Dröjsmålstalan som effektivt rättsmedel enligt EKMR
(2024) LAGF03 20241Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- År 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Den nya lagen var en revision av 1987 års lag och i samband med lagändringen tillkom en ny be-stämmelse, dröjsmålstalan. Dröjsmålstalan är avsedd att få ett ärende hos en förvaltningsmyndighet avgjort inom fyra veckor när sex månader har passerat från ansökan av den enskilde. Den nya bestämmelsen tillkom bland annat för att Sverige hade ett åtagande enligt art. 6 och 13 EKMR att säkra rätten till domstolsprövning inom skälig tid och att tillhandahålla effektiva rättsmedlen för att säkerställa domstolsprövning inom skälig tid. Bestämmelsen har däre-mot kritiserats i medier, däribland att myndigheter har begärt anstånd med att omfattas av bestämmelsen.
Denna uppsats har till syfte att... (More) - År 2018 trädde den nya förvaltningslagen i kraft. Den nya lagen var en revision av 1987 års lag och i samband med lagändringen tillkom en ny be-stämmelse, dröjsmålstalan. Dröjsmålstalan är avsedd att få ett ärende hos en förvaltningsmyndighet avgjort inom fyra veckor när sex månader har passerat från ansökan av den enskilde. Den nya bestämmelsen tillkom bland annat för att Sverige hade ett åtagande enligt art. 6 och 13 EKMR att säkra rätten till domstolsprövning inom skälig tid och att tillhandahålla effektiva rättsmedlen för att säkerställa domstolsprövning inom skälig tid. Bestämmelsen har däre-mot kritiserats i medier, däribland att myndigheter har begärt anstånd med att omfattas av bestämmelsen.
Denna uppsats har till syfte att undersöka huruvida dröjsmålstalan är förenlig med EKMR:s krav, där huvudfrågeställningen är om dröjsmålstalan uppfyller konventionens krav på effektivt rättsmedel i förhållande till oskäligt långa handläggningstider hos förvaltningsmyndigheter. För att besvara hu-vudfrågeställningen så tillämpas rättsdogmatisk metod för att utröna vad Europadomstolen har slagit fast gällande art. 6 & 13 EKMR. Förarbetena till lagen kommer även att studeras i syfte att se om Sveriges argumentation av dröjsmålstalan är förenlig med EKMR.
Uppsatsens slutsats är att dröjsmålstalan uppfyller skälig tid enligt art. 6 EKMR men inte de resterande kraven enligt EKMR. En av de främsta anled-ningarna till varför dröjsmålstalan inte anses uppfylla EKMR:s krav på effek-tivit rätssmedel är partsbegränsningen samt att det inte finns några sanktions-möjligheter vid förvaltningsmyndighetens domstolstrots. Däremot är det osä-kert om Sveriges samtliga rättsmedlen mot långsamma handläggningar kan anses vara effektiva rättsmedlen tillsammans med dröjsmålstalan. (Less) - Abstract
- In 2018, the new Swedish Administrative Procedural Act came into force. The new act was a revision of the previous Administrative Procedural Act from 1987. With the 2018’s Administrative Procedural Act came a new provision, the delay action, which made it possible for an individual to de-mand a verdict before an administrative authority within four weeks when six months have passed from the individuals initial request. The delay action was introduced partially because Sweden had an obligation to ensure the right to a hearing before a tribunal within a reasonable time and to provide effective remedies to safeguard this right according to art. 6 and 13 of the European Convention on Human Rights. However, the new delay action has been... (More)
- In 2018, the new Swedish Administrative Procedural Act came into force. The new act was a revision of the previous Administrative Procedural Act from 1987. With the 2018’s Administrative Procedural Act came a new provision, the delay action, which made it possible for an individual to de-mand a verdict before an administrative authority within four weeks when six months have passed from the individuals initial request. The delay action was introduced partially because Sweden had an obligation to ensure the right to a hearing before a tribunal within a reasonable time and to provide effective remedies to safeguard this right according to art. 6 and 13 of the European Convention on Human Rights. However, the new delay action has been criti-cized in the media and some authorities have requested a deferment from be-ing bound by the provision.
The objective of this essay is to examine the compatibility of the delay action with the requirements of the ECHR, where the central question is whether the delay action is compatible with art. 13’s requirements for an ef-fective remedy in conjunction with unreasonably long processing time before administrative authorities. In order to answer the central question, the legal-dogmatic method is applied to identify what the European Court of Human Rights has ruled regarding art. 6 and 13 ECHR. The legislative history is also examined in order to determine if Sweden’s argumentation for the implemen-tation of the delay action has been compatible with the ECHR.
The conclusion of the essay is that the delay action is in conformity with the reasonable time requirement according to art. 6 ECHR, but not any further. The limitation of the parties that are able to use the delay action and the lack of sanctions for the administrative authority’s contempt of the court, are the main reasons why the delay action is not considered to meet the ECHR’s require-ments for an effective remedy. However, it is unclear if an accumulation of Sweden’s remedies regarding unreasonable processing times can be seen as effective in relation to the delay action. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9152328
- author
- Demetriades, Philip LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, dröjsmål, rättsmedel, skälig tid, EKMR
- language
- Swedish
- id
- 9152328
- date added to LUP
- 2024-06-26 11:43:01
- date last changed
- 2024-06-26 11:43:01
@misc{9152328,
abstract = {{In 2018, the new Swedish Administrative Procedural Act came into force. The new act was a revision of the previous Administrative Procedural Act from 1987. With the 2018’s Administrative Procedural Act came a new provision, the delay action, which made it possible for an individual to de-mand a verdict before an administrative authority within four weeks when six months have passed from the individuals initial request. The delay action was introduced partially because Sweden had an obligation to ensure the right to a hearing before a tribunal within a reasonable time and to provide effective remedies to safeguard this right according to art. 6 and 13 of the European Convention on Human Rights. However, the new delay action has been criti-cized in the media and some authorities have requested a deferment from be-ing bound by the provision.
The objective of this essay is to examine the compatibility of the delay action with the requirements of the ECHR, where the central question is whether the delay action is compatible with art. 13’s requirements for an ef-fective remedy in conjunction with unreasonably long processing time before administrative authorities. In order to answer the central question, the legal-dogmatic method is applied to identify what the European Court of Human Rights has ruled regarding art. 6 and 13 ECHR. The legislative history is also examined in order to determine if Sweden’s argumentation for the implemen-tation of the delay action has been compatible with the ECHR.
The conclusion of the essay is that the delay action is in conformity with the reasonable time requirement according to art. 6 ECHR, but not any further. The limitation of the parties that are able to use the delay action and the lack of sanctions for the administrative authority’s contempt of the court, are the main reasons why the delay action is not considered to meet the ECHR’s require-ments for an effective remedy. However, it is unclear if an accumulation of Sweden’s remedies regarding unreasonable processing times can be seen as effective in relation to the delay action.}},
author = {{Demetriades, Philip}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Dröjsmålstalan som effektivt rättsmedel enligt EKMR}},
year = {{2024}},
}