Lagstiftning och medicinsk etik i harmoni - Den allmänna nödbestämmelsens tillämpning inom hälso- och sjukvården

Abstract (Swedish)

Sjukvårdspersonal riskerar att hamna i situationer där samtycke för ett medicinskt ingrepp inte kan inhämtas på grund av att patienten befinner sig i ett medvetslöst tillstånd. Vid givande av vård krävs som utgångspunkt alltid patientens samtycke, vilket är något som i praktiken inte alltid är möjligt. I akuta och allvarliga fall ingriper sjukvårdspersonal med stöd av 4 kap. 4 § PL när patientens vilja inte kan utredas. Hur ser det emellertid ut i situationer där det inte finns en akut fara som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa? I sådana fall får vård ges utan samtycke från patienten med stöd av den allmänna nödbestämmelsen i 24 kap. 4 § BrB. Bestämmelsen tillämpas vid givandet av vård som inte är av akut karaktär samt vid givandet av fortlöpande vård till patienter som varaktigt saknar förmåga att ta ställning till behandlingarna. Hur den allmänna nödbestämmelsen tillämpas på hälso- och sjukvårdsområdet är emellertid osäkert.

Läkare uppfattar det nuvarande rättsläget som oroande och är i behov av tydliggörande. Nödbestämmelsens gråzon ger potentiellt upphov till två negativa konsekvenser; (1) Sjukvårdspersonal kan dra sig för att ingripa i avsaknad av samtycke på grund av rädslan att kunna hållas straffrättsligt ansvariga vid givandet av vård till medvetslösa. (2) Vidare kan medvetslösa patienter gå miste om värdefull vård.

I praktiken har det emellertid utvecklats ett tillvägagångssätt genom användandet av hypotetiskt samtycke inom vården. Sjukvårdspersonal ingriper när det kan antas att patienten skulle ha samtyckt till behandlingen om hen hade kunnat. Hypotetiskt samtycke tillhör å andra sidan straffrättens mer omdebatterade ämnen, vilket gör det oklart ifall en domstol hade använt sig av principen som en omständighet i försvarlighetsbedömningen.

Det är av särskild relevans för uppsatsens syfte att utforska hur en intresseavvägning går till inom vården. Skyddsintressena liv och hälsa vägs emot patientens rätt till självbestämmande och kroppsliga integritet, så att vården kan ske inom lagens råmärken. Utredningen visar att skyddsintressena liv och hälsa väger tyngre, vilket gör att medicinska ingrepp som företas för patientens bästa, i avsaknad av samtycke, är försvarliga med tillämpning av 24 kap. 4 § BrB.

Abstract

Daily, medical personnel risk finding themselves in situations where consent for a medical procedure cannot be obtained due to the patient being in an unconscious state. According to Swedish law patient consent is always required before providing medical care, yet is something that is not always possible in practice. In acute and serious cases, medical personnel intervene under the support of Chapter 4, Section 4 of the Patient Act when the patient’s consent cannot be determined. However, what about situations where there is no acute danger seriously threatening the patient’s life or health? In such cases, care can be provided without the patient’s consent under the support of the general emergency provision in Chapter 24, Section 4 of the Penal Code. This provision applies when providing non-acute medical care as well as ongoing medical care for patients who permanently lack the ability to make decisions about their treatments. However, how the general emergency provision is applied in the healthcare field remains uncertain.

Doctors perceive the current legal situation as concerning and in need of clarification. The gray area of the emergency provision can potentially create two negative consequences. Firstly, medical personnel may hesitate to intervene in the absence of consent due to the fear of being held criminally liable for providing medical care to unconscious patients. Secondly, unconscious patients may miss out on necessary care.

In practice, however, an approach has developed using hypothetical consent in healthcare. Medical personnel give medical care when it can be assumed that the patient would have consented to the treatment if they had been able to. Hypothetical consent, on the other hand, belongs to the more controversial topics of criminal law, making it unclear whether a court would accept the principle as a factor in the assessment of justifiability.

It is particularly relevant to the purpose of the thesis to explore how a conflict of interest occurs within healthcare, where the interests of life and health are weighed against the patient's right to self-determination and bodily integrity; this to ensure that healthcare remains within the boundaries of the law. The investigation demonstrates that the interests of life and health take precedence, making a medical procedure, in the absence of consent, justifiable under the application of Chapter 24, Section 4 of the Penal Code.

• author: Jagorstrand, Alicia
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20241
• year: 2024
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, criminal law, socialrätt, social and welfare law, vården, hälso- och sjukvården, nödbestämmelse, beslutsoförmögna
• language: Swedish
• id: 9152649
• date added to LUP: 2024-06-26 11:53:02
• date last changed: 2024-06-26 11:53:02