Varumärken i den virtuella världen - En kritisk undersökning av EU:s varumärkesförordnings förhållande till tredje mans användande av välkända varumärken i metaversumet
(2024) LAGF03 20241Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Under de senaste åren har både företag och den juridiska sektorn visat ett avsevärt ökat intresse för frågor relaterade till varumärkesrätten i virtuella miljöer. Den virtuella världen ger upphov till en rad olika kreativa möjligheter för aktörer i områden som spel och mode. Samtidigt som varumärkesinnehavare av välkända varumärken har ett befogat skyddsintresse för sin ensamrätt, finns det ett visst utrymme för tredje man att få använda det för att främja en sund och lojal konkurrens.
I uppsatsen undersöks möjligheten att använda ett välkänt varumärke inom en virtuell kontext samt hur intrång i ett sådant varumärke kan ske. Dessutom undersöks vad för utrymme EU:s varumärkesförordning ger tredje man att undvika ett varumärkesintrång.... (More) - Under de senaste åren har både företag och den juridiska sektorn visat ett avsevärt ökat intresse för frågor relaterade till varumärkesrätten i virtuella miljöer. Den virtuella världen ger upphov till en rad olika kreativa möjligheter för aktörer i områden som spel och mode. Samtidigt som varumärkesinnehavare av välkända varumärken har ett befogat skyddsintresse för sin ensamrätt, finns det ett visst utrymme för tredje man att få använda det för att främja en sund och lojal konkurrens.
I uppsatsen undersöks möjligheten att använda ett välkänt varumärke inom en virtuell kontext samt hur intrång i ett sådant varumärke kan ske. Dessutom undersöks vad för utrymme EU:s varumärkesförordning ger tredje man att undvika ett varumärkesintrång. Därefter presenteras eventuella förbättringar som kan göras i varumärkesförordningen för att balansera varumärkesinnehavarens respektive tredje mans intressen att använda ett välkänt varumärke.
Uppsatsen konstaterar att det är möjligt att erhålla ett virtuellt varumärkesskydd, men att det för närvarande är tämligen otydligt hur långt detta varumärkesskydd sträcker sig. Det framhävs även att de grundläggande kraven för varumärkesintrång är låga och sannolikt även tillämpliga i virtuella sammanhang. Avseende det utökade skyddet för välkända varumärken förekommer det svårigheter gällande kravet på skälig anledning, som oftast betraktas som ett försvar för tredje man att undgå ett varumärkesintrång. Till exempel är bedömningen snäv och det inte finns någon tydlig vägledning hur en konkret bedömning ska göras i varumärkesförordningen. Uppsatsen påvisar också att det förekommer cirkelresonemang i kravet på god affärssed, som är till för att ge utrymme för tredje man att undgå ett intrång vid särskilda förutsättningar. Därför föreslår uppsatsen att bland annat att tillägga faktorer på vad som anses utgöra skälig anledning och att göra bedömningen av god affärssed mer flexibel. Detta för att tredje mans intresse och utrymme att använda ett välkänt varumärke i den virtuella världen säkerställs. (Less) - Abstract
- Over the past few years both the business and legal sectors have shown a substantially heightened interest in matters related to virtual environments. Virtual worlds give rise to a variety of creative opportunities for actors in fields such as gaming and fashion. Whilst trade mark proprietors of well-known trade marks have a legitimate interest regarding their exclusive right to use them, there should be sufficient space for third parties to use these trade marks to promote a healthy and fair competition.
This essay examines the possibility for third parties to use a well-known trade mark within a virtual context and how infringement of such a trade mark may occur. Furthermore, it explores to which extent the EU Trade Mark Regulation... (More) - Over the past few years both the business and legal sectors have shown a substantially heightened interest in matters related to virtual environments. Virtual worlds give rise to a variety of creative opportunities for actors in fields such as gaming and fashion. Whilst trade mark proprietors of well-known trade marks have a legitimate interest regarding their exclusive right to use them, there should be sufficient space for third parties to use these trade marks to promote a healthy and fair competition.
This essay examines the possibility for third parties to use a well-known trade mark within a virtual context and how infringement of such a trade mark may occur. Furthermore, it explores to which extent the EU Trade Mark Regulation offers space for using reputable trade marks in the virtual world, in a non-infringing manner. Subsequently, potential improvements to the regulation are presented to balance the interests of both trade mark proprietors of well-known trade marks and third parties.
The essay concludes that it is possible to obtain a virtual trade mark protection, but that it currently is rather unclear how far this protection extends. It also emphasizes that the general conditions for trade mark infringement are low and are also likely to be applicable in virtual contexts. Regarding the extended protection that well-known trade marks have, there are difficulties concerning the condition “due cause” which is often regarded as a defence for third parties to avoid trade mark infringement. For instance, the assessment is rather restrictive and there is no clear list how the said condition should be interpreted in the EU Trade Mark Regulation. The paper also highlights the circular line of reasoning in the criterion of honest practices in industrial and commercial matters, which is intended as an exception to provide space for third parties to evade infringements under certain conditions. Therefore the essay suggests, among other things, adding factors to what constitutes due cause as well as making the assessment of honest practices in industrial and commercial matters more flexible. This is to ensure that the EU Trademark Regulation offers sufficient space for third parties to virtually use reputable trademarks in a non-infringing manner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9152772
- author
- Gurestam, Hugo LU
- supervisor
-
- Mariya Senyk LU
- organization
- course
- LAGF03 20241
- year
- 2024
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Varumärkesrätt, Immaterialrätt, Metaversum, Varumärkesintrång, Varumärkesförordningen, EU-rätt
- language
- Swedish
- id
- 9152772
- date added to LUP
- 2024-06-26 11:49:34
- date last changed
- 2024-06-26 11:49:34
@misc{9152772,
abstract = {{Over the past few years both the business and legal sectors have shown a substantially heightened interest in matters related to virtual environments. Virtual worlds give rise to a variety of creative opportunities for actors in fields such as gaming and fashion. Whilst trade mark proprietors of well-known trade marks have a legitimate interest regarding their exclusive right to use them, there should be sufficient space for third parties to use these trade marks to promote a healthy and fair competition.
This essay examines the possibility for third parties to use a well-known trade mark within a virtual context and how infringement of such a trade mark may occur. Furthermore, it explores to which extent the EU Trade Mark Regulation offers space for using reputable trade marks in the virtual world, in a non-infringing manner. Subsequently, potential improvements to the regulation are presented to balance the interests of both trade mark proprietors of well-known trade marks and third parties.
The essay concludes that it is possible to obtain a virtual trade mark protection, but that it currently is rather unclear how far this protection extends. It also emphasizes that the general conditions for trade mark infringement are low and are also likely to be applicable in virtual contexts. Regarding the extended protection that well-known trade marks have, there are difficulties concerning the condition “due cause” which is often regarded as a defence for third parties to avoid trade mark infringement. For instance, the assessment is rather restrictive and there is no clear list how the said condition should be interpreted in the EU Trade Mark Regulation. The paper also highlights the circular line of reasoning in the criterion of honest practices in industrial and commercial matters, which is intended as an exception to provide space for third parties to evade infringements under certain conditions. Therefore the essay suggests, among other things, adding factors to what constitutes due cause as well as making the assessment of honest practices in industrial and commercial matters more flexible. This is to ensure that the EU Trademark Regulation offers sufficient space for third parties to virtually use reputable trademarks in a non-infringing manner.}},
author = {{Gurestam, Hugo}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Varumärken i den virtuella världen - En kritisk undersökning av EU:s varumärkesförordnings förhållande till tredje mans användande av välkända varumärken i metaversumet}},
year = {{2024}},
}