Kan en variant av danska grundlagsförhör vara en modell för svensk brottsbekämpning? – En komparativ studie av omedelbarhetsprincipen och bevisvärdering av tystnad i svensk och dansk rätt

Abstract (Swedish)

I den rättspolitiska debatten pekar vissa åklagare på ett växande problem – att misstänkta utnyttjar rätten till tystnad genom att framföra sin berättelse först under huvudförhandlingen då de fått ta del av all bevisning. Detta sägs leda till felaktiga frikännande domar på grund av omedelbarhetsprincipen. I denna kontext har förslag om att införa en variant av Danmarks grundlagsförhör och deras bevisvärdering av tystnad framhållits som möjliga lösningar på problematiken.

Uppsatsen syfte är därför att utvärdera om en liknande modell kan införas i Sverige för att förbättra brottsbekämpningen. Frågeställningen utreds ur ett brottsbekämpningsperspektiv som bygger på dels Packers modeller om straffprocessen, dels begreppet rättstrygghet. Målet är att minska brottslighet-en och att öka antalet korrekta fällande domar. Detta kompletteras med en ana-lys av rätten till en rättvis rättegång enligt EKMR för att undersöka hur långt brottsbekämpningsperspektivet kan drivas utan att göra för stort avkall på individens rättighetsskydd. I avsnittet dras, utifrån Europadomstolens praxis, slutsatsen att rätten till tystnad kan inskränkas och att tystnaden får ges ett visst bevisvärde, men först efter att åklagaren har lagt fram ett prima facie-case.

Metoderna som används är den rättsdogmatiska och komparativa metoden. Den rättsdogmatiska metoden används för att utreda gällande rätt i EKMR och i svensk och dansk rätt samt hur denna tillämpas i praktiken. De komparativa inslagen ger en ökad förståelse för den svenska rätten samt möjlighet att ge förslag de lege ferenda kring hur den danska lösningen skulle kunna införas i svensk rätt.

Vad gäller den svenska rätten identifieras, precis som i utredningen Tidiga förhör, ett behov av att luckra upp bevisomedelbarheten till förmån för en variant av ett grundlagsförhör. Uppsatsen visar dock att möjligheten som finns enligt befintlig lagstiftning i princip inte används. Vidare visar både HD:s praxis och underrättspraxis att den spretar vad gäller bevisvärdering av tystnad. Här kan grundlagsförhöret, bland annat utifrån HD:s uttalanden i Balkongmålet, bidra till att på ett rättssäkert sätt stärka bevisvärdet av tystna-den. Den danska straffprocessen är uppbyggd kring samma principer som den svenska men med utökade undantag till omedelbarhetsprincipen i form av grundlagsförhör. Dessa förhör hålls med en misstänkt inom 24h från att den frihetsberövas och kan användas som bevisning under huvudförhandlingen. Vidare visar en genomgång av dansk praxis att den tilltalades agerande och tystnad spelar en större roll i bevisvärderingen och därmed kan leda till fler fällande domar.

Utifrån de iakttagna bristerna med svensk rätt och fördelarna med de danska lösningarna föreslår uppsatsen sammanfattningsvis två förändringar i svensk rätt som är motiverade ur ett brottsbekämpningsperspektiv. För det första att 23 kap. 15 § RB bör användas i större utsträckning och för det andra att be-visvärdering i tystnad bör göras som i Danmark och i linje med Europadomstolens praxis.

Abstract

In the ongoing legal debates, some prosecutors highlight a growing problem – that suspects seem to be exploiting the right to silence by holding back their statements until the main hearing after they've seen all the evidence. They argue that this tactic leads to wrongful acquittals due to the principle of immediateness. In this context, proposals to introduce a variant of Denmark's constitutional hearings and their evaluation of evidence with regards to silence have been put forward as possible solutions to the problem.

Therefore, the aim of this thesis is to evaluate whether a similar model can be introduced in Sweden to enhance crime control. The issue is examined from a crime control perspective based on Packer's models of the criminal procedure and the concept of legal security, with the objective of reducing crime and increasing the number of accurate convictions. Additionally, an analysis of the right to a fair trial under the European Convention on Human Rights is con-ducted to examine how far the law enforcement perspective can be pursued without unduly compromising individuals’ rights. Based on the case law of the European Court of Human Rights, the conclusion suggests that the right to silence may be restricted and that silence may have probative value, although only after the prosecutor has presented a prima facie case.

The methods used are the legal dogmatic and comparative methods. The legal dogmatic method scrutinizes the ECHR as well as Swedish and Danish law and their practical applications. The comparative elements offer insights of Swedish law and give the opportunity to make suggestions de lege ferenda as to how the Danish solution could be implemented in Swedish law.

With regards to Swedish law, a need can be identified to adjust the immediacy in taking of evidence in favor of a variant of a constitutional hearing. However, the paper shows that the possibility that already exists under current Swedish legislation is hardly used. Additionally, both the Supreme Court's and the lower courts' case law show that there is a wide range of approaches to the evaluation of evidence concerning silence. Here, the constitutional hearing, based in part on the Supreme Court's reasoning in NJA 2015 s. 702, can help to strengthen the evidentiary value of silence in compliance with the rule of law. While the Danish criminal procedure is structured around the same principles as the Swedish one, it has extended exceptions to the principle of immediateness in the form of constitutional hearings. These hearings are held with a suspect within 24 hours of their arrest and can be used as evidence during the main hearing. Furthermore, Danish case law suggests that the defendant's conduct and silence play a greater role in the evaluation of evidence and thus can lead to more convictions.

Based on the observed shortcomings of Swedish law and the benefits of the Danish solutions, the paper proposes two changes to Swedish law that are justified from a crime control perspective. Firstly, that Chapter 23, Section 15 of the code of judicial procedure should be used to a greater extent and secondly, that the evaluation of evidence with regards to silence should be done as in Denmark, which is in line with the case law of the European Court of Human Rights.

• author: Röhr Hansen, Lucas
• supervisor: Karol Nowak
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Can a version of Danish constitutional hearings be a model for Swedish crime control?
• course: JURM02 20241
• year: 2024
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: processrätt, straffrätt, civil and criminal procedure, criminal law
• language: Swedish
• id: 9152779
• date added to LUP: 2024-06-07 10:36:15
• date last changed: 2024-06-07 10:36:15