Laglig uthängning? - En rättsvetenskaplig granskning av försvarlighetsbedömningen i förtalsbrottet ur ett brottsofferperspektiv.
(2024) JURM02 20241Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- The boundary between what is permitted to be expressed within the framework of the individual person’s freedom of expression and what is not is a difficult line to draw, where two fundamental interests are at odds with each other, personal integrity and freedom of expression. For the crime of defamation, much of the assessment, whether a statement is punishable, rests with the court, since whether a statement is allowed is dependent on the situation that took place.
The thesis is a continuance to the analyses that have previously been made about the assessment in defamation judgments linked to the #metoo movement. The purpose of the thesis is to analyze the justifiability assessment from a victim of crime’s perspective and thereby... (More) - The boundary between what is permitted to be expressed within the framework of the individual person’s freedom of expression and what is not is a difficult line to draw, where two fundamental interests are at odds with each other, personal integrity and freedom of expression. For the crime of defamation, much of the assessment, whether a statement is punishable, rests with the court, since whether a statement is allowed is dependent on the situation that took place.
The thesis is a continuance to the analyses that have previously been made about the assessment in defamation judgments linked to the #metoo movement. The purpose of the thesis is to analyze the justifiability assessment from a victim of crime’s perspective and thereby examine how the courts consider the victims’ different views of justice in their assessment. The full judgments have been analyzed but the particular focus is on the justification assessment. The court cases have been selected also to highlight possible differences and similarities in the justification assessment for cases where the defendant is the victim of a crime and cases where the defendant is not. The fulfillment of the purpose has taken place by using a study by McGlynn and Westmarland on the different forms of justice, beyond the conventional criminal justice system, together with a gender jurisprudence perspective. In order to be able to analyze the justification assessment with the help of these perspectives, the crime of defamation along with the thirteen court cases have been described.
From what has been reported it can be stated that the cases where the defendant was not a victim of crime are the situations to which the crime of defamation primarily refers. The purposes stated by the defendant during the court proceedings fit well with the different forms of justice. However, there are flaws when the defendant is a victim of a crime from the plaintiff. The thesis did not aim to investigate how these should be remedied but a precedent from the Supreme Court is desirable. (Less) - Abstract (Swedish)
- Gränsen mellan vad som är ett tillåtet uttalande inom ramen för den enskilda personens yttrandefrihet och vad som inte är tillåtet är en svår gränsdragning, där två grundläggande intressen står emot varandra, den personliga integriteten och yttrandefriheten. För förtalsbrottet ligger mycket av bedömningen, om ett uttalande är straffbart, på domstolen. Anledningen till detta är att huruvida ett uttalande är tillåtet beror på situationen som ägt rum.
Uppsatsen är en uppföljning på de analyser som tidigare gjorts om försvarlighetsbedömningen i förtalsdomar kopplade till #metoo rörelsen. Syftet med uppsatsen är att analysera försvarlighetsbedömningen från ett brottsofferperspektiv och därmed undersöka hur domstolarna beaktar brottsoffers... (More) - Gränsen mellan vad som är ett tillåtet uttalande inom ramen för den enskilda personens yttrandefrihet och vad som inte är tillåtet är en svår gränsdragning, där två grundläggande intressen står emot varandra, den personliga integriteten och yttrandefriheten. För förtalsbrottet ligger mycket av bedömningen, om ett uttalande är straffbart, på domstolen. Anledningen till detta är att huruvida ett uttalande är tillåtet beror på situationen som ägt rum.
Uppsatsen är en uppföljning på de analyser som tidigare gjorts om försvarlighetsbedömningen i förtalsdomar kopplade till #metoo rörelsen. Syftet med uppsatsen är att analysera försvarlighetsbedömningen från ett brottsofferperspektiv och därmed undersöka hur domstolarna beaktar brottsoffers olika syn på rättvisa i sin bedömning. De fullständiga domarna har analyserats men det särskilda fokuset är på försvarlighetsbedömningen. Rättsfallen har valts ut för att även belysa eventuella skillnader och likheter i försvarlighetsbedömningen för fall där den tilltalade är ett brottsoffer och fall där den tilltalade inte är det.
Uppfyllandet av syftet har skett genom att använda en studie av McGlynn och Westmarland om brottsoffers olika syn av rättvisa, bortom den som avses i det konventionella straffrättssystemet, tillsammans med ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. För att kunna analysera försvarlighetsbedömningen med hjälp av detta har det redogjorts för förtalsbrottet och tretton rättsfall.
Från framställningen har det gått att konstatera att de rättsfall där den tilltalade inte varit brottsoffer, är de situationer som förtalsbrottet främst syftar på. De syften som den tilltalade uppgett stämmer väl överens med de olika former av rättvisa som McGlynn och Westmarland beskrivit. Det finns dock brister i brottet och i försvarlighetsbedömningen som görs när den tilltalade uppger att målsägande har utsatt hen för sexualbrott. Hur dessa brister ska åtgärdas har uppsatsen inte syftat till att utreda, men ett prejudikat från Högsta domstolen avseende hur dessa situationer ska bedömas är önskvärt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9152561
- author
- Lindau, Josefine LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Legal exposure? - A legal review of the justifiability assessment in the crime of defamation from a victim of a crime's perspective.
- course
- JURM02 20241
- year
- 2024
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- rättsvetenskap, straffrätt förtal, försvarlighetsbedömning, förtalsdomar, brottsoffer, law, criminal law, defamation, justifiability assessment, defamation judgments, victims of crime
- language
- Swedish
- id
- 9152561
- date added to LUP
- 2024-06-10 16:36:41
- date last changed
- 2024-06-10 16:36:41
@misc{9152561,
abstract = {{The boundary between what is permitted to be expressed within the framework of the individual person’s freedom of expression and what is not is a difficult line to draw, where two fundamental interests are at odds with each other, personal integrity and freedom of expression. For the crime of defamation, much of the assessment, whether a statement is punishable, rests with the court, since whether a statement is allowed is dependent on the situation that took place.
The thesis is a continuance to the analyses that have previously been made about the assessment in defamation judgments linked to the #metoo movement. The purpose of the thesis is to analyze the justifiability assessment from a victim of crime’s perspective and thereby examine how the courts consider the victims’ different views of justice in their assessment. The full judgments have been analyzed but the particular focus is on the justification assessment. The court cases have been selected also to highlight possible differences and similarities in the justification assessment for cases where the defendant is the victim of a crime and cases where the defendant is not. The fulfillment of the purpose has taken place by using a study by McGlynn and Westmarland on the different forms of justice, beyond the conventional criminal justice system, together with a gender jurisprudence perspective. In order to be able to analyze the justification assessment with the help of these perspectives, the crime of defamation along with the thirteen court cases have been described.
From what has been reported it can be stated that the cases where the defendant was not a victim of crime are the situations to which the crime of defamation primarily refers. The purposes stated by the defendant during the court proceedings fit well with the different forms of justice. However, there are flaws when the defendant is a victim of a crime from the plaintiff. The thesis did not aim to investigate how these should be remedied but a precedent from the Supreme Court is desirable.}},
author = {{Lindau, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Laglig uthängning? - En rättsvetenskaplig granskning av försvarlighetsbedömningen i förtalsbrottet ur ett brottsofferperspektiv.}},
year = {{2024}},
}