary investigation interviews, concluding that the probative value can be affected by the content of an oral statement. The content of an oral statement, in turn is influenced by how human memory works and how the conducting of a preliminary investigation interview is done. Furthermore, the thesis has also addressed the significance of how an oral statement is presented in relation to its probative value.
Human memory is under constant influence; the content of a memory during its formation is influenced by what an individual chooses to lay their eyes on. This is dependent on the circumstances of the event and the individual’s personal characteristics and previous experiences. Once a memory is established, it continues to be influenced by the passage of time and social influences such as conversations with other people or details found in the media. Additionally, how the preliminary investigation interview is conducted plays a role in whether the content of an oral statement is influenced or not. To minimize the influence the interview should be relatively brief, following the PEACE model which emphasizes that the focus should be on free recall, where any questions must come second and should consist of open-ended questions. The victim’s and witnesses’ emotions regarding an event generally do not affect their capacity to remember it. However, these emotions can affect their ability to retell the event, particularly if the retelling is occurring shortly after the incident. Therefore, it is essential for investigative authorities to have knowledge of witness psychology to ensure that preliminary investigation interviews acquire their highest possible probative value.
The presentation of oral evidence can also influence its probative value. Historically, oral statements before the court have been considered both the original form of oral evidence and the most reliable method of presentation. The legislative amendment aims to challenge this view, and the use of preliminary investigation interviews is considered consistent with both the principle of immediacy and the principle of the best evidence. This amendment provides a different level of transparency, as all information obtained during the preliminary investigation and how it was obtained is clearly presented. Therefore, presenting an oral statement with an audio and video recording should not be considered to differ from personal given testimony and should not affect its probative value.
The new possibility of using preliminary investigation interviews as evidence is positive, as it can reduce the risk of incorrect or influenced statements forming the basis of the verdict and accommodates the guiding principles of Swedish criminal procedure. However, there is a lack of regulation on how an interview should be conducted, providing no guarantee that interviews are conducted in a way that ensures that the oral statements remain minimally influenced. In practice, this could negatively impact the use of preliminary investigation interviews as evidence.

Abstract (Swedish)

Möjligheten att använda tidiga förhör som bevismaterial trädde i kraft år 2022 och innebär att förhörsutsagor givna under en förundersökning som spelats in med ljud och bild inför en brottsutredande myndighet får i vissa fall användas som bevismaterial under huvudförhandlingen. Förhörsutsagor är ett viktigt bevismaterial och det är således av stor vikt att deras innehåll är fullständigt och korrekt för att de ska få ett så högt bevisvärde som möjligt och resultera i en materiellt riktig dom. I uppsatsen har således studerats, med utgångspunkt i den rättsdogmatiska metoden, vad som kan påverka tidiga förhörs bevisvärde, med slutsatsen att bevisvärdet kan påverkas av innehållet i tidiga förhörsutsagor. Innehållet påverkas i sin tur av hur det mänskliga minnet fungerar och hur ett förhör genomförs. Vidare har uppsatsen också behandlat betydelsen av en förhörsutsagas presentationsform i förhållande till dess bevisvärde.
Det mänskliga minnet är under konstant påverkan, vid etableringen av ett minne påverkas innehållet av vad individen väljer att fokusera på. Det i sin tur är beroende av vilka omständigheter som föreligger under händelseförloppet och vilka personliga egenskaper och tidigare erfarenheter individen har. När ett minne väl har etablerats fortsätter påverkan, vilken främst handlar om den förflutna tiden och social påverkan, det vill säga samtal med andra människor eller detaljer som cirkulerar i media. Det handlar också om hur förhöret genomförs. Ett förhör bör följa PEACE-modellen, som poängterar att fokus ska ligga på fri återgivning och eventuella frågor ska komma i andra hand och utgöras av öppna frågor för att minimera påverkan på förhörsutsagans innehåll. Målsägandens och vittnens känslor för en händelse påverkar generellt inte deras kapacitet att minnas den. Dessa känslor kan däremot påverka deras förmåga att återge händelsen, i synnerhet om återgivningen ska ske i nära anslutning till det inträffade. Därför är det viktigt att brottsutredande myndigheter besitter kunskaper om vittnespsykologi för att tidiga förhör ska kunna få ett så högt bevisvärde som möjligt.
Hur en förhörsutsaga presenteras kan också påverka dess bevisvärde. Det har under lång tid ansetts vara det muntliga förhöret inför domstol som är dels den muntliga bevisningens ursprungliga skick, dels den säkraste framställningsformen. Genom lagändringen har lagstiftaren gjort ett försök att ändra den åsikten och användningen av tidiga förhör får anses vara förenligt med både principen om bevisomedelbarhet och principen om det bästa bevismaterialet. Eftersom det möjliggör en helt annan typ av transparens när all information som framkommit under förundersökningen samt sättet den framkommit på tydligt framgår. Att presentera en förhörsutsaga med en ljud- och bildinspelning bör således inte anses avvika från den personligt framförda och fortsättningsvis icke heller påverka dess bevisvärde.
Den nya möjligheten att använda av tidiga förhör som bevismaterial är positiv eftersom den kan minska risken för att felaktiga eller påverkade förhörsutsagor läggs till grund för domen och den tillgodoser de straffprocessuella ledstjärnorna. Samtidigt saknas reglering om hur ett förhör ska utformas, och det finns således ingen garanti för att förhören genomförs på ett sätt som säkerställer att förhörsutsagorna förblir opåverkade. Det skulle i praktiken kunna inverka på användningen av tidiga förhör negativt.

• author: Kvaldén, Nathalie
• supervisor: Linnéa Wegerstad
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Preliminary investigation interviews - A Superior Form of Evidence? A study of the content and presentation of oral statements
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt, Förhör, Tidiga förhör, Vittnespsykologi
• language: Swedish
• id: 9152013
• date added to LUP: 2024-05-30 12:21:19
• date last changed: 2024-05-30 12:21:19