Lagstiftarens stora kliv - dags att backa bandet? - En framåtblickande kritisk granskning av förslaget om en utökning av preventiva tvångsmedel utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv

Abstract (Swedish)

Allvarlig brottslighet som begås inom kriminella nätverk har ökat drastiskt under senare år. Skjutningar och sprängningar har blivit alltmer förekommande och nu diskuteras även finansierandet av skjutvåldet genom narkotika-, smugglings- och ekonomisk brottslighet i politiska debatter. Hur man ska komma till rätta med problemet, med hänsyn till förbättrade tekniska förutsättningar och tystnadskulturen inom kriminella nätverk, är en angelägen fråga. Ett av förslagen är att utöka möjligheterna till preventiva tvångsmedel för att ge brottsutredande myndigheter effektivare verktyg att förhindra allvarlig brottslighet.

I oktober 2023 utvidgades preventivlagen från att omfatta brott inom Säkerhetspolisens verksamhetsområde till en bredare brottskatalog. I samband med antagandet presenterade utredningen sitt slutbetänkande, med förslagen att utvidga även inhämtningslagen med en brottskatalog och införa fler hemliga tvångsmedel i preventivlagen. En utökning innebär att reglerna kan tillämpas i fler fall, att fler personer kan övervakas och ökade risker för myndighetsmissbruk.

Vid användandet av såväl hemliga som preventiva tvångsmedel föreligger vissa kontrollfunktioner i syfte att säkerställa rättssäkerheten och motverka missbruk inom brottsutredande myndigheter, så kallade rättssäkerhetsgarantier. Utan rättssäkerhetsgarantierna hade regelverket stått i strid med Europakonventionen och regeringsformen och således utgör dess existens en förutsättning för tvångsmedelsanvändning. Den blotta existensen av rättssäkerhetsgarantier är dock inte tillräcklig, utan de ska även utgöra effektiva verktyg för att kontrollera och minimera riskerna för lagstridighet och missbruk.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska slutbetänkande ”Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2” (SOU 2023:60) med utgångspunkt i rättssäkerhetsgarantierna i form av kontrollfunktioner. Uppsatsen granskar huruvida en utökning av preventiva tvångsmedel är att anse som motiverad ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Detta görs utifrån en rättsanalytisk metod.

Uppsatsens slutsats mynnar ut i att utredningens föreslagna rättssäkerhetsgarantier inte är att anse som tillräckliga, utan att ytterligare överväganden bör göras. Innan preventiva tvångsmedel utökas bör det noggrant övervägas huruvida det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle och vad det finns för risker med successiva utökningar av statens maktbefogenheter gentemot enskilda. Ett lösningsförslag är att lagstiftaren backar bandet, skapar sig en helhetssyn över tvångsmedelsområdet och skriver om 27 kap RB alternativt stiftar en ny samlad tvångsmedelslag.

Abstract

Serious crimes committed within criminal networks have increased drastically in recent years. Shootings and explosions are unusually often occurring in Sweden and now the financing of this deadly violence by drug, smuggling and financial crimes is also discussed in political debates. How to effectively deal with the problem, despite improved technology and a culture of silence in criminal gangs, is an urgent question. One of the discussed solutions is to give criminal investigation authorities extended powers to use preventive coercive measures.

In October 2023, preventive coercive measures went from being reserved to specific serious crimes within the area of Swedish security service to including a broader catalog of crimes. Simultaneously the legal investigation presented its final report, with suggestions to extend the ability to collect data on electronic communications for a catalog of crimes and increase the amount preventive coercive measures. An expansion means that more people can be monitored, which results in increased risks of abuse of authorities.

When using preventive coercive measures, as well as secret coercive measures, there are controlling functions to ensure the rule of law, and prevent abuse within the criminal investigation authorities, so called procedural safeguards. Without these procedural safeguards the regulation would be in conflict with the European Convention on Human rights and the Instrument of government. Therefore, it is necessary to have these effective procedural safeguards to be able to have a system with secret and preventive coercive measures. The mere existence of these procedural safeguards is though not enough, they must also be effective tools to control and minimize the risk of abuse and unlawfulness.

This thesis has the purpose to critically examine the proposal of ”Extended possibilities to use preventive coercive measures 2” (Swedish Government Official Reports 2023:60) based on the procedural safeguards in form of controlling functions. The thesis examines how an expansion of preventive coercive measures are to be seen as legally secure from a legal certainty perspective. This will be done using a legal analytical method.

The thesis concludes that the procedural safeguards, suggested in the proposal, are not to be seen as sufficient, and that further considerations should be given. Before expanding preventive coercive measures it should be carefully considered whether it is necessary in a democratic society and what are the risks of successive expansions of the state's powers over individuals. A possible solution is for the legislator to slow down the pace of legislation, create a holistic view of the coercive measures area and rewrite chapter 27 in the Swedish Code of Judicial Procedure, alternatively enact a new collective coercive measures law.

• author: Stenberg, Sara
• supervisor: David Dryselius
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Civilrätt, preventiva tvångsmedel
• language: Swedish
• id: 9152449
• date added to LUP: 2024-06-26 12:22:19
• date last changed: 2024-06-26 12:22:19