Pacta sunt servanda? – En rättsfilosofisk uppsats om samhällskontraktet och möjligheten att lämna det

Abstract

This essay examines what the social contract is according to Thomas Hobbes and John Locke’s different theories. It also examines the possibility of leaving the social contract and if there groups that are trying to leave the contract currently exist. The social contract theory is a legal philosophical theory that
tries to answer the question of why humans submit to another when they originally are free beings. Hobbes and Locke have different approaches in order to arrive at an answer to this question, but in the end arrive at similar answers. They both believe that life before established society is unsafe and fragile, where the risk of being exposed to violence is always high. Both philosophers call this the state of nature. In order to not have to live in constant uncertainty, the people decide to come together and create a shared society with shared laws that prohibit unnecessary violence. After society is created, someone needs to make the decisions in the society, which is why a ruler is appointed.

Hobbes and Locke view the possibility of man leaving the contract differently. Hobbes believes that there is never a possibility for the people to go against their ruler to replace him or to leave the social contract. It is always better to live under a ruler than to live in the state of nature. Locke, on the other hand, believes the people have certain rights that the ruler must respect and protect. If their rights are not respected, the people have the right to depose their ruler. They, however, never have the right to dissolve the social contract.


Today different groups exist that try to live outside the social contract in different ways. They believe that their rulers do not have the people’s best in
mind when they create laws and make economic decisions. Because of this they do not have to follow the law and instead can live however they want. Examples of these groups are the Sovereign Citizen Movement in the USA, the Reichsbürgerbewegung in Germany, and the Freedom movement in Sweden. Despite their radical statements, one can find legal philosophical arguments in their beliefs which legitimize them to some extent.

Abstract (Swedish)

Denna uppsats utreder vad samhällskontraktet är enligt Thomas Hobbes och John Lockes olika teorier. Den undersöker också möjligheten att lämna samhällskontraktet och om det idag finns exempel på grupper som försöker lämna det. Samhällskontraktsteorin är en rättsfilosofisk teori som försöker besvara frågan varför människor underkastar sig någon annan när de från början är fria människor. Hobbes och Locke har olika tillvägagångssätt för att komma fram till ett svar på denna fråga, men kommer i slutändan fram till liknande svar. De anser båda att livet innan det etablerade samhället är osäkert och skört, där risken för att bli utsatt för våld alltid är hög. De båda filosoferna kallar detta för naturtillståndet. För att inte behöva leva i konstant osäkerhet bestämmer sig människorna för att gå samman och skapa ett gemensamt samhälle med gemensamma lagar som förbjuder onödigt våld. Efter det att samhället skapats måste det finnas någon som kan bestämma i samhället, varför en makthavare utses.

Hobbes och Locke ser dock olika på möjligheten för människan att gå ur kontraktet. Hobbes anser att det aldrig finns en möjlighet för befolkningen att gå emot sin makthavare för att byta ut den eller för att lämna samhällskontraktet. Det är alltid bättre att leva under en makthavare än att leva i naturtillståndet. Locke menar i stället att befolkningen har vissa rättigheter som makthavaren måste respektera och värna om. Om deras rättigheterna inte respekteras har människorna rätt att avsätta makthavaren. De har dock aldrig rätt att lösa upp samhällskontraktet.

I dagens samhälle finns det olika grupper som på olika sätt försöker leva utanför samhällskontraktet. De anser att makthavarna inte har medborgarnas bästa i åtanke när de stiftar lagar och fattar ekonomiska beslut. På grund av detta behöver de inte följa lagen och kan i stället leva hur de vill. Exempel på dessa grupper är Sovereign Citizen Movement i USA, Reichsbürgerbewegung i Tyskland och Frihetsrörelsen i Sverige. Trots deras radikala uttalanden så kan man hitta rättsfilosofiska argument i deras åsikter som till viss del legitimerar dem.

• author: Jansson, Märta
• supervisor: Mariya Senyk
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Allmän rättslära, Jurisprudence, Rättsfilosofi, Samhällskontraktet
• language: Swedish
• id: 9152525
• date added to LUP: 2024-06-26 11:54:21
• date last changed: 2024-06-26 11:54:21